Bennet Omalu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bennet Omalu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereBennet Dezie
Ụbọchị ọmụmụ yaSeptemba 1968 Dezie
Ebe ọmụmụAnambara Steeti, Naijiria Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụneuropathologist, medical examiner Dezie
ụdị ọrụ yamedical jurisprudence, forensic pathology Dezie
onye were ọrụUniversity of California, Davis Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Pittsburgh, University of Washington, Mahadum nke Nigeria, Tepper School of Business Dezie
Ebe obibiLodi Dezie
webụsaịtịhttps://www.bennetomalu.com Dezie

Dr. Bennet Ifeakandu Omalu // ⓘ</link> (amuru na September 30, 1968 [1] ) bu dibiabia Naijiria na onye America, onye dibia bekee na neuropathologist bu onye bu onye mbu choputara ma biputa ihe nchoputa aha encephalopathy traumatic na-  adighi ala (CTE) na ndi egwuregwu United States mgbe ọ na-arụ ọrụ n'ihe ike Allegheny County coroner na Pittsburgh .  [2] O bụrụ onye mechara bụrụ onye isi ndị na-adị ọhụrụ San Joaquin County, California, ọ bụrụ na prọfesọ na Mahadum California, Davis, ngalaba nke ọrịa na-adị ndụ na ngwaahịa ụlọ.  [3] Ugbu a ọ bụ onye isi oche na onye isi mmalite nke Bennet Omolu Pathology.T

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

”. [1]Omalu bụ onye Igbo, a mind ya na Enugwu Ukwu, Njikoka, Anambra na ndị mụrụ Nigeria na September 30, 1968, [1] nke isii n'ime ike asaa.  Amụrụ ya n'oge agha obodo Naijiria nke mere ka ezinapụta ya gbapụ n'iche ha dị n'ime ime obodo Igbo bụ Enugwu-Ukwu dị na ndị na-ede egwuregwu Naijiria.  Ha lọtara afọ ka a mụchara Omalu.  [2] Nne Omalu bụ onye na-akwa akwa na nna ya bụ onye injinia na-egwupụta ihe na onye isi obodo n'Enugwu-Ukwu.  Aha ezinarọ, Omalu, bụ aha mkpirisi nke aha nna, Onyemalukwube, nke ọnụ “onye mara, na-ekwu”

. [2]Omalu akwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị mgbe ọ dị afọ atọ wee banye na Federal Government College Enugu maka ụlọ akwụkwọ.  Ọ gara ụlọ akwụkwọ wee gụchaa na 16 na Mahadum Nigeria, Nsukka .  Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Bachelor of Medicine and Surgery (MBBS) na June 1990, ọ gụchara ụlọ ọgwụ na- ọrịa, na-esote afọ atọ nke ọrụ ọrụ na obodo ugwu nke Jos .  </link>O nwera Nigeria mgbe onye ndoro-ndoro ochichi onye isi ala Moshood Abiola ma-nyere onye isi ala Naijiria n'oge ime aka na- ebute njedebe na 1993 [1] wee Lincoln okpuru ọchịchị na United States.  Omalu buru ụzọ bịa na Seattle, Washington na 1994 iji mechaa ọrịa na-efe efe na Mahadum Washington .  </link>Na 1995, ọ na Seattle ga New York City, ebe ọ sonyeere Columbia University's Harlem Hospital Center maka mmemme na anatomic na clinical pathology .

[3]Tupu obibi ya, ọaja azụ dị ka onye na-ahụ maka ọrịa gbasara ọrịa n'okpuru onye ịhọpụta gbasara Cyril Wecht n' image Allegheny County coroner na Pittsburgh.  Omalu nwere nkwado na neuropathology .

. [4] [5]Omalu nwere nzere asaa dị elu na ọdụ bọọdụ, [1] wee ikike ibu na pathology na neuropathology site na Mahadum Pittsburgh na 2000 na 2002 n'otu n'otu, nna ukwu nke nsogbu (MPH) na ọrịa na-efe efe na  2004 site na Mahadum Pittsburgh Graduate School of ekiri Ọha, na onye isi ịzụ ahịa (MBA) sitere na Tepper School of Business na Mahadum Carnegie Mellon na 2008

. [6]Omalu jere ozi dị ka onye isi egwuregwu nke San Joaquin County, California site na 2007 ruo mgbe ọ gbara arụkwaghịm na 2017 mgbe o bochara onye uwe ojii mpaghara Steve Moore, onye abụọ dị ka onye nwe, na-etinye aka ugboro ugboro na cha cha.  Ọnwụ iji chebe ndị ọrụ mmanye iwu gburugburu.  [1] Osote onye na-ahụ maka ọrịa ọrịa nke ụdị n'ọrụ maka nhọrọ ya na Omalu rụkọrọ ọrụ ụbọchị ole na ole gara aga na-ekwu maka ebubo ndị yiri ya.

Omalu bụ prọfesọ na Mahadum California, Davis (UCD) Department of Pathology and Laboratory Medicine. [5]

Encephalopathy traumatic na-adịghị ala ala[dezie | dezie ebe o si]

Nnwale Omalu nke onye ọkpụkpọ egwu mbụ nke Pittsburgh Steelers Mike Webster mere na 2002 mere ka ọ pụta ìhè ọzọ maka ọnọdụ akwara ozi na-ejikọta ya na trauma isi na-adịghị ala ala nke a na-akpọ encephalopathy traumatic traumatic, ma ọ bụ CTE, nke akọwara na mbụ na ndị ọkpọ [7] na ndị ọkachamara ọkachamara ndị ọzọ. Webