Babatunde Osotimehin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Babatunde Osotimehin
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBabatunde Dezie
aha ezinụlọ yaOsotimehin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Febụwarị 1949 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Ogun Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya4 Jụn 2017 Dezie
Ebe ọ nwụrụLondon Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, pathologist Dezie
onye were ọrụMba Ndị Dị n'Otu Dezie
Ọkwá o jiMinister of Health Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Birmingham, Mahadum nke Ibadan, Igbobi College Dezie
affiliation stringUnited Nations Population Fund (UNFPA) Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2013, World Economic Forum Annual Meeting 2015, World Economic Forum Annual Meeting 2016, World Economic Forum Annual Meeting 2017 Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteOnye isi ndị Order nke Niger, Fellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

Babatunde Osotimehin (6 February 1949 – 4 June 2017) bụ onye dibịa Naijiria, bụ onye jere ozi dịka minista ahụike, na 2011 wee bụrụ onye isi oche nke United Nations Population Fund, jide ọkwa nke Under- Secretary General nke United Nations., emegharịrị n'August 2014 ruo mgbe ọ nwụrụ. Mmasị Osotimehin bụ ndị ntorobịa na okike, na ọ kwadoro ahụike ọmụmụ na ikike ịmụ nwa, ọkachasị n'ihe gbasara ọrịa nje HIV . Otu n'ime ike ya bụ ịdabere na data na ihe akaebe.

Akwụkwọ akwụkwọ Medical University Birmingham

Babatunde Osotimehin ozi na February 1949 na Ogun State .  [1] Ọ gara Igbobi College n'etiti 1966 na 1971. Ọ ọgwụ na mahadum nke Ibadan, Nigeria.  Na 1979 ọ kwagara UK maka nzere doctorate na Mahadum Birmingham, United Kingdom, [2] na site na 1979 ruo 1980 bụ onye otu na endocrinology na Cornell University Graduate School of Medicine, New York, United States.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1980, ọ la ndabere na Naijiria wee bụrụ Prọfesọ nke Clinical Pathology, College of Medicine, University of Ibadan .  Ọ rigoro n'ọkwa ma site na 1990 ruo 1994 ọ bụ onye Provost nke College of Medicine na Ibadan.

Mmasị Ostotimehin gụnyere ntorobịa na okike, n'ime ọnọdụ ahụike ịmụ nwa na ikike.

. [1]N'ime ndị 2005 na New York Times, o kwuru na ihe mgbochi nke nta ka ọ bụrụ 58 nke ndị Nigeria nwere nje HIV bụ ụmụ anụmanụ.  A na-alụ ụmụ anụmanụ ndị nọ na Nigeria tupu ha adịruo ada n’anụ ahụ ma ọ bụ n’uche, mgbe ha ka dị apụ iri na atọ ma ọ bụ iri na anọ.  A naghị anabata ha ikike ndị mmekọ ha ka ha jiri condom ma ọ bụ hapụ ife.  [1] [2] Ka emechara n'afọ 2005, o kwuru na nkwupụta enyela iwu ka ngosi na puku na iri ise n'ime ndị bu nje HIV na mmemme ire ngwaahịa na ụgbọ mmiri.

Site na July 2002 - March 2007 ọ bụ Oga oche nke National Action Committee on AIDS na Nigeria, na saịtị na 2002 ruo 2008, ọ bụ Project Manager maka World-Bank aka HIV / AIDS Program Development Projec t.  [1] [2] Na 2005, na 14th International Conference on AIDS and STIs in Africa (ICASA), ọ bụ osote onye isi oche.  Site na 2003 ruo 2008 ọ bụ onye isi oche nke Board Governing, Joint Regional HIV/AIDS Project na Abidjan–Lagos Transport Corridor.  Site na Ma ọchịchị 2007 - Disemba 2008 ọ bụ onye isi oche na ụlọ ọrụ Naijiria na-ahụ maka njikwa AIDS.

