Basil Schonland

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Basil Schonland
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereBasil, Ferdinand, Jamieson Dezie
aha ezinụlọ yaSchonland Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya2 Febụwarị 1896 Dezie
Ebe ọmụmụMakhanda Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Novemba 1972 Dezie
Ebe ọ nwụrụWinchester Dezie
ŃnàSelmar Schonland Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysicist, injinia, university teacher Dezie
ụdị ọrụ yaỌ̀mụ̀ntụdị Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie
ebe agụmakwụkwọRhodes University, Gonville and Caius College Dezie
conflictWorld War I Dezie
ngalaba aghaBritish Army Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society Dezie

Sir Basil Ferdinand Jamieson Schonland OMG CBE FRS [1] (2 Febụwarị 1896 - 24 Nọvemba 1972) bụ onye a ma ama maka nyocha ya gbasara àmụ̀mà, [2] itinye aka na mmepe nke Radar n'oge Agha Ụwa nke Abụọ na ịbụ onye isi oche mbụ nke South African Council for Scientific and Industrial Research. [3]

Ọmụmụ na nne na nna[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Grahamstown, Cape Colony na Selmar Schonland (onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ na onye guzobere Mahadum Rhodes) na Flora MacOwan, nwa nwanyị Peter MacOwan.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1910, Schonland debara aha ya mgbe ọ dị afọ iri na anọ na St. Andrew's College dị ka nwa akwụkwọ kachasị elu na Cape Province. O mechara gụọ akwụkwọ na Mahadum Rhodes na Gonville na Caius College, Cambridge n'afọ 1914-15 na 1919-20.

Ọrụ Agha Ụwa Mbụ[dezie | dezie ebe o si]

N'oge Agha Ụwa Mbụ, Schonland wepụtara onwe ya maka ọrụ ma rụọ ọrụ na Signal Service nke Royal Engineers na France 1915-18. A merụrụ ya ahụ na Arras, a kpọtụrụ ya aha na despatches ma nye ya OBE.

Nnyocha mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ ghọrọ nwa akwụkwọ na-eme nchọpụta na Cavendish Laboratory, Mahadum Cambridge ebe ọ mụrụ gbasara mgbasa nke beta particles. N'afọ 1922, Schonland laghachiri South Africa wee were ọrụ na Mahadum Cape Town dị ka onye nkuzi ma mesịa bụrụ Prọfesọ nke Physics.

Alụmdi na nwunye na ụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1923, Schonland lụrụ Isabel Craib ma nwee otu nwa nwoke na ụmụ nwanyị abụọ.

Ụlọ Ọrụ Bernard Price[dezie | dezie ebe o si]

Ọ hapụrụ Cape Town na 1937 ka ọ bụrụ onye isi nke Bernard Price Institute of Geophysics na Mahadum Witwatersrand ebe o nyere aka dị ukwuu na ọmụmụ nke ọkụ eletrik ikuku, na-ese foto àmụ̀mà ma na-enyocha ubi eletrik nke igwe ojii na-emepụta. highveld nke South Africa nwere nnukwu égbè eluigwe nke nyere ọtụtụ ihe maka ọrụ ya. N'oge a, ọ nọrọ otu afọ agụmakwụkwọ na Cavendish Laboratory, 1927-28.

Ọrụ Agha Ụwa nke Abụọ[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka Lt Col, Schonland nyere iwu ka South African Special Signals Services malite mgbe Agha Ụwa nke Abụọ malitere ma duzie mmepe nke usoro radar nke South Africa. N'afọ 1941, ọ gara England iji nwetakwuo ngwá ọrụ maka South Africa mana Sir John Cockcroft rịọrọ ya ka ọ bụrụ onye nlekọta nke Army Operational Research Group nke Air Defence Research and Development Establishment (AORG) na Richmond, Surrey 1941-44. N'okpuru idu ndú ya, AORG nyere aka dị ukwuu n'ọtụtụ ngalaba, ọkachasị n'iji radar eme ihe site n'aka ndị agha. Ka ọ na-erule 1944 ọ bụ onye ndụmọdụ sayensị nke Field Marshal Bernard Montgomery na 21st Army Group na England, France na Belgium. Ka ọ na-erule ngwụcha agha ahụ, o nwere ọkwa brigadier.

Ọrụ sayensị mgbe agha gasịrị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1945, Schonland laghachiri South Africa na nkwenye nke General Jan Smuts, praịm minista, iji guzobe Council for Scientific and Industrial Research. Ọ maliteghachiri ọrụ ya dị ka onye nduzi nke Bernard Price Institute na Mahadum Witwatersrand, na 1951 ọ ghọrọ onye isi oche mbụ nke Mahadum Rhodes, na-ejigide ọnọdụ a ruo 1962. N'afọ 1954, Schonland ghọrọ osote onye nduzi na onye nduzi nke Atomic Energy Research Establishment na Harwell, Oxfordshire.

Ịbụ onye isi[dezie | dezie ebe o si]

Queen Elizabeth nke Abụọ mere ya knight na 1960 dị ka Knight Bachelor maka ọrụ ya na sayensị Britain.

Ịla ezumike nká na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lara ezumike nká n'ụlọ ezinụlọ dị nso na Winchester, na Hampshire, ma nwụọ mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge na 24 Nọvemba 1972.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

E nyere ya OBE (agha), 1919; CBE (agha), 1944; na knighthood, 1960. E nyere ya Ihe nrite Chree na ihe nrite na 1943, Ihe nrite Hughes na 1945, Ihe nrite Elliott Cresson na 1950, gosipụtara Bernard Price Memorial Lecture na 1951 ma kpọọ ya ka ọ nye Wilkins Lecture na 1955. Ọ bụ onye na-asọpụrụ na Gonville na Caius College, Cambridge, 1959-72. N'afọ 1999, a họpụtara ya dị ka "Scientist of the Century" nke South Africa ma n'afọ 2002 e nyere ya Order of Mapungubwe - Gold class (OMG) maka ọrụ ya na sayensị na South Africa.

Ebe Nnyocha Schonland[dezie | dezie ebe o si]

The Nuclear Physics Research Unit nke Mahadum nke Witwatersrand, Johannesburg, nke Friedel Sellschop, onye na-esote Prọfesọ Schonland, guzobere, a gbanwere aha ya na Schonland Research Centre na 1984.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Eletrik ikuku (1932)  
  • Ụgbọelu nke Thunderbolts (1950)  
  • Ndị Atomist 1805-1933 (1968)  

Lady Schonland nyere akwụkwọ nyocha Schonland na Churchill Archives Centre na 1973. [4]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Harwell Synchrocyclotron

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Allibone (1973). "Basil Ferdinand Jamieson Schonland. 1896-1972". Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 19: 628–653. DOI:10.1098/rsbm.1973.0023. 
  2. (February 1973) "Obituary: Sir Basil Schonland". Physics Today 26 (2): 66–67. DOI:10.1063/1.3127962. 
  3. Austin (2001). Schonland: Scientist and Soldier: From lightning on the veld to nuclear power at Harwell: the life of Field Marshal Montgomery's scientific adviser. CRC Press. ISBN 978-1-4200-3357-1. 
  4. The Papers of Sir Basil Schonland | ArchiveSearch. archivesearch.lib.cam.ac.uk. Retrieved on 2021-11-18.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]