Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Kordofan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Kordofan
language family
Obere ụdị nkeNiger–Congo Dezie

 

Asụsụ Kordofan bụ otu ìgwè asụsụ ise a na-asụ na Ugwu Nuba nke mpaghara South Kordofan nke Sudan: Asụsụ Talodi-Heiban, Asụsụ Lafofa, Asụsụ Rashad, Asụsụ Katla na Asụsụ Kadu. A na-ewere ìgwè anọ mbụ ahụ mgbe ụfọdụ dị ka alaka nke ezinụlọ Niger-Congo, ebe a na-ahụkarị Kadu ugbu a dị ka alaka ezinụlọ Nilo-Sahara.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1963, Joseph Greenberg gbakwunyere ha n'Ezinụlọ Niger-Congo, na-emepụta atụmatụ Niger-Kordofanian ya. Asụsụ Kordofanian egosighi na ha nwere njikọ dị anya karịa alaka ndị ọzọ nke Niger-Congo, Otú ọ dị, egosighịkwa na ha bụ otu dị mma. Taa, a na-ewepu Asụsụ Kadu, a na'etinyekarị ndị ọzọ na Niger-Congo n'onwe ya.   [citation needed]

Roger Blench na-ekwu na ezinụlọ Talodi na Heiban nwere usoro klas aha nke Atlantic-Congo nke Niger-Congo mana asụsụ Katla abụọ enweghị ihe ọ bụla na-egosi na ha nwere usoro dị otú ahụ. Otú ọ dị, asụsụ Kadu na ụfọdụ n'ime asụsụ Rashad yiri ka ha nwetara klas aha dị ka akụkụ nke Sprachbund kama iketa ha. Blench kwubiri na Talodi na Heiban bụ isi Niger-Congo ebe Katla na Rashad mejupụtara alaka dịpụrụ adịpụ n'akụkụ Mande.   [citation needed]

Heiban, Katloid, na Talodi na-agbakọta ọnụ na nyocha kọmputa (ASJP 4) site na Müller et al. (2013). [1] Otú ọ dị, ebe ọ bụ na a na-emepụta nyocha ahụ na-akpaghị aka, ìgwè ahụ nwere ike ịbụ n'ihi mgbazinye okwu ma ọ bụ ihe nketa mkpụrụ ndụ ihe nketa.

Map a na-apụta nke ezinụlọ asụsụ, ezinụlọ, na asụsụ ndị a na-asụ na Ugwu Nuba. Kordofanian gụnyere Kadu na alaka Niger-Congo niile.

Asụsụ Talodi-Heiban

[dezie | dezie ebe o si]

  [2] Heiban, nke a na-akpọkwa Koalib ma ọ bụ Koalib-Moro, na asụsụ Talodi, nke a makwaara dị ka Talodi-Masakin, bụ akụkụ nke otu Talodi-Heiban.

Asụsụ Lafofa

[dezie | dezie ebe o si]

  Lafofa (Tegem) bụ nke e kewara na Talodi ruo oge ụfọdụ, mana o yiri ka ọ bụ alaka dị iche nke Niger-Congo.

Asụsụ Rashad

[dezie | dezie ebe o si]

  Ọnụ ọgụgụ asụsụ Rashad, nke a na-akpọkwa Tegali-Tagoi, dịgasị iche n'etiti nkọwa, site na abụọ (Williams & Blench 2000), atọ (Ethnologue), ruo asatọ (Blench ms). Tagoi nwere usoro aha dị ka asụsụ Atlantic-Congo, nke o doro anya na ọ gbazitere, mana Tegali anaghị.

Asụsụ Katla

[dezie | dezie ebe o si]

  Asụsụ Katla abụọ ahụ enweghị ihe ọ bụla na-egosi na ha nwere usoro aha aha Niger-Congo.

Asụsụ Kadu

[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe ọrụ Thilo C. Schadeberg na 1981, a na-ahụkarị alaka "Tumtum" ma ọ bụ Kadu dị ka Nilo-Sahara. Otú ọ dị, ihe akaebe ahụ dị obere, na nhazi nke na-agbaso omenala ga-emeso ya dị ka ezinụlọ kwụụrụ onwe ya.

