Awele Maduemezia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Awele Maduemezia

Awele Augustine Maduemezia (7 August 1934 - 20 February 2018) bụ Onye Naijiria prọfesọ nke Physics, onye mgbakọ na mwepụ, onye nchọpụta na onye nkuzi. [1] bụbu osote onye isi nke Mahadum Ambrose Alli . [2] [3] rụkwara ọrụ dị ka onye isi oche nke Nigerian Association of Mathematical Physics . [1]

[4]'afọ 1995, a họpụtara ya dịka onye isi oche nke Nigerian Academy of Science iji nọchie Prọfesọ Anthony Afolabi Adegbola. Ọ nwụrụ na Febụwarị 2018.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Awele Augustine Maduemezia amụrụ na Bukuru, Dorowa Babuje, Jos, Plateau State na 1934. Ọ bụ nwa nke abụọ nke Mgotubo Selina Onyebashi na Chisimbili Charles Maduemezia. Ha abụọ bụ ụmụ amaala Asaba nke dị na Delta State mana Mgotubo si Umu-Agu ebe Chisimbili si Umu-Daike. Awele nọrọ n'afọ ndị mbụ ya na mpaghara Northern nke Naịjirịa ruo 1945 mgbe ya na nna ya laghachiri Asaba. Ọ gara Government School, Asaba na 1946, Holy Cross School, Lagos (1947-1948), St Patrick's College, Asaba (1949-1953) na Mahadum Ibadan, Ibadan (1954-1959, 1960-1961). Ọ hapụrụ Naijiria na 1962 iji malite mmemme PhD ya na Theoretical Physics na Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, United States. O nwetara Ph.D. ya na 1965 mgbe naanị afọ atọ gasịrị, ihe ndekọ n'oge ahụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ PhD ya, ọ laghachiri Naịjirịa na 1965 ya na nwunye mbụ ya, Late Bibiana Ajoke, onye ọ lụrụ n'otu afọ ahụ. Ha kwagara Enugu Steeti ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nkuzi na onye nkuzi mgbe e mesịrị na Mahadum Naịjirịa, Nsukka site na 1965 ruo 1967. N'afọ 1967, ha kwagara Trieste, Ịtali ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye mmekọ na onye isi na International Center for Theoretical Physics (ICTP). Na ngwụcha otu afọ ha nọrọ na Trieste, ha kwagara Ghana na 1968 ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na Mahadum Ghana, Accra ruo afọ ole na ole. Ha laghachiri Naịjirịa na 1972, ya na nwa ha nwanyị mbụ, Isioma. Ọ bụ onye otu, Prọfesọ nke Physics na onye isi ngalaba nke ngalaba sayensị na Mahadum Ibadan. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ mpaghara nke World Directory of Crystallographers. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Nigerian Academy of Science mgbe a họpụtara ya na 1995 na-anọchi Prọfesọ Anthony Afolabi Adegbola. Ọ bụ onye otu American Physical Society na Onye isi oche nke Science Association of Nigeria. Ọ bụ onye otu Ghana Science Association, International Association of Mathematical Physics, Nigerian Institute of Physics, Nigeria Society of Mathematic Sciences na Sigma Xi. Ọ bụkwa onye isi oche nke Nigerian Association of Mathematical Physics na Nigerian Mathematiical Society. Ọ bụbu osote onye isi nke Mahadum Bendel State (nke bụzi Mahadum Ambrose Alli), Ekpoma, na onye bụbu onye enyemaka pụrụ iche nke Minista sayensị na teknụzụ na Naịjirịa. N'oge na-adịbeghị anya tupu ọnwụ ya na 2018, ọ bụ ọkachamara na Mmetọ Gburugburu Ebe Obibi, na-enye ndụmọdụ maka ụlọ ọrụ dị iche iche na nke mba ụwa. O nyere edemede na Mathematical Physics na Science Education na mbipụta ọkachamara.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Awele lụrụ di ugboro abụọ ma nwee ụmụ ise na nwa nwa (Eleojo). Awele lụrụ Late Bibiana Ajoke na June 1965. Ha nwere ụmụ atọ, ụmụ nwanyị aha ha bụ Isioma, Obiageli na Ezinwa. Ọ lụrụ di nke abụọ mgbe ọ lụrụ Dr (Mrs) Celina Peters na 1995. Njikọ ahụ ga-adịgide ruo afọ 23 ruo mgbe ọ nwụrụ. Tupu alụmdi na nwunye, Awele nwere ụmụ nwoke abụọ, Chike na Amaechi site na mmekọrịta ndị gara aga. Awele nwere ụmụ di asaa na ụmụ ụmụ 20.

Afọ ndị ikpeazụ na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká, Awele kwagara n'obodo ya bụ Asaba n'afọ 2017. Ọ nwụrụ na Febụwarị 2018 mgbe ọ dị afọ 83 site na ihe ndị sitere n'okike. E mere emume olili ozu na Catholic Church of Assumption, Zappa, Asaba, Delta State n'ọnwa Eprel 2018. E liri ya n'obodo ya, Asaba, Delta State.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Maduemezia dies. The Punch. Retrieved on 6 October 2021.
  2. Nigerian varsities growing without development –Maduemezia. Daily Independent. Archived from the original on 2015-07-11. Retrieved on June 10, 2015.
  3. 121 entries, 25 nominations for 2011 Nigeria Prize for Literature, Science. Vanguard News. Retrieved on June 10, 2015.
  4. Members of Council. Nigerian Academy of Science. Archived from the original on July 7, 2015. Retrieved on June 7, 2015.