Asụsụ Leko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asụsụ Leko bụ obere ìgwè asụsụ a na-asụ n'ebe ugwu Cameroon na n'ebe ọwụwa anyanwụ Nigeria. Akpọrọ ha "G2" n'atụmatụ asụsụ Adamawa nke Joseph Greenberg. A na-ekewakarị asụsụ Duru na asụsụ Leko, n'agbanyeghị na mmekọrịta ha ka ka ga-egosipụta. [1]

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndị a bụ:

Aha na ebe (Nigeria)[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru bụ ndepụta aha asụsụ, ọnụ ọgụgụ mmadụ, na ọnọdụ (na Nigeria naanị) sitere na Blench (2019). [2]


Asụsụ Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s)
Nyong Ọ dịghị ihe ọ bụla Nyɔŋ Nyanga Ogologo oge Nyvenaɔŋ, pl. Nyɔŋnepa (Nyongnepa) Mumbake, Mubako 10,000 (SIL) Adamawa State, Mayo Belwa LGA, West of Mayo Belwa town, Bingkola na obodo nta 5 ndị ọzọ
Nna Oge Ogologo oge Pena, pl. Pereba Wom (aha obodo) A na-asụ ya n'obodo nta iri gburugburu Yadim: Ihe na-erughị 4,000 Adamawa Steeti, Fufore LGA
Samba Leko Chamba Leko, Samba Leeko Sama Samba Leko, Suntai Ngụkọta 42,000 (1972 SIL); 50,000 (1971 Welmers) Taraba State, Ganye, Fufore, Wukari na Takum LGAs; karịsịa na Cameroon

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Güldemann (2018). "Historical linguistics and genealogical language classification in Africa", in Güldemann: The Languages and Linguistics of Africa, The World of Linguistics series. Berlin: De Gruyter Mouton, 58-444. DOI:10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. 
  2. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Adamawa languages