Ihe owuwu

[dezie | dezie ebe o si]

Quint (2020) na-atụ aro na enwere ike iwughachi Proto-Kordofanian site na asụsụ Heibanian, Talodian, Rashadian, Katloid, na Lafofa. Ihe owuwu ya na Proto-Kordofanian bụ: [3]

Nkọwa Proto-Kordofanian Talodian Heibanian Lafofa Katloid (Tima) Rashadian
bark 1 (n.) *-mVk- *t-ə-??? Koalib Mịmùl [alaghemùl] Mmalite nke Mmbal
bark 2 (n.) *k (V) VrE ~ *c (V) ВрE c-iíri kúúr *g-ware
ịkụ / ịkụ *-bV- *-gob- / *kə-bɔ *-bid̪- ...biŋ Orig bí (r) / Pú (ró)
afọ *-VrVk ~ *-Vk *j-+-arag / *ca-rək *g-+-aare t̪-úur-i na-akpọ ya
na-ata / na-eri *-CVk *-gVjog / *kə-ɟɔ *-ee- ...jiɛ * Akụkụ
ọbara P* (C) iCPV *ŋ-+-ittsug / *ŋ-ɪccʊk Katla ija ~ iya N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a ga-eji ya mee ihe
ara *CVmiC *j-+-intsig / *c-ə-mmik Tima kɨndì *d-miɲ
uwe *kErEC *k-ɛrɛt̪ *g-+-ered̪ Tagoi kɛr (ɛ́) w
akọrọ *-OndV *-afọ d̪o *-UnDo *-uddi
ntị *kVnV *g-+-eenu / *k-__hau____hau____hau__ *g- / n-+-aani kɔ́.nɔ́ Tagoi finin, Tegali (a) nuu
enyí *-VŋV (C) *d-+-oŋor yuːŋi * (fV) ŋVn
anya *?+-git *j-+-igg / *c-it Katla gɨgöt *y-ngid
ụkwụ / ụkwụ *-AkA (C) *ts-+-agag Koalib káakà [káagà] l-ia-ga *d-ɛgɛn
ewu *Em (b) iT *w-+-emig / *u-mit Eemi Ọganihu *mbɨt
akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ / mmiri *-iklV ~ *ijlV *-eigla b-ʊɒji-lli Tagoi -ijilú, Tegali -ríge.
ntutu isi *kaam ~ *gaam *d-+-ʊgaŋ / *NC-ŋən̪ Tima Kam *g-aam
isi *gaCDP ~ *CPaCDP *j-+-ats, *c-ac Gas Katla *g-aj
aka ekpe (n'akụkụ) *-CV- ~ *-CVur- *-gule / *-gulɛ *-ihe mgbagwoju anya kúlɪ *-awwir
apịtị *-ElO Koalib kèlòo Tima k-ʌ́lu Mmalite ŋí̧lɔ́́
nso *-Et̪t̪OC *-iddu / *-t̪t̪o-t Kolibttɔ́k [kɛ́t̪t̪ɔ́k] Tima met̪ɛ́n Tagoi gattɔŋ / nwunye ya
otu *attV ~ *addV *-aDDe Tima atjin Mmalite nke wàttá
Mmiri ozuzo *kaw ~ *kal *k-abɪk *g-+-aw K-I-Y * (y) na
uhie *-OrdE *-oode[4] / *-d̪ɛ *-Ure Tima -rdí *-araw
atụrụ V*kACVAC *t̪ʊ-ŋgat̪ Koalib káaŋàl βaːŋi (k) áŋàl Mmalite nke Kagy
anwụrụ ọkụ (n.) *-uCLVBbV *g-+-ulu c-oor-í Ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ kʊ̀ Tagoi k (ə) rək, Tegali tulɛ́
anyanwụ N*-VCNV *j-+-iŋgi, *c-ə-ŋgi Ø-+*-aŋin Ihe ndị China na-eme *-aane
ire *-d̪Vŋl (V) ~ *-dʁVlVŋ (V) *d̪-+- (V) lV__hau____hau____hau__ d̪-+*-ŋela l-íŋ-i Ya onwe gị *d-aŋil (-ag)
ịgbọ agbọ *-UdA ~ *-UwA -VddV / *uk-dɛ *-wey- lwâ-d̪aŋ... Lowa -Hwʌ̀ *VdVk

Isoglosses nke okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Starostin (2018) depụtara isoglosses ndị a na-ahụkarị n'asụsụ Kordofanian. [5] na-egosipụta njikọ ndị nwere ike ịbụ na bold.

Okwu ntụnyere

[dezie | dezie ebe o si]

Nkọwa okwu ndị bụ isi nke alaka Heiban, Talodi, Rashad, na Lafofa:

Rịba ama: Na mkpụrụ ndụ tebụl nwere slashes, a na-enye otu ụdị tupu slash, ebe ụdị otutu na-eso slash.

