Asụsụ Bullom So

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bullom So
Spoken in: Sierra Leone, Guinea 
Region: coast of Guinea, near the Sierra Leone border
Total speakers: Àtụ:Sigfig in Sierra Leone
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Mel
   Bullom–Kissi
    Bullom
     Northern
      Bullom So
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: buy

Nke Bullom So asụsụ, nke a na-akpọkwa Mmani, Mani, ma ọ bụ Mandingi, bụ asụsụ dị ize ndụ nke a na-asụ ugbu a n'ime obodo ole na ole na mpaghara Samu nke Siera.Leone's Kambia District, nso n'ókè Guinea. Ọ bụ ngalaba Mel nke ezinụlọ asụsụ Niger–Congo ma ọ nwere njikọ chiri anya asụsụ Bom. Alụmdi na nwunye n'etiti Bullom Ya mere ndị na-ekwu okwu na ndị na-ekwu okwu nke Temne na Susu bụ ihe a na-ahụkarị. Dị ka ole na ole ndị ọzọ na-asụ Bullom Ya mere, ha niile karịrị 60, a na-ewere asụsụ ahụ ka ọ dị njọ.[citation needed][similar claims in Eth. 15 have been abandoned]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka Childs si kwuo, ndị Mani bi n'otu oge n'ebe buru ibu karịa ebe a na-asụ asụsụ ahụ taa. [1] mbido narị afọ nke iri na asatọ, alaeze Mani sitere na Sierra-Leone ruo Guinea. Ndị [1]-asụ Temne-Baga mechara dochie ha n'akụkụ osimiri, ma mesịa bụrụ ndị Soso, site na agha, mwakpo na omenala.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Bullom So (Mani) bụ asụsụ Niger-Congo nke Mel subgroup. [1] nwere njikọ chiri anya na Kisi, Sherbro, Kim na Bom.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-asụ ya bụ Bullom So[1]
Akpụkpọ ahụ Ezé ezé Palatal Velar Akpụkpọ ụkwụ<br id="mwQw"> Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m NkọwaNkọwaỌdịdị ŋ
Plosive ala dị larịị b="#mwt30" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"./Template:IPA_link"},"params":{"1":{"wt":"p"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwWQ" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">p d-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"./Template:IPA_link"},"params":{"1":{"wt":"t"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwXA" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">t d __ibo__ tʃ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị k gb
tupu ịlụ di ma ọlị mp nd-fonipa" typeof="mw:Transclusion">nt nd Nkwupụta
Ihe na-esiri ike f s h
Mmiri l="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"./Template:IPA_link"},"params":{"1":{"wt":"r"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwhQ" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">r l
Ọkara ụdaolu __ibo__ j'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNa-ekwu maka yaỌdịdị w

Prosody[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị mkpụrụedemede [1] na-ahụkarị na Bullom So (Mani) bụ CV na CVC. [1]'imi, ha nwekwara ike ịbụ syllabic, ọ bụ ezie na ha bụ ihe a na-adịghị ahụkebe, dị ka mkpụrụedemede V.

A na-imi ka ụdaume dị iche iche bụrụ nke a na-akpọ nasal mgbe mkpụrụedemede nwere ụdaume. Ndị a bụ ụfọdụ ihe atụ sitere na Childs (2011: 37):

Nchịkọta imi

  • /wàm/ [wãm] ma ọ bụ [wã] 'iri'
  • /tun/ [tũ] 'kwado'
  • /bìn/ [bĩ] 'ụgbọ osisi'
  • Nwaanyị si 'n'ọnụ'

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Orthography[dezie | dezie ebe o si]

E dere Mani tupu narị afọ nke iri abụọ na otu[dezie | dezie ebe o si]

Gustavus Reinhold Nyländer sụgharịrị Oziọma Matiu n'ime Bullom So, a gụnyekwara akụkụ ụfọdụ nke Bible n'akwụkwọ ya nke Ekpere Ọha. Ndị a bụ Church Missionary Society (CMS) bipụtara na 1816.

