Jump to content

Athi-Patra Ruga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Athi-Patra Ruga
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1984 Dezie
Ebe ọmụmụMthatha Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie

 

Athi-Patra Ruga (amụrụ na 1984) bụ onye omenkà South Africa nke na-eji arụmọrụ, foto, vidiyo, textiles na mbipụta iji chọpụta echiche nke utopia na dystopia, ihe na ebe nchekwa. Ọrụ ya na-enyocha ahụ ahụ n'ihe gbasara agụụ mmekọahụ, omenala, na echiche, na-emepụtakarị ngwakọ omenala. Isiokwu ndị dị ka mmekọahụ, omenala Xhosa, na ebe queerness na mgbe apartheid South Africa na-agbasakwa ọrụ ya. [1]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Athi-Patra Ruga mụrụ na 9 March 1984 na Umtata na Eastern Cape, South Africa. Ọ mụtara akụkọ ihe mere eme ejiji na imewe na Gordon Flack Davison Design Academy na Johannesburg [2] Ruga etinyere na nso nso a n'akwụkwọ Phaidon Younger Than Jesus, [3] akwụkwọ ndekọ aha nke ihe karịrị 500 nke ndị nka kacha mma n'ụwa n'okpuru afọ 33. Na 2014 o gosipụtara na mmekorita ya na Zanele Muholi na Nandipha Mntambo, nke Hans Ulrich Obrist kwadoro na Design Indaba Conference na Cape Town . [4] Ruga nwere ihe ngosi emere n'oge na-adịbeghị anya na London Na 1–54 na London's Somerset House, Of Gods, Rainbows and Omissions, [5] gụnyekwara mmekorita nke echiche jikọrọ ọnụ maka ihe ngosi ya na ndị nka South Africa ndị ọzọ Emma Willemse, Faith47, na Thania Petersen . A zụtala ọrụ Ruga site n'ọtụtụ mkpokọta ọha na nke onwe, gụnyere mkpokọta Zeitz Museum of Contemporary Art Africa na-adịgide adịgide, Iziko South African National Gallery, [6] Museion – Museum of Modern and Contemporary Art, na Bolzano Italy, na CAAC – Pigozzi Nchịkọta.

Ụdị na nkà ihe ọmụma[dezie | dezie ebe o si]

Ruga na-enyocha echiche nke utopia na dystopia nke South Africa mgbe apartheid gasịrị. Na-arụ ọrụ na mbipụta, textiles, ejiji, arụmọrụ, na vidiyo, ọrụ ya na-enyocha ahụ n'ihe metụtara anụ ahụ, omenala, na echiche, na-emepụtakarị ngwakọ omenala. Isiokwu ndị dị ka mmekọahụ, HIV/AIDS, Omenala Africa, na ebe queerness n'ime mgbe apartheid South Africa na-agbasakwa ọrụ ya. [1] Ruga na-eji queerness na-akọwapụta akara kwesịrị ekwesị nke usoro ike ịkpa ókè agbụrụ nke okike na agbụrụ siri ike ma mee ka ha nwee mgbagwoju anya. [7] Iji tinye aka na ọrụ ya ndị na-ege ntị kwesịrị imeghe, nweta ahụmahụ na ịkekọrịta. Mpempe arụmọrụ Ruga na-ebutekarị ajụjụ gbasara oghere ọha na-arụkọ ọrụ, na-enyocha ọkwa dị iche iche nke echiche na mmeghachi omume nke ndị mmadụ zutere. Iji ejiji na asụsụ ahụ n'ihe gbasara oghere ime obodo na-enye esemokwu n'etiti nnwere onwe nke iwu na nke onye ọ bụla na ụkpụrụ ọha mmadụ. Ime omume na-enweghị echiche nke "nkịtị" ma ọ bụ "ezi uche" [7] na-eji paramita dị ka okike, ụzọ nke ịkwaga, uwe na akparamàgwà, agbụrụ na agbụrụ n'ime ọha mmadụ nke na-adịghị mma. [8]

Ọrụ ndị ama ama[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ nwanyị Ọcha Ọdịnihu nke Azania (FWwoA, 2010–2016)[dezie | dezie ebe o si]

FWwoA nwere ọtụtụ ọrụ, gụnyere arụmọrụ, teepu, ihe ọkpụkpụ, vidiyo na foto na-emepụta saga. FWwoA bụ ihe atụ nke ịhụ mba n'anya mgbe apartheid gasịrị, ebe Ruga ghọrọ "okenye" ma ọ bụ ọkọ akụkọ ihe mere eme. N'ịmepụta akụkọ ihe mere eme nke kpakpando a, [9] na-eseta ntụaka sitere na akụkọ ihe mere eme nke Xhosa na mgbe apartheid South Africa gasịrị, na-akọ akụkọ banyere ahịrị ndị eze na-abụghị ndị eze na-achị ala Azania . Ọrụ Ruga na-aṅa ntị na ọchịchọ maka ikpe ziri ezi maka ndị nna nna ya na mkpa maka mgbanwe mgbanwe n'ọdịnihu, iji mebie echiche nke "egwurugwu". Site na iji Azania dị ka usoro maka akụkọ ihe mere eme dị oke egwu nke South Africa, FWwoA na-ekpughe nkwụsị nke ụda ojii nke na-agbatị na oge mbụ nke kọntaktị colonial, ma na-ekwukwa echiche na-agaghị ekwe omume na nke na-emeghị eme nke mgbaghara, nkwekọrịta na mgbapụta na-eme na post. apartheid South Africa. [10]