Asụsụ anya ntị imi ezé ire ọnụ ọbara ọkpụkpụ osisi mmiri Iri nri aha
Proto-Heiban[6] *ay / g-,j- *-aani *-ad̪alo / g-,j-; g-,n- *-ŋad̪ / li-,j- *-ŋela; *-iŋla? / D-,d- *-uuɲu *-mmeri / ŋ- *-uya / li-,ŋu- (WC); *-uɲ / ʔ-,j- (E) *-aʹe / gu-,j- (WC) *-aw / ŋ- *-id̪d̪- *-iriɲ / j-
Proto-Talodi[7] *c-it / k- *k- sasa / 0- *k-ə-ɲɟɛ / 0-,n- *c-ə-ɲit / k- * * * *nnukwu / ḷə- *t-̪ Liver̪ / ḷ- *ŋ-ɪccʊk *c-ə-mma-ɲan̪ / m- *p-ɪda / k- *ŋ-ɪḷ,-ɪḷɪ *ḷə-ɡɔ *k-ə-ḷəŋan / 0- (ma ọ bụ *...n̪)
Proto-Katloid[8] *g-ɪged̪ *-Nke a na-eme *gɪ-lɛd̪ *-Troad-Troad *i-ju (u) *-ʌ-lV-
Tagoi[9] Yigət / ŋə́gət fənín / fənédit Ydir / ŋə́dər tíɲən / ŋə́ɲən táŋə́lak / yáŋə́lágɒt kajər / hájɛrət Ndị na-eme ihe nkiri kuh / huh kafɔ́ / hafɔ́ ŋay Ohu ya N'ihi na ụmụ ọhụrụ
Turjok[[9]] na-aghọ ndị mmeghe fəniín / fəníínət indər / ŋəndər M. tiɲin / ŋiɲin taŋəlk / yaŋəlak ~ yaŋəlɒgɔt kiɲjɛr / siɲjɛr (g) ɔt Ndị na-eme ihe nkiri kus / ya kafɔ / safɔ́ Isi iyi pɛŋɛn / sɛŋɛn
Tagom[9] Gaddaa / Gaddaa nu ~ Jọ / Nọ ~ Nọ ndr̀ / ndr̀re ɲîn / ɲîne aŋa / aŋún ̩ɲjár / (a) ɲjáre óyá / óyo̍n uru / urûn lásɛ ega Ohu ya ɛŋɛn / ɛŋɛnɛ́ɛn
Tegem[10] ṭ-ì, China- ká-ràŋ (ì) / a- ṭ-ɛ̀ɲ (ì) / k- l-iаŋ (ì) k-ɛɲi / ɛɲi ɲɪ̀ ṭ-uɔ́m (ì) / m- kuwö (ì) / bɔɔ (ì) ɲììì kɪ́rɪ́k ku-ruwáŋ / a-
El Amira[10] lilaŋ / ɲimaŋ wimu t-aɲ / k- Ịnọgide kiɲ Isi iyi tuwam kwa Isi iyi palith

Ọnụ ọgụgụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ntụnyere nke ọnụọgụ n'asụsụ ọ bụla: [11]