Minista ahụike, 2008–2010[dezie | dezie ebe o si]

Na 17 Disemba 2008, a họpụtara Osotimehin onye minista ahụike. N'oge ọchịchị ya, ọ jikọtara steeti iri atọ na isii niile iji wuo atụmatụ ahụike mba gbadoro anya na nlekọta ahụike mbụ. Site na Disemba 2008 - Maachị 2010 ọ bụ onye na-ekwuchitere Africa nke mmekọ maka ahụike nne, nwa amụrụ ọhụrụ na ụmụaka. Osotimehin gbaghaara echiche ndị Naijiria ibe ya na nwoke idina nwoke na ibufe nje HIV abụghị okwu n'Africa. [2]

. [3]N'ime ụka ndị nta nke ndị okpukpe na September 2009, Osotimehin kwuru na Naijiria erubeghi isi na jikọọ Abuja na oku 15 nke ighụ ego nke mba Africa arịa nchekwa akwụkwọ aka na mgbasa ozi.  Naijiria n'ozuzu na-emefu naanị n'etiti 8% na 9%, n'agbanyeghị na steeti na-eme nke ọma.  [1] N'October 2009, o mere ka ọ pụta ìhè na ụlọ ọrụ akwụkwọ ka iwu na onyeisi ndị ihe na egbe.  Ọjụjụ inye onyinye nwere ike ịta ya ọrụ site na nga.  [2] N'ọpụpụ afọ 2009, o kwu egwu egwu na-eme iji ọrịa poliomyelitis na ọrịa ndị ọzọ na-egbu egbu.  [3] Ọ ụlọ ọrụ ahụ n'ọnọ Ma ọchịchị afọ 2010, mgbe onye na-achị achị bụ Goodluck Jonathan kagburu ndị minista ya.

Nhọpụta UNFPA, 2010–2017[dezie | dezie ebe o si]

[4]Na 19 Nọvemba 2010, a nchọpụta Osotimehin dị ka onye isi ụmụaka nke United Nations Population Fund (UNFPA) maka oge afụ anọ.  Ọ weghaara ọkwa ahụ na 1 Jenụwarị 2011 wee bụrụ onye isi oche nke anọ nke akwụkwọ ahụ, na-ejidekwa nke Under-Secretary-General nke United Nations.

[5]Ndị ahịa na-achọ-anya ya anya na UNFPA.  "Echee ejide n'aka na ndị na-eto eto nke nwoke na nwe nwe oke nha anya, ọ bụghị ikike na ikike imú nwa na sere n'ime ọha mmadụ na akụ na mụrụ."  [1] Ọ bụ onye isi ụlọ ọrụ Naijiria na-ahụ maka njikwa ọrịa AIDS, ụlọ ọrụ na-hazi ọrụ HIV na AIDS niile na obodo nwere ihe ọmụmụ nde mmadụ 150. Dị ka oga oche nke National Action Committee on AIDS (NACA)  ọ na-ahụ maka njikọ nke usoro nke na 2011, jisiri ihe ụmụaka US $1billion.

O kwenyere na ịdị umeala n'obi bụ isi ihe na-eme ka ndị mmadụ na-eme mgbanwe, "ịdị umeala n'obi iji soro onye ọzọ nke obodo ọzọ na-emekọrịta ihe n'ụzọ na ha maara na ị na-asọpụrụ ha." [5] Mmetụta omenala na nghọta dịkwa oke mkpa. Ọ lụrụ di ma mụọ ụmụ ise A họpụtara ya ọzọ n'ọkwa ahụ na 21 August 2014. [6]

[2]Osotimehin nwụrụ na Harrison, New York, dị ike nke Manhattan, na June 4, 2017, dị afọ 68. Ndị ọrụ ibe na UNFPA igwe ya dị ka "onye na-agba ume n'anụ ahụ yana onye na-ama atụ" na  "N'ihi obi onwe ya", n'otu n'otu, na "ọ bụ onye-otu".  Ekwuru na otu n'ime ike ya bụ nsogbu na data na ihe nri

Ndị otu/Mgbakwunye[dezie | dezie ebe o si]

Osotimehin bụ onye otu ma ọ bụ mmekọ nke ndị a:

