Asụsụ ndị Berber nke Ọwụwa Anyanwụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ ndị Berber nke Ọwụwa Anyanwụ
language family, language subfamily
obere ụdị nkeBerber languages Dezie
ụdị asụsụverb–subject–object Dezie

 

Asụsụ ndị Berber nke Ọwụwa Anyanwụ bụ otu asụsụ ndị Berber a na-asụ na Libya na Ijipt. Ha gụnyere Awjila, Sokna na Fezzan (El-Fogaha) , Siwi na Ghadames, [1] ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe doro anya na ha mejupụtara otu usoro ọmụmụ ziri ezi.

A na-ewere Eastern Berber dị ka akụkụ Ndị Zenatic Berber supergroup nke Northern Berber.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Kossmann (1999:29, 33) [2] kewara ha n'ìgwè abụọ:

  • otu nke nwere Ghadames na Awjila. Asụsụ abụọ a bụ naanị h="./Berber_languages" id="mwIA" rel="mw:WikiLink" title="Berber languages">Asụsụ Berber iji chekwaa proto-Berber *β dị ka β; [3] n'ebe ọzọ na Berber ọ na-aghọ h ma ọ bụ na-apụ n'anya.
  • nke ọzọ nwere Nafusi (ewepu Zuwara na ndịda Tunisia), Sokna (El-Foqaha) na Siwi. Nke a na-ekerịta ụfọdụ ihe ọhụrụ na Zenati, na ndị ọzọ (dịka mgbanwe nke *ă gaa na ə[4] na ọnwụ nke *β[3]) na Northern Berber n'ozuzu.

[5]Blench (ms, 2006) depụtara ndị a dị ka asụsụ dị iche iche, na olumba dị n'ime oghere; dị ka Ethnologue, ọ na-ekewa Nafusi dị ka Eastern Zenati.

[6]"Lingvarium Project" (2005) depụtara asụsụ abụọ ọzọ: asụsụ Jaghbub na-adịghịzi adị na asụsụ Berber a ka na-asụ nke Tmessa, ebe dị n'ebe ugwu nke Murzuq District. (1999) na-ewere asụsụ a na-asụ na Tmessa dị ka olumba nke Fezzan.

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Aikhenvald, Alexandra Y. & A. Ju. Militarev. 1984. Klassifikacija livijsko-guančskih jazykov. In IV vsesojuznaja konferencija afrikanistov "Afrika v 80-e gody: itogi i perspektivy razvitija" (Moskva, 3-5 oktjabrja 1984 g.), vol. II, 83-85. (Tezisy Dokladov i Naučnyh Soobščenij IV). Moskva: Institut Afrika Akademii Nauk SSSR, as cited in Takács, Gábor. 1999. Development of Afro-Asiatic (Semito-Hamitic) Comparative-Historical Linguistics in Russia and the Former Soviet Union. (LINCOM Studies in Afroasiatic Linguistics 02). München: LINCOM Europa, p. 130
  2. Maarten Kossmann, Essai sur la phonologie du proto-berbère, Rüdiger Köppe:Köln
  3. 3.0 3.1 Kossmann 1999:61.
  4. Karl-G. Prasse. "The Reconstruction of Proto-Berber Short Vowels", in ed. James & Theodora Bynon, Hamito-Semitica, The Hague/Paris 1975.
  5. AA list, Blench, ms, 2006
  6. Africa. Berber language. lingvarium.org. Retrieved on 18 April 2023.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

bụghị ihe doro anya na ha mejupụtara otu usoro ọmụmụ ziri

Àtụ:Berber languages