Ikike ihe atụ nke Azania na-enweta site na ọkwa ya dị ka ihe nnọchianya nke South Africa tọhapụrụ n'oge mgba mgbochi apartheid. Otú ọ dị, okwu ahụ nwere akụkọ ihe mere eme kpọmkwem nke na-agbagwoju anya nrọ dị otú ahụ. Aha ebe 'Azania' bu ụzọ pụta na The Periplus of the Erythraean Sea (40 AD) iji zoo aka na ala ndịda na ọwụwa anyanwụ Africa. Site n'ịkpọpụta ala Africa dị ka 'Azania,' Ruga ghọtara akara ahụ dị ka otu ihe atụ n'ime ogologo akụkọ ihe mere eme nke ịmepụta Africa dị ka onye na-enweghị ebe obibi ruo mgbe ndị Europe na-akpakọrịta. [10]

Ihe nkiri nke Ruga dị na FWwoA saga na-akọ akụkọ ihe atụ nke ndị eze nwanyị, maapụ na akara ngosi ndị ọzọ nke Azania. Mgba mgba nke ahịrị ndị eze na-abụghị dynastic nke na-egosipụta ihe ngosi nke njirimara mba Azania: akara mba, crest, ifuru, maapụ, yana gụnyere mmasị Ruga nwere ogologo oge n'ọdịbendị a ma ama. [11] Inweta mkpali sitere na Gustave Eiffel's ' Statue of Liberty ' ma ọ bụ Eugene Delacroix 's ' Liberty Leading the People ', Ruga na-eweta echiche nke ime ka ahụ nwanyị ahụ dị ka esemokwu, ma na ọrụ nke ya na-emepụta ha dị ka ike ma na-agafe agafe. [11] N'ọrụ ya ' The Lands of Azania ', Ruga rụgharịrị map nke Eastern Africa. Ịtinye anụmanụ mba, zebra saber-eze, ọkọlọtọ Azania, na inye ọtụtụ mba aha ọhụrụ. N'ime ọdịdị ala nke Azania ọ gara n'ihu na-enyocha nhụsianya nke mbupụ na ndị mbịarambịa na mpaghara Africa na ndị Juu. [12] [8] [1]

Akụkọ nwere mkpụrụedemede ise, ifuru mba, crest na anụmanụ gụnyere agwa balloon nwere agba egwurugwu. Otu n'ime ebumnuche Ahti-Patra bụ ime ka akụkọ ifo nweta ọbụna ụmụaka. Ọdịmma mara mma nke nwere ikike ime emume, na-emepụta ihe nkiri ma na-awụ akpata oyi n'ahụ mgbe ọ na-agbapụta n'ike wee gbapụta ọbara.

Arụmọrụ Obscura[dezie | dezie ebe o si]

Performance Obscura, bụ akụkụ arụmọrụ dị ka akụkụ nke saga The Future White Women of Azania (FWwoA, 2010-2016) nke ihe na-adịghị ahụ anya na pink tights na-egbuke egbuke na ikiri ụkwụ na-acha uhie uhie kpuchie site n'úkwù ruo na balloons na-egbuke egbuke na-eche ihu ndụ kwa ụbọchị. . Ruga na-eche ihu ọha na ebe nchekwa, njirimara mba, na akụkọ ihe mere eme na South Africa mgbe apartheid gasịrị, ebe ọ na-ejikọta ọdịnala dịka njem olili ozu na ngwakọ na mmemme Kaapse Klopse minstrel na Cape Town. Balloons ndị ahụ na-anọchi anya ìhè, flotation na ọṅụ nwata, [13] ka ha na-ekwukwa ihe atụ Desmond Tutu nke mba egwurugwu. Ndị na-eme ihe nkiri nke ịgbawa balloons na ịhapụ ihe e ji esiji ákwà na ya na-emebi ikike ikike nke ihe oyiyi ahụ site n'iwepụ ikike nke nkume. Ruga na-akọwa mkpụrụedemede ndị a dị ka "avatars" ma na-arụ ọrụ apotropaic site n'ichebe onye na-eme ihe n'ọgba aghara na inye ha ike. [13]

Onye Naivete nke Beiruth (2007)[dezie | dezie ebe o si]