Ihe Nlereanya na Orthography nke Nyländer[dezie | dezie ebe o si]

Ekpere Onyenwe anyị[dezie | dezie ebe o si]
Bullom So (Nyländer translation) Bekee (Nsụgharị New King James)
Oh Papah hë wonno cheh ko kë foy. Ilille moa ma cheh yenkeleng. Baily moa leh hun. Peh na nghah yempy tre pehne n yehmah oh kë upock u tre kë manleh peh na nghah yeo ko kë foy. Nkah hë yempy dyo p ቅulu ma ọ bụ ቅulu. Nlap ndërick mbang n hë kë manleh hë lap nokono hë nyërick mbag ngha tre; M ma hë yuck kë na-akpata; nfoke hë kë dyah bang ah tre. Moa bë baily tre, moa bë fossoh buleing, moa bë gbentha bomu tre trim ma ọ bụ trim. Amen. Nna anyị nọ n'eluigwe, a raara aha gị nsọ. Alaeze gị na-abịa. A ga-eme uche gị n'ụwa dịka ọ dị n'eluigwe. Nye anyị nri anyị kwa ụbọchị ụbọchị ụbọchị ụbọchị a. Ma gbaghara anyị ụgwọ anyị, ka anyị na-agbaghara ndị ji anyị ụgwọ. Ejila anyị mee ka anyị banye n'ọnwụnwa, kama napụta anyị n'aka onye ọjọọ. N'ihi na nke gị bụ alaeze na ike na ebube ruo mgbe ebighị ebi. Amen.
Ihe si na "A Dialogue Between a Christian Missionary and a Native of Bullom"[dezie | dezie ebe o si]
N'ihi ya, ịnyịnya ibu Bekee
1. Ngheuēhnghatukēh, lileh ngha heleh; ërum bulēing ńviss ngha sōsë tre ah?

Ọ bụ onye na-eme ihe ike. Batukeh

2. Mpal ë woo ngho Foy ngha ńyërick ń tre mana būlēing?

Mpal na mainbull.

3. Yēh Foy ngha boa ë pal ë mainting?

U foll hoa mainting ný ngha rubah....

1. Ònye mere eluigwe, ụwa, na oké osimiri; osisi niile, anụ ọhịa, na azụ?

Chineke.

2. N'ime ụbọchị ole Chineke mere ihe ndị a niile?

N'ime ụbọchị isii.

3. Gịnị ka Chineke mere n'ụbọchị nke asaa?

Ọ zuru ike na nke asaa wee mee ka ọ dị nsọ....

[2]

Mani e dere na narị afọ nke iri abụọ na otu[dezie | dezie ebe o si]

Ihe Nlereanya Ihe odide sitere na Mani Documentation Project[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Niger–Congo ma ọ nwere njikọ chiri anya asụsụ Bom. Alụmdi na nwunye n'etiti Bullom Ya mere ndị na-ekwu okwu na ndị na-ekwu okwu nke Temne na Susu bụ ihe a na-ahụkarị. Dị ka ole

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Childs (2011). A Grammar of Mani. Berlin: De Gruyter, 21. ISBN 9783110264975. Childs, G. Tucker (2011). A Grammar of Mani. Berlin: De Gruyter. pp. 21. ISBN 9783110264975. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. Nyländer (1814). A Spelling-Book of the Bullom Language; With a Dialogue and Scripture Exercises. London: The Church Missionary Society, 19. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Childs, G. Tucker (2011). A Grammar nke Mani. (Mouton Grammar Library; 54.) Berlin; Boston: De Gruyter Mouton.   ISBN 978-3-11-026497-5
  • Childs, G. Tucker (2007). Ọ bụ ihe na-atọ ụtọ! Ọ bụrụ Oma foto mfɔ mmani! (Na Mani nke mbụ). Portland; OR: Real Estate Publishers, Inc.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nnyocha banyere asụsụ mmani (unpublished ms). Dakar: IFAN.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe omuma ndi mmadu (French Guinea) Bulletin de l'Institut Français d'Afrique Noire 19:302-307.
  • Nyländer, Gustavus Reinhold. 1814. Grammar na Vocabulary nke Asụsụ Bullom. London: Christian Missionary Society.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmani Na West African Language Data Sheets, vol. West African Language Data Sheets, mpịakọta. 2. M. E. Kropp Dakubu (ed.), 1-6. Accra na Leiden: West African Linguistic Society na African Studies Centre.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Họrọ akụkụ nke Book of Common Prayer, dị ka ojiji nke United Church of England and Ireland (1816), nke Gustavus Reinhold Nyländer sụgharịrị, nke Richard Mammana digitized
  • Mani Documentation Project (2004-2006) , Na-edekọ asụsụ na-anwụ anwụ Mani, asụsụ Southern Atlantic nke Niger-Congo