Gaa na ọdịnaya

Asụsụ N'Ko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
N'Ko
Ọdịdị
Ógbè Guinea, Guinea-Bissau, Mali, West AfricaEbe Ọdịda Anyanwụ Afrịka
Niger-Congo
  • Mande
    • Ebe Ọdịda Anyanwụ Mande
      • Central Mande
        • Manding-Jogo
          • Manding-Vai
Ihe odide N'Ko
Koodu asụsụ
ISO 639-2 nqo
ISO 639-3 nqo

N'Ko bụ ụdị koiné dị n'otu nke ọtụtụ Asụsụ Manding e dere na mkpụrụedemede N'Ko. A na-eji ya eme ihe na Guinea, Guinea-Bissau, Mali, Ivory Coast, Burkina Faso na ụfọdụ mba ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, karịsịa, ma ọ bụghị naanị, n'ụdị ederede, ebe a na-eji ụdị dị iche iche nke Manding eme ihe n'okwu: Maninka, Bambara, Dyula na ndị ọzọ.

[1][2] bụ ndekọ edemede nwere ụtọ asụsụ a maara dị ka kángbɛ ("asụsụ doro anya") nke Solomana Kante, ya na ụdị màninkamóri, nke a na-asụ na mpaghara Kankan nke Kante, na-eje ozi dị ka asụsụ nkwekọrịta. [3] [4]

Valentin Vydrin na 1999 [5] na Coleman Donaldson na 2019 [2] gosipụtara na ewu ewu nke ide asụsụ Manding n'ụdị N'Ko na-eto eto. [6] na-ejikarị ụdị ederede a eme ihe maka agụmakwụkwọ n'etiti ndị na-asụ asụsụ dị iche iche. [7] na-ejikarị ya eme ihe na nkwurịta okwu eletrọniki.

Ụkpụrụ ahụ na-agba mbọ ịnọchite anya asụsụ Manding niile n'ụzọ na-anwa igosi ụdaume "proto-Manding" na okwu ndị ahụ, gụnyere mgbe a na-akpọpụta ya n'ụdị okwu nke oge a dị nnọọ iche. Dịka ọmụmaatụ, enwere ma ọ dịkarịa ala otu nkwekọrịta dị otú ahụ, maka ịnọchite anya velars n'etiti ụdaume: [ɡ], [k], [ɣ], [x] ma ọ bụ efu nwere ike ịkpọpụta, mana mkpụrụ okwu ga-abụ otu. Dịka ọmụmaatụ, okwu maka "aha" na Bambara bụ [tɔɡɔ] na Maninka ọ bụ [英], mana ụdị ederede N'Ko bụ ̆ tô. Na nkwurịta okwu ederede, onye ọ bụla ga-ede ya n'otu ụzọ site na iji edemede N'Ko, ma gụọ ya ma kpọọ ya dị ka asụsụ nke ha.

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

enwere ma ọ dịkarịa ala otu nkwekọrịta dị otú ahụ, maka ịnọchite anya velars n'etiti ụdaume: [ɡ], [k], [ɣ], [x] ma ọ bụ efu nwere ike ịkpọpụta, mana mkpụrụ okwu ga-abụ otu. Dịka

  1. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  2. 1 2 Donaldson, Coleman (2019-03-01). "Linguistic and Civic Refinement in the N'ko Movement of Manding-Speaking West Africa". Signs and Society. 7 (2): 156–185, 181. doi:10.1086/702554. ISSN 2326-4489.Donaldson, Coleman (2019-03-01). "Linguistic and Civic Refinement in the N'ko Movement of Manding-Speaking West Africa". Signs and Society. 7 (2): 156–185, 181. doi:10.1086/702554. ISSN 2326-4489. S2CID 181625415.
  3. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  4. ↑ Donaldson, Coleman (January 2017). "Donaldson, Coleman (2017) "Orthography, Standardization and Register: The Case of Manding." In Standardizing Minority Languages: Competing Ideologies of Authority and Authenticity in the Global Periphery, edited by Pia Lane, James Costa, and Haley De Korne, 175–199. Routledge Critical Studies in Multilingualism. New York, NY: Routledge". Gse Graduate Student Research (2). Retrieved 2019-02-21.
  5. ↑ Vydrin, Valentin (1999). Manding-English Dictionary : (Maninka, Bamana). Lac-Beauport. p. 8. ISBN 9780993996931. OCLC 905517929.{{cite book}}: CS1 maint: location missing publisher (link)
  6. ↑ Oyler, Dianne White (1994) Mande identity through literacy, the N'ko writing system as an agent of cultural nationalism. Toronto : African Studies Association.
  7. ↑ Rosenberg, Tina (2011-12-09). "Everyone Speaks Text Message". The New York Times (in Bekee ndị America). Retrieved 2019-05-24.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

 

Templeeti:Constructed languages