Ayo Bamgbose

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ayo Bamgbose
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Jenụwarị 1932 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụlinguist Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Edinburgh, University of London Dezie

. [1]Ayọ̀ Bámgbóṣé (amuru Jenụarị 27, 1932) bụ ọkà ụbọchị, prọfesọ mbụ nke linguistics na Nigeria .  O meela nkwado na onye na-enye, na-enweta akara n'ụdị na nhoputa ndi ochichi na ụlọ ọrụ ndị .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [2]Amuru Bamgbose na Odopotu, nso Ijebu Ode na Ogun State nke Naijiria n'afo 1932. Nna ya, Rev. Sangodipe Bamgbose, bụ onye isi obodo Odopotu, onye amuru n'ezina ihe ama ama nke ndị na-efe Egungun .  Aha ikpeazụ ya bụ Bamgbose, nke ndị nyere m aka ndị Shango's wand, (ose), na aha nna ya, nke ihe Sango consoles, na-egosikwa na mpaghara ya na-efekwa Sango, chi égbè ndụ.  Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ praịmarị, Bamgbose nabatara ya, na 1948, banye na St. Andrew's College.  Ọ ruru eru dị ka onye nkuzi klas na 1951. O wee ohere na mahadum nke Ibadan, nke mmụta ya na Mahadum London .  Ọ akwụkwọ akwụkwọ na klas nke dị elu nke elu BA (Hons) nzere bekee nke Mahadum London n'afọ 1960. Ọ gakwara na mahadum nke Edinburgh ebe ọ alaka diplọma na-ahọrọ izugbe na 1961 wee nweta PhD na 1963 site na edemede A  Ọmụmụ ihe nhazi na klaasị na ụtọ asụsụ Yoruba ọgbara ọhụrụ

Ọ sonyeere ndị ọrụ mahadum nke Ibadan na 1963 dị ka onye nkuzi, gbagoro ngwa ngwa ruo ọkwa nke Senior Lecturer na 1966 na ruo Prọfesọ na 1968. Mgbe ọ lara ezumike nká na Mahadum, a na-asọpụrụ ya na aha Prọfesọ Emeritus. [3]

. [4]Isi ihe Bamgbose na-atụnye n'ihe bụ ọrụ ya na nhazi Yoruba .  N'ime akwụkwọ abụọ na otu ya, Grammar of Yoruba (Cambridge University Press, 1966) ka bụ ihe ama ama na ụgwọ ọrụ ọgbara ọhụrụ nye ndị Yoruba.  N'otu aka ahụ dị mkpa bụ Fonologi ati Girama Yoruba (University Press Ltd., Ibadan, 1990) nke na-ahụ maka nsogbu nke ikpeazụ nke ụmụ akwụkwọ Yoruba.  Ọdịiche ya ọdịiche na Orthographies of Nigerian Languages ​​[Efik, Hausa, Igbo, Yoruba] (National Language Center, Lagos, 1981), Asụsụ na Mba (Edinburgh Univ. Pịa, 1991), na Asụsụ na Mwepu (LIT Verlag, 2000)  .  Bamgbose dekwara akwụkwọ ma ọ bụ isi akwụkwọ akwụkwọ otu na iri atọ n'akwụkwọ.

Nkwapuru na mmezu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1984, Prọfesọ Bamgbose ozi onye mbụ n'asụsụ Afrịka e nyere onye otu n'ime otu Linguistic Society of America (LSA) dị.  N'afọ 2000, a mgbaàmà ya ka ọ bụrụ onye isi ala Africa mbụ nke International Association of World Englishes.  N'afọ 2003, a mgbaàmà ya ịbụ osote onye isi oche nke abụọ nke kọmitii na-adịgide nke mba ụwa nke ndị na-ọkaibe ọkpụkpọ, nke mbụ a na-onye onye ọkọ-ọkaibe Africa.  Na 2009, mgbaàmà ya Onye isi oche ntọala ntọala nke Mgbakọ nke Academicians nke African Academy of Languages ​​(ACALAN).  Ọ bụkwa onye isi kọmitii na-ahụ maka akwụkwọ ozi nke Naijiria nke ọ bụ onye ntọala ya.  [1] [2] Ọ bụ naanị ya bụ onye nnata nke National Order of Merit nke Naijiria na 1990.

Oge nleta ndị ama ama[dezie | dezie ebe o si]

  • Prọfesọ nleta na Mahadum Hamburg na 1979-80
  • Ndị otu nleta na Clare Hall, Mahadum Cambridge na 1987-88
  • George A. Miller Prọfesọ nleta na Mahadum Illinois, Urbana-Champaign na 1993-95
  • Prọfesọ nleta na Mahadum Leipzig na 1997-1999.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. AYO BAMGBOSE AT 80 : Nigerian Latest News Papers News Online (en-US). www.nigerianbestforum.com. Retrieved on 2017-02-06.
  2. Bamgbose (1963). "A study of structures and classes in the grammar of modern Yoruba" (in en). 
  3. Oyibo. "First African linguistics professor, Emeritus Professor Bamgbose clocks 85 - TheNewsGuru", TheNewsGuru, 2017-01-28. Retrieved on 2017-02-07. (in en-US)
  4. AYO BAMGBOSE AT 80 : Nigerian Latest News Papers News Online (en-US). www.nigerianbestforum.com. Retrieved on 2017-02-06.