Usoro foto a gbadoro ụkwụ na gburugburu ọdụ ndị uwe ojii Central Johannesburg, nke a na-akpọ John Vorster Square n'oge apartheid, jikọtara ya na ajụjụ ọnụ, ịta ahụhụ, na igbu ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị tupu 1994. Ruga na-eyiri isiokwu ya na uwe ụmụ nwanyị tinyere okpu agha ojii na wig nwere ogologo ntutu. [14] Uwe mara mma na ihe ngosi dị egwu ma maa mma na-akpalite foto ejiji ọdịnala, dị iche na mpụ ịkpa ókè agbụrụ e mere n'ụlọ ahụ. [15] N'ime ihe mkpali ndị ọzọ iji mepụta ọrụ a, onye na-ese ihe kwuru banyere mwakpo xenophobic mere na Mee 2008 (a na-akpọ 5/11 na asụsụ obodo) n'ime obodo niile dị na South Africa yana n'ime obodo Johannesburg. [2]

Ilulwane[dezie | dezie ebe o si]

Ilulwane bụ mmemme igwu mmiri jikọtara ọnụ nke sitere na foto Alvin Baltrop nke 1970 na 1980, na-atụgharị uche n'ofe oge na New York na omenala Xhosa nke onye na-ese ihe. [16] Emere Ilulwane na Cape Town na Long Street Baths n'oge Infecting the City Public Arts Festival na 2012

tinyere okpu agha ojii na wig nwere ogologo ntutu. Uwe mara mma na ihe ngosi dị egwu ma maa mma na-akpalite foto ejiji ọdịnala, dị iche na mpụ ịkpa ókè agbụrụ e mere n'ụlọ ahụ. N'ime ihe mkpali ndị ọzọ iji mepụta ọrụ a, onye na-ese ihe kwuru banyere mwakpo xenophobic mere na Mee

Na-efe efe Obodo 2012, Ilulwane
Na-efe efe Obodo 2012, Ilulwane

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

nna ya nọ ma nwee akwa abụọ na egbugbere ọnụ ya elu, nke dọkịta ahụ mere n'enweghị ihe mgbakasị ahụ, ya mere ọnya ahụ dị n'egbugbere ọnụ ya. Mgbe ahụ, a chọpụtara Richard na ọ na-adịghị anabata gluten ma tinye ya na nri na-enweghị gluten maka

  1. 1.0 1.1 1.2 Brown (2017). "Performing blackness in the 'Rainbow Nation': Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Women & Performance: A Journal of Feminist Theory 27: 67–80. DOI:10.1080/0740770X.2017.1282115. 
  2. 2.0 2.1 Siegenthaler (2013). "Visualizing the Mental City: The Exploration of Cultural and Subjective Topographies by Contemporary Performance Artists in Johannesburg". Research in African Literatures 44 (2): 163–176. DOI:10.2979/reseafrilite.44.2.163. ISSN 0034-5210. 
  3. Massimiliano (May 16, 2009). Younger Than Jesus. Phaidon Press. ISBN 978-0714849812. 
  4. Design Indaba Conference 2014.
  5. Special Projects at 1–54 London, 2018.
  6. ZEITS MOCAA Athi-Patra Ruga.
  7. 7.0 7.1 Lima (2012). "Screw the Nation!: Queer Nationalism and Representations of Power in Contemporary South African Art". African Arts 45 (4): 56. DOI:10.1162/AFAR_a_00027. 
  8. 8.0 8.1 O'Toole (2018). "Athi-Patra Ruga". Artforum International 56: 252. 
  9. Hennlich (2019). "'Touched by an Angel' (of History) in Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Acts of Transgression: Contemporary Live Art in South Africa: 313. 
  10. 10.0 10.1 Hennlich (2019). "'Touched by an Angel' (of History) in Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Acts of Transgression: Contemporary Live Art in South Africa: 316. 
  11. 11.0 11.1 Hennlich (2019). "'Touched by an Angel' (of History) in Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Acts of Transgression: Contemporary Live Art in South Africa: 318. 
  12. Hennlich (2019). "'Touched by an Angel' (of History) in Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Acts of Transgression: Contemporary Live Art in South Africa: 319. 
  13. 13.0 13.1 Hennlich (2019). "'Touched by an Angel' (of History) in Athi-Patra Ruga's The Future White Women of Azania". Acts of Transgression: Contemporary Live Art in South Africa: 310. 
  14. Lima (2012). "Screw the Nation!: Queer Nationalism and Representations of Power in Contemporary South African Art". African Arts 45 (4): 53. DOI:10.1162/AFAR_a_00027. 
  15. Lima (2012). "Screw the Nation!: Queer Nationalism and Representations of Power in Contemporary South African Art". African Arts 45 (4): 54. DOI:10.1162/AFAR_a_00027. 
  16. Ilulwane. Performa 11. Archived from the original on 21 December 2011. Retrieved on 12 April 2012.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]