Anjali Sharma (climate activist)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anjali Sharma
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịOstraliya Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya2004 Dezie
Ebe ọmụmụNdia Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụenvironmentalist, climate activist, university student Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Ihe nriteQ101424940 Dezie

Anjali Sharma (amụrụ n'afọ 2004) bụ onye Australia na-ahụ maka ihu igwe, onye mgbe ọ dị afọ iri na isii, bụ onye isi na-ekpe ikpe n'ụlọ ikpe etiti Australia, megide gọọmentị etiti, na ọkachasị, Minista na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi n'oge ahụ, Sussan Ley, maka ịghara ịtụle mmetụta nke mgbanwe ihu igwe. Sharma sokwa na ndị mbụ na 2021 Children's Climate Prize, ihe nrite mba ụwa maka ọrụ ihu igwe, nke dị na Sweden.

Anjali Sharma

Mbido ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Sharma bụ nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị si Melbourne, onye kpọọrọ gọọmentị etiti Australia, na Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi n'oge ahụ, Sussan Ley, gaa n'ụlọ ikpe etiti nke Australia n'ime ihe omume klas. Ọ bụ onye isi ikpe, ya na ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ asaa ndị ọzọ, na onye nọn, Sister Marie Brigid Arthur. Omume ndị otu ahụ rịọrọ Ụlọikpe Federal ka ọ kwụsị Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi n'oge ahụ, Ley, site n'ịkwado mgbasawanye na Vickery, nso Gunnedah, na NSW. Ụlọikpe mba kpebiri, na mbụ n'ụwa, na a chọrọ ka Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nwee ọrụ nlekọta maka ndị nọ n'afọ iri na ụma na ụmụaka, n'ihe gbasara mmetụta mgbanwe ihu igwe, na ọkachasị ọkụ ọhịa na mmetụta okpomọkụ. Nke a setịpụrụ ihe nlereanya maka ikpe ụlọ ikpe na-esote.[1] Ọ bụ ihe ịrịba ama na, n'oge Sharma na ndị ọzọ na Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, sayensị nke mgbanwe ihu igwe, na ọkachasị (1) na ikuku carbon dioxide nke mmadụ bụ "ihe kpatara" mgbanwe ihu igwe na okpomọkụ nke elu ụwa, enweghị mgbagha. Ihe ọzọ a na-apụghị ịgbagha agbagha bụ na (2) Australia ga-enwekwu ụkọ mmiri ozuzo, oke okpomọkụ na ihu igwe metụtara ọkụ. Ọzọkwa, ọ bụ ihe a na-apụghị ịgbagha agbagha na (3) mmetụta ndị a na oke ha ga-emetụta oke gas na-ekpo ọkụ.[2]

Ụlọikpe Ikpe, Justice Mordecai Bromberg, kpebiri na Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nwere "ọrụ nlekọta" ka ọ ghara imerụ ndị ntorobịa ma ọ bụ ọdịnihu ha ahụ. O kpebiri na Minista ahụ nwere "ọrụ ịkpachara anya iji zere imerụ ndị ntorobịa na ụmụaka nke Australia, mgbe Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, mere mkpebi banyere ịgbatị ọrụ igwu coal n'okpuru iwu, Nchebe gburugburu ebe obibi na Iwu Nchekwa Biodiversity [1999].[3] Ebumnuche, dị ka ndị nọ n'afọ iri na ụma kwuru, bụ ịkwụsị ma ọ bụ gbochie mgbasawanye nke ọrụ mmanụ ala n'ọdịnihu n'ọdịnihu.[4]

Ndị Australia asatọ nọ n'afọ iri na ụma wetara ọrụ ahụ bụ Anjali Sharma, Isolde Shanti Raj-Seppings, Ambrose Malachy Hayes, Tomas Webster Arbizu, Bella Paige Burgemeister, Laura Fleck Kirwan, Ava Princi na Luca Gwyther Saunders.[5] N'ihi na ndị na-arịọ arịrịọ, ndị niile na-erubeghị afọ iri na asatọ, onye nnọchi anya ikpe, Sister Marie Brigid Arthur, nwanne nwanyị nke Brigadine Order of Victoria, nọchitere anya ha.[6]

