Anthony Ochefu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anthony Ochefu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereAnthony Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya25 Novemba 1999 Dezie
Ebe ọ nwụrụOtukpo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụndị agha Dezie
Anthony Ochefu

. [1]Colonel Anthony Aboki Ochefu bụ Gọvanọ ndị agha nke East Central steeti site na Julaị 1975 ruo February 1976 n'oge dị ndịagha nke General Murtala Mohammed

Nzụlite ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

. [2]N'oge agha obodo Naijiria nke 1967–70, Ochefu nyere iwu ka otu batalion e nyere ọrụ ikpochapụ ndị agha Biafra na mpaghara nke Midwest, were Koko, Sapele, na Warri, tupu ha erigbuo ya n'ụdị ugwu iji na Lt  Col. Nkeji abụọ nke Murtala Muhammed .  A na-ahụ batalion ya mee ihe dị ka ube na ike mmiri dị n'oké osimiri na ijide Calabar

[3]Ọ bụ provost-Marshal n'afọ 1975 mgbe ọ bụ otu n'ime ndị isi nke kwaturu General Yakubu Gowon na 29 Julaị 1975. Dị ka Onye Nleba, ọ bụ ọrụ dị mkpa n'itinye ndị ọrụ nche etiti n'ime ụgwọ  agha ahụ.  [1] Ochefu nnukwu nnukwu ọrụ n'iwepụ ụdị mgbagha ahụ, gbadoro ụkwụ na isi ụlọ ọrụ ndị agha dị na Dodan Barracks .  Ozugbo ahụ nri, a chọpụtara ya Gọvanọ nke East Central State.  [2] Ndị agha ndị chịkwaa ndị chịgbu ahụ́ Abdullahi Mohammed, Shehu Musa Yar'Adua, Joseph Nanven Garba, Ibrahim Badamosi Babangida na Muhammadu Buhari nakwa Ochefu.  Kama mkpa aha otu n'ime onwe ha dị ka onye ndu, ha nyefere n'aka General Murtala Mohammed, na General Olusegun Obasanjo dị ka Greg ndị ọrụ.

Dịka Gọvanọ, ọ kpọgharịrị aha ụlọ ọrụ Haile Selassie I nke mepere ọhụrụ gaa na Hospitallọ Ọgwụ Ọkpụkpụ steeti na Julaị 1975, wee chekwaa atụmatụ iwu akụkụ ịwa ahụ nke ụlọ ọgwụ ahụ. [4]

. [5]Ka e gbuchara Murtala Mohammed n'ime iri na atọ nke nwanwanyị Febụwarị 1976, onye isi ndị ọrụ Olusegun Obasanjo ikú onye isi ala.  Obasanjo chụrụ ma ọ bụ laa ezumike nka ndị ọrụ ike abụọ na iri na ise.  A chụrụ Ochefu n'ahụ n'ihi omume ya tupu ọgbaghara ahụ dịka onye ọchịchịagha na Lagos Garrison.  [1] A gbagburu ya n'ọdụ ụgbọ mmiri dị na Oturkpo, Benue State na 25 Nọvemba 1999. Ndị uwe ojii nwụchiri mmadụ asaa a na-enyo enyo.  [2] A mụrụ na ọ bụ onye omenala mere ogbugbu a.  Ndị uwe ojii, onye isi onye Inspector General Musiliu Smith katọrọ maka ịghara imechi ya, hapụ ndị a na-enyo enyo.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigerian States. WorldStatesmen. Archived from the original on 28 May 2010. Retrieved on 2010-05-15.
  2. Nowa Omoigui. Federal Nigerian Army Blunders of the Nigerian Civil War - Part 9. Dawodu. Retrieved on 2010-05-15.
  3. Ebenezer Babatope (7 November 2004). Nigeria's Quest for Stability: The Challenges Ahead (3). Vanguard. Retrieved on 2010-05-15.
  4. Background to date. NATIONAL ORTHOPAEDIC HOSPITAL, ENUGU. Archived from the original on 2011-07-14. Retrieved on 2010-05-15.
  5. Emmanuel C. Onyeozili (April 2005). Obstacles to Effective Policing in Nigeria. African Journal of Criminology and Justice Studies. Archived from the original on 2010-01-20. Retrieved on 2010-05-15.