Nchịkọta Asụsụ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Katla Katla Akụkọ a na-akpọ cík ʌ́t̪ʌ́t. A na-ahụkarị ya ɟɔ́ɡ͡bə́lɪ́n ɟɔ́lị ɟɔ́lɪ́k t̪ʌŋɡɪ̀l ɟʌ́lbʌ́n rak͡pác
Katla Tima ʌt̪een / at̪ɪn ihe ihwʌy ihʌlʌm Idulian ɪntədakwalɔŋ ɪnt̪atɪŋ Diablo ɪnt̪ɪŋɛrɛy int̪ʌhʌdʌkun ihedʌkún
Rashad Tagoi (Orig) -wàttá / ùttá jiekkók Mọlitha wàrʊ̀m Ọ ga-abụrịrị na ọ ga-abụ ɲérérér ʊ̀mʊ̀rɡʊ́ Tuppá kʊ́mnàsá (n) kʊ́mán
Rashad Tegali m̪t̪a rəkkʊ / rʊkkʊ d̪akt̪a / d̪at̪t̪a aːrəm Ọchịchọ ɲe ʊmmərkʊ __ibo__ Ọdịdị N'oge a na-adịghị anya N'oge a na-adịghị anya
Heiban Warnang (Werni/Wernang) Asụsụ ŋèrccáccény ŋèrráttén ŋelàmlàŋ ŋera ŋo'or ŋera ŋoʹor ŋemabolo ŋoʹoʹor (5+1?) ŋera ŋoʹor ŋemabolo ŋèrccáccény (5+2?) ŋelamlaa Мәсих (4 x 2 ?) ŋera ŋoʹor wanoe (1- ?) kiccukurrɐ
Heiban Moro ɡónto N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ka a mara ya marlọn ðénə́ŋ ðénə́ŋ nəɡónto (5+ 1) ðénə́́́́ŋ ቛንቋ (5+ 2) ðénə́́́́ŋ Xinghezi (5+ 3) ðénə́ŋ nəmárlon (5+ 4) Nri nri
Heiban Ịdọrọ Mkpụrụ osisi __ibo__ Ọdịdị __ibo__ Akụkụ nke afọ Maɬʊ̀ ðɛ́nɛ́ Shiazùzùzụ́ (3+3) __ibo__ Maɬɪɪ́n (4+3) Ọbːɔ́ ðɛ́nɛ́ n̪maɬʊ̀ (5+4) ʊ́rːɪ̀
Heiban Laro kwɛ̀tɛ̀ rɔ́m N'ihi ya, ọ bụ Onye Kraịst tʊ̀dìní ɲə̀rlə̀l kwɔ̀ɾátəɾìl (4+3) ɗúbə̀ __ibo__ Onye Kraịst nke ukwuu (5+ 4) di
Heiban Otoro Ebe Ọdịda Anyanwụ kútèn __ibo____ibo____ibo__ Ọdịdị Ọ na-aga n'ihu t̪ɔ́ðːnɛ Isiokwu __ibo__ Ihe osise (4+3) Dubə t̪ɔ́ðːnɛ́ kɔ́ɔŋ (5+ 4) Oge:
Heiban Koalib (1) kweta:ɛ kwi na-acha Nkọwapụta Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge a ka a na-eme ihe nkiri tuðní шalanụ Kunəð huduβə Yenuβaβuŋa Kunəðɗi n'ebe ahụ
Heiban Koalib (2) -ɛ́t̪tɛ̀ -Ike a na-akpọ Akwụkwọ edemede N'ihi ya, ọ bụ ruo mgbe ɲerlel Ọdịdị ɗòvɔ́kkwóppà kwúnɐttùrrí rúi
Talodi Dagik j-ɜlːʊ j-ɛːa j-nchekwa:nchekwa na-adị si-s-ɜlːʊ (litː otu aka) na-j-ɜːlʊ (5 + 1) na j-ɛːa (5 + 2) na j-ɜt̪ːɜkʹ (5 + 3) na bīandɔ (5 + 4) N'ihi ya, ọ bụ
Talodi Onye na-agba ọsọ bulluk na-agụ wʌt̪t̪ʌk na-adị лиrɡuŋ zulluk (n'ụzọ nkịtị: 'otu aka') лиrɡuŋ zulluk na bulluk (5 + 1) N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ "Lyrnuŋ Zulluk" (5 + 2) лиrɡuŋ zulluk na wʌt̪t̪ʌk (5 + 3) N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na ọ bụ n"ụlọ mkpọrọ ka a na-akpọ zulluk (5 + 4) ɡurruŋ
Talodi Lumun cʊ́kʊ̂ Ọ bụ otú ahụ ka a na-akpọ __ibo__ m̀bụrụ Ọ bụ n'oge gara aga ka ọ bụrụ na ọ bụ n'afọ mʊ́ɣʊ́k __ibo____ibo__ Ọdịdị M̀̀̀̀ bụ otú ahụ? mámɔ́ɾmɔ́ɾ (2 x 4)? mʊ́ɣʊ́llájɔ̀n (5 + 4) [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Asụsụ nke Ugwu Nuba

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

gụnyere asụsụ si Liberia ruo Dahomey (Republic of Benin), na East Kwa asụsụ nke Nigeria. Bennett & Sterk (1977) tụrụ aro na asụsụ Yoruboid na Igboid bụ nke Benue-Congo kama nke Kwa. Stewart (1989) wepụrụ Kru, Ijaw, na Volta-Niger (East Kwa), mana o debere asụsụ Ghana-Togo Mountain