Omume Sharma na ikpe ụlọ ikpe nwere ike ịtọ ntọala iwu n'okwu ikpe n'ọdịnihu na Australia ebe mmetụta nke mgbanwe ihu igwe, gụnyere ọnwụ na mmerụ ahụ sitere na ebili mmiri okpomọkụ, ọkụ ọhịa na oké ifufe, kwesịrị ịtụle na mkpebi nchọpụta coal na mmanụ ala.[7] Ikpe Sharma bụ otu n'ime ọtụtụ dị ka akụkụ nke 'mmụba iwu' na ikpe ikpe ihu igwe, ebe US na Australia na-eduga ọnụ ọgụgụ ikpe ikpe ikpe ihu ọha, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị nọ n'afọ iri na ụma na-edugharị.[8][9][10] Ka ọ na-erule n'ọnwa Disemba 2021, e nwere ikpe ụlọ ikpe iri abụọ na otu metụtara mgbanwe ihu igwe, gụnyere Sharma na ndị ọzọ megide Minista maka ikpe mkpegharị gburugburu ebe obibi.[11]

Nkọwa gbasaa nke Sharma na ndị ọzọ megide Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi kọrọ na Ụlọikpe ahụ wepụtara nkwupụta na "Minista ahụ nwere ọrụ ezi uche dị na ya iji zere ịkpata ọnwụ ma ọ bụ mmerụ ahụ na ndị na-erubeghị afọ 18 na ndị bi na Australia n'oge mmalite nke usoro a sitere na ikuku carbon dioxide n'ime ikuku ụwa. "[12]

Na Machị 2022, a kọrọ na gọọmentị Australia meriri mkpesa megide mkpebi ahụ ma si otú a gbanwee ikpe ahụ.[13]

N'ide akwụkwọ na The Guardian n'ọnwa Eprel 2022, obere oge tupu ntuli aka n'ozuzu, Sharma kwuru maka enweghị ọchịchọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Australia: "[N'inwe] ọrụ mmanụ ala ọhụrụ dị otu narị na iri na anọ na pipeline, na usoro òtù abụọ nwere njikọ miri emi na nnukwu coal na gas, ihe ndị isi anyị na-ekwe nkwa bụ ihe megidere [nke nzaghachi na-eju afọ]".[14]

Mgbasa ozi na mmetụta iwu[dezie | dezie ebe o si]

Ikpe Sharma, mmetụta maka mgbanwe ihu igwe, ndị ntorobịa nke otu nke ọrụ klas ahụ, na akụkọ ihe mere eme nke nsonaazụ ya setịpụrụ, enwetala ọtụtụ mgbasa ozi na nlebara anya iwu, ma n'ime ụlọ ọrụ mgbasa ozi Australia, India na Britain.[15][16][17][18][19] SBS, Sydney Morning Herald, Guardian, na The Australian kọrọ akụkọ banyere ya.[20][21][22][23] A na-ewere ikpe ahụ ugbu a dị ka ihe atụ, nke nwere ike ugbu a ịgwa ikpe ndị ọzọ, iji hụ na a na-atụle mmetụta ihu igwe.[24]

Ọrụ Sharma dugara na nkwubi okwu na n'ime iwu Australia, Minista na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nwere ọrụ izere imerụ ụmụaka Australia ahụ na ọnwụ site na ikuku carbon nke nwere ike iduga na okpomọkụ na ọkụ ọhịa, mgbe ọ na-akwado ọrụ coal.[25] Mgbalị Sharma mere ka a họpụta ya dị ka onye ikpeazụ na ihe nrite ihu igwe ụmụaka. Nke a bụ "ihe nrite mba ụwa a na-enye kwa afọ nye ndị na-eto eto mere mgbalị pụrụ iche maka ihu igwe na gburugburu ebe obibi. "[26]

