Babafemi Badejo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Babafemi Badejo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ Dezie
Ọkwá o jifull professor Dezie

Babafemi Badejo bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria, onye edemede [1] na onye nnọchi anya mba ọzọ. [2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Badejo na 4 Machị 1955, na Ijebu Ode [3] Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Saint Saviours, Italowajoda, Ijebu ode na Baptist Primary School, Ereko, Ijebo Ode. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Ijebu Ode Grammar School, Ijebu ode tupu ọ gaa Mahadum Lagos na 1973 maka nzere mbụ ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. [4] gụsịrị Ph.D. ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum California, Los Angeles, (UCLA), US na 1982 [1] ma mesịa LL.B., Bachelor of Law, Mahadum Lagos, Nigeria. Jenụwarị 1990. [5] kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye ọka iwu Naijiria dị ka onye ọka iwu na onye nkwado nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Naijiria na 12 Disemba 1990. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Badejo lụrụ Adejumoke Odusanya na 9 Septemba 1977, ha nwekwara ụmụ nwanyị atọ, nwa nwoke na ụmụ ụmụ. [6] jikọrọ aka guzobe Yintab Private Academy, na-enye agụmakwụkwọ site na Crèche ruo Senior Secondary School. Mmasị Prọfesọ Badejo [7] n'egwuregwu Chess, dugara na nkwado nke Femi Badejo National Chess Tournament na 2002, site na Femi Badesjo Foundation na njikọ aka na Nigeria Chess Federation (NCF) [1]

[8]'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1991, Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi nke Federal Republic of Nigeria kwadoro ka ọ sonye na nnọkọ nke iri anọ na isii nke Nzukọ Ezumezu nke UN dị ka onye enyemaka pụrụ iche nye onye bụbu onye isi ala Olusegun Obasanjo na mgbalị ya maka ọkwa odeakwụkwọ ukwu nke UN. [9]

Ọ hapụrụ ọrụ agụmakwụkwọ ya na Mahadum Lagos na 1996 maka ọrụ na ọrụ udo na United Nations, ebe ọ lara ezumike nká na 31 Machị 2017. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ebe esemokwu, gụnyere Somalia, Liberia, [10] Guinea-Bissau na Darfur Sudan. [11][12]'ime akụkụ nke afọ iri na otu ọ nọrọ na Nairobi, Kenya na Ọfịs ndọrọ ndọrọ ọchịchị UN maka Somalia [1] nke Mission na-elekọta esemokwu ahụ na Somalia, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye nnọchi anya pụrụ iche nke odeakwụkwọ ukwu UN, (DSRSG) maka Somalia [13]

Mgbe ọ lara ezumike nká na UN, o guzobere ma duzie Yintab Strategy Consults (YSC) n'ọnwa Eprel 2017. N'ọrụ a, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa maka African Union (AU). African Union) na alaka Addis Ababa nke United Nations Development Program (UNECA).

Babafemi A. Badejo ghọrọ prọfesọ na Mahadum Chrisland, Abeokuta, Nigeria, malite na 11 Machị 2021. Badejo dere ọtụtụ akwụkwọ na mgbakwunye na akwụkwọ abụọ gbasara Kenya (Raila Odinga: An Enigma in Kenyan Politics, 2006) na Nigeria (Rethinking Security Initiatives in Nigeria, 2020). [14]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Listnerd (20 February 2014). Most famous Writers from Nigeria. Rankly. Archived from the original on 13 September 2021. Retrieved on 12 September 2021.
  2. Nyaknno (28 November 2016). BADEJO, Dr. Babafemi. Biographical Legacy and Research Foundation Nigeria Blerf's WHO'S WHO IN NIGERIA (Online). Archived from the original on 14 December 2017. Retrieved on 12 September 2021.
  3. Ephraim (4 March 2018). Celebrate Dr. Babafemi Badejo on His Birthday. Ephraim Solutions Entertainment Blog. Retrieved on 12 September 2021.
  4. Crouch (June 1987). A History of the Department of Political Science University of California, Los Angeles 1920-1987.. Available online: Department of Political Science, Los Angeles. 
  5. Unini. "Chief Babafemi A. Badejo (Ph.D) Member NBA Lagos Applauds and Endorses Joyce Oduah, FICMC for Speaking out against Corruption in Nigeria", The Nigerian Lawyers, July 3, 2020. Retrieved on 19 September 2021.
  6. Yintab Private Academy, Ikorodu. Educliq. Archived from the original on 30 October 2020. Retrieved on 19 September 2021.
  7. George. "Nigeria: Femi Badejo Chess Cup", AllAfrica, 9 August 2002. Retrieved on 19 September 2021.
  8. Tolulope. "Chess and the Nigerian Child: Challenges and Prospects", Chess Heights Media, July 14, 2008. Retrieved on 19 September 2021.
  9. Olusegun (2014). My Watch; Early Life and the Military. OOPL: Kachifo Limited Prestige imprint, 369–378. ISBN 978-978-53163-0-8. 
  10. United Nations (2010). Second Generation Disarmament, Demobilization and Reintegration (DDR) Practices in Peace Operations. A Contribution to the New Horizon Discussion on Challenges and Opportunities for UN Peacekeeping. United Nations, 67. 
  11. Voice of America Archive. "Somali Officials Discuss Relocation of Government", VOA Archive, 31 October 2009. Retrieved on 12 September 2021.
  12. United Nations News. "UN Condemns assassination attempt on Somali Prime Minister", UN News, 7 November 2005. Retrieved on 12 September 2021.
  13. The Humanitarian. "UN envoy to facilitate dialogue within divided gov't", The Humanitarian, 1 August 2005. Retrieved on 13 September 2021.
  14. Reviewed Work: Raila Odinga: An Enigma in Kenyan Politics by Babafemi Badejo. Review by: Susanne D. Mueller Cited as Mueller, Susanne D. The International Journal of African Historical Studies, vol.42, no. 1, 2009, pp.134-136. JSTOR, www.jstor.org/stable/40282443 Accessed 12 September 2021.