  1. ↑ Müller, André, Viveka Velupillai, Søren Wichmann, Cecil H. Brown, Eric W. Holman, Sebastian Sauppe, Pamela Brown, Harald Hammarström, Oleg Belyaev, Johann-Mattis List, Dik Bakker, Dmitri Egorov, Matthias Urban, Robert Mailhammer, Matthew S. Dryer, Evgenia Korovina, David Beck, Helen Geyer, Pattie Epps, Anthony Grant, and Pilar Valenzuela.
  2. ↑ Gerrit Dimmendaal, 2008.
  3. ↑ Quint, Nicolas (2020).
  4. ↑ Schadeberg, Thilo C. 1981.
  5. ↑ Starostin, George.
  6. ↑ Schadeberg, Thilo C. 1981.
  7. ↑ Norton, Russell, and Thomas Kuku Alaki.
  8. ↑ Dimmendaal, Gerrit J. 2019 (in press).
  9. 1 2 3 Schadeberg, Thilo.
  10. 1 2 Blench, Roger.
  11. ↑ Chan, Eugene (2019). "The Niger-Congo Language Phylum". Numeral Systems of the World's Languages.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Herman Bell 1995. Ugwu Nuba: Ònye kwuru Gịnị na 1976? (njikọ ihe ndekọ). Ịbụ ọmụmụ nke nsonaazụ e bipụtara site na nnukwu ọrụ nke Institute of African and Asian Studies: The Language Survey of the Nuba Mountains.
  • Roger Blench A naghị ebipụta ya. Kordofanian ọ bụ otu ìgwè ma ọ bụrụ na ọ bụghị, ebee ka asụsụ ya dabara na Niger-Congo?
  • Roger Blench A naghị ebipụta ya. Kordofanian na Niger-Congo: ihe akaebe ọhụrụ na nke e degharịrị edegharị.
  • Roger Blench, 2011, Kpọọrọ Kordofaani nkewa?Kordofaani kwesịrị kewaa?, Nzukọ Nuba Hills, Leiden
  • P. A. na D. N. MacDiarmid. 1931. "Asụsụ nke Ugwu Nuba." Sudan Notes and Records 14: 149-162.
  • Carl Meinhof 1915-1919. "Sprachstudien im egyptischen Sudan". Zeitschrift für Kolonialsprachen 9-9. "1. Tagoy. 6: 164-161. "2. Tumale". 6:182-205. "11. Tegele" 7:110-131. "12. Rashad. 7:132.
  • Thilo C. Schadeberg 1981a. Nnyocha nke Kordofanian. SUGIA Beiheft 1-2. Hamburg: Helmut Buske Verlag.
  • Thilo C. Schadeberg 1981b. "Das Kordofanische". Die Sprachen Afrikas. Ìgwè 1: Niger-Kordofanisch, de. site na Bernd Heine, T. C. Schadeberg, Ekkehard Wolff, peeji nke 117-28 SUGIA Beiheft 1-2.  Hamburg: Helmut Buske Verlag.
  • Thilo C. Schadeberg 1981c. "Nchịkọta nke otu asụsụ Kadugli". [Ihe e dere n'ala ala peeji] site na T. C. Schadeberg na M. Lionel Bender, peeji nke 291-305.  Dordrecht: Foris Publications.
  • Brenda Z. Seligmann 1910-11. "Ihe odide banyere asụsụ nke Nubas nke Southern Kordofan." Zeitschrift für Kolonialsprachen 1:167-188.
  • Roland C. Stevenson 1956-57. "Nnyocha nke ụdaolu na nhazi ụtọ asụsụ nke asụsụ Ugwu Nuba, na-ezo aka na Otoro, Katcha, na Nyimang." Afrika na Übersee 40:73-84, 93-115; 41:27-65, 117-152, 171-196.
  • Tucker, A. N. na M. A. Bryan. 1956. Asụsụ ndị na-abụghị Bantu nke North-East Africa. (Handbook of African Languages, Nkebi nke Atọ) Oxford University Press: London.
  • A. N. Tucker na M. A. Bryan. 1966. Nnyocha Asụsụ / Asụsụ Ndị Na-abụghị Bantu nke North-East Africa. (Handbook of African Languages.) Oxford University Press: London.
  • Tutschek, Lorenz 1848. "Über die Tumale-Sprache." Gelehrte Anzeigen, herausgegeben von Mitgliedern der k. bayer. Akademie der Wissenschaften. N. 91-93; Spalten 729-52. (=Bulletin der königl. Akademie der Wissenschaften.
  • Tutschek, Lorenz. 1848-50. "N'asụsụ Tumali". Ihe omume nke Philological Society maka 1846-47 na 1847-48. Ụgbọelu 3:239-54. Ihe omume nke Philological Society maka 1848-49 na 1849-50. Izu ohi 4:138-9.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ozi metụtaraAsụsụ Kordofanna Wikimedia Commons