Ihe nrite na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

2021 Ihe nrite ihu igwe ụmụaka, onye ikpeazụ [27]
2021 Ụmụ nwanyị bulie anyị n'afọ 2021 n'elu 10 nke Women's Agenda

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Anjali Sharma, from Melbourne, Australia, is presented as the fourth finalist for the 2021 Children’s Climate Prize (en). Mynewsdesk. Retrieved on 2021-12-29.
  2. Sharma court finds duty of care to protect young Australians from future injury from climate change (en-AU). Finlaysons Lawyers. Retrieved on 2021-12-29.
  3. Sainty. "Environment minister appeals ruling in teenagers' climate change court case", The Australian, 2021-10-17. Retrieved on 2021-12-29.
  4. Sharma court finds duty of care to protect young Australians from future injury from climate change (en-AU). Finlaysons Lawyers. Retrieved on 2021-12-29.
  5. Climate change judgement in Federal Court says Minister must protect young people (en). Cairns News (2021-06-09). Retrieved on 2021-12-29.
  6. Anjali Sharma & others win against the Minister for Environment (en-US). bharattimes.com (2021-05-27). Retrieved on 2021-12-29.
  7. Hislop (2021-12-22). The moments & women that lifted us in 2021 (en-AU). Women's Agenda. Retrieved on 2021-12-29.
  8. Climate litigation up in 2021, with private sector now exposed (en). China Dialogue (2021-12-21). Retrieved on 2021-12-29.
  9. Three significant climate change developments in Australia and overseas with implications for resource projects - Knowledge - Clayton Utz (en). www.claytonutz.com. Retrieved on 2021-12-29.
  10. Sharma v Minister for Environment (en-US). Equity Generation Lawyers ... Retrieved on 2021-12-29.
  11. Sharma court finds duty of care to protect young Australians from future injury from climate change (en-AU). Finlaysons Lawyers. Retrieved on 2021-12-29.
  12. Sharma and others v. Minister for the Environment (en-US). Climate Change Litigation. Archived from the original on 2021-12-29. Retrieved on 2021-12-29.
  13. Australia climate change: Court overturns teenagers' case against minister. BBC News (2022-03-15).
  14. Sharma. "Dear politicians, young climate activists are not abuse victims, we are children who read news", The Guardian, 28 April 2022. Retrieved on 2022-04-28.
  15. Liability and Climate Change Litigation: The Landmark decision of Sharma v Minister for the Environment | Russell Kennedy Lawyers. www.russellkennedy.com.au. Retrieved on 2021-12-29.
  16. Superimposing private duties on the exercise of public powers: Sharma v Minister for the Environment – AUSPUBLAW (en-AU). Retrieved on 2021-12-29.
  17. "The teenagers and the nun trying to stop an Australian coal mine", BBC News, 2021-12-15. Retrieved on 2021-12-29. (in en-GB)
  18. What Do We Know About Anjali Sharma, The 17-Year-Old Climate Activist Who Is Taking On The Australian Government? (en-GB) (2021-10-19). Retrieved on 2021-12-29.
  19. Anjali Sharma & others win against the Minister for Environment (en-US). bharattimes.com (2021-05-27). Retrieved on 2021-12-29.
  20. The schoolgirl who took Australia’s environment minister to court on climate change (en). SBS Your Language. Retrieved on 2021-12-29.
  21. Perkins (2021-03-05). Anjali Sharma breaking new ground in climate fight (en). The Sydney Morning Herald. Retrieved on 2021-12-29.
  22. In the Sharma case, Australia’s federal court must not avert its eyes from the climate crisis | Kieran Pender (en). the Guardian (2021-10-21). Retrieved on 2021-12-29.
  23. Sainty. "Environment minister appeals ruling in teenagers’ climate change court case", The Australian, 2021-10-17. Retrieved on 2021-12-29.
  24. Sharma by her litigation representative Sister Marie Brigid Arthur v Minister for the Environment (No 2) [2021 FCA 774]. www.judgments.fedcourt.gov.au. Retrieved on 2021-12-29.
  25. 17yo Anjali Sharma took on the Morrison Government over climate change. Now she's up for an international prize (en-AU). Women's Agenda (2021-10-14). Retrieved on 2021-12-29.
  26. Anjali Sharma, from Melbourne, Australia, is presented as the fourth finalist for the 2021 Children’s Climate Prize (en). Mynewsdesk. Retrieved on 2021-12-29.
  27. Hislop (2021-10-14). 17yo Anjali Sharma took on the Morrison Government over climate change. Now she's up for an international prize (en-AU). Women's Agenda. Retrieved on 2021-12-29.