  • Onye isi oche, kọmitii nke ndị ndụmọdụ onye isi ala nke AIDS Watch Africa
  • Onye otu, kọmitii amụma na atụmatụ, ego zuru ụwa ọnụ iji luso AIDS ọgụ, ụkwara nta na ịba
  • Onye otu, kọmitii nduzi zuru ụwa ọnụ na nnweta zuru ụwa ọnụ
  • Onye nhazi, Social Sciences and Reproductive Health Research Network, Ibadan, Nigeria (netwọọdụ interdisciplinary nke gụnyere ndị ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze, ndị ọkà mmụta akụ na ụba, ndị dọkịta, ndị ọkàiwu, ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ na ndị ọkachamara n'ihe gbasara nri mmadụ raara onwe ha nye n'itinye usoro nyocha ọhụrụ maka ahụike ọmụmụ na mmepe mmadụ)
  • Onye otu Royal College of Physicians (UK)
  • Onye ọbịa pụrụ iche, John D. na Catherine T. MacArthur Foundation, Chicago, United States, 1996
  • Onye nlekọta nleta, Harvard Center for Population and Development Studies, Cambridge, Massachusetts, United States, 1996–1997
  • Onye otu ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria kemgbe 2006.
  • Òtù Ndị Mmadụ nke America
  • Otu Ndụmọdụ Mba Nile, Ahụike Ọha Mmadụ na Ọmụmụ, John D. na Catherine T. MacArthur Foundation, Chicago
  • Panel Advisory mpaghara (Africa na Middle East), Mmemme Pụrụ Iche na Nchọpụta na Ọzụzụ Nchọpụta na Mmemme Mmepụta mmadụ nke Òtù Ahụ Ike Ụwa.
  • Onye isi oche kọmitii iji depụta amụma gbasara nyocha sayensị sayensị na ahụike ahụike maka gọọmentị Naijiria
  • Nigerian Society of Endocrinology and Metabolism
  • Ndị otu ahụike Naịjirịa
  • Ụlọ ọrụ nchịkwa nke Naijiria

Nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • [7]Enyere ya ugwu mba Naijiria, Officer of the Order of the Niger (OON), December 2005 [1]

Akwụkwọ ọgụgụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Osotimehin dere ma ọ bụ nye aka n'ọtụtụ akwụkwọ na ọtụtụ akwụkwọ. [8] Nhọrọ na-eso:

  • (1989) "Clinical Biochemistry Services in Tropical Africa", in N. C. den Boer: Clinical chemistry: an overview. Springer. ISBN 978-0-306-43093-0. 
  • Olayiwola A. Erinosho (1996). Women's Empowerment and Reproductive Health. Bookcraft Ltd, for Social Sciences and Reproductive Health Research Network. ISBN 978-978-2030-14-6. 
  • Babatunde Osotimehin (1999). Male responsibility in reproductive health: the construction of manhood in Nigeria : phase I.. The Social Science and Reproductive Health Research Network. ISBN 978-978-028-569-2. 
  • David Celentano, Chris Beyrer (2008). "12: Nigeria and West Africa", Public Health Aspects of HIV/AIDS in Low and Middle Income Countries: Epidemiology, Prevention and Care. Springer. ISBN 978-0-387-72710-3. 
  • Babatunde Osotimehin (2008). The control of HIV/AIDS in Nigeria: the journey so far. WHARC. 

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria Has World's Third-Highest Number of HIV-Positive People, USAID Says. Medical News Today (13 October 2005). Retrieved on 17 December 2009.
  2. 2.0 2.1 Geoff Watts Obituary Babatunde Osotimehin The Lancet, Volume 390, No. 10089, p24, 01 July 2017 DOI: https://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(17)31675-6
  3. Daniel Idonor (17 March 2010). Jonathan Sacks Ministers. Vanguard. Archived from the original on 22 March 2010. Retrieved on 14 April 2010.
  4. Secretary-General Appoints Babatunde Osotimehin of Nigeria Executive Director, United Nations Population Fund. United Nations (19 November 2010). Retrieved on 24 January 2011.
  5. 5.0 5.1 Morris (26 February 2011). "Babatunde Osotimehin: New Executive Director of UNFPA". The Lancet 377 (9767): 711. DOI:10.1016/S0140-6736(11)60258-4. PMID 21353892. Retrieved on 7 March 2011. 
  6. Secretary-General Appoints Babatunde Osotimehin of Nigeria Executive Director, United Nations Population Fund. United Nations (19 November 2010). Retrieved on 24 January 2011.
  7. mHealth Summit (8 November 2010). Babatunde Osotimehin, PhD. mHealth Summit. Retrieved on 24 January 2011.
  8. Google Scholar results for Babatunde Osotimehin. Retrieved on 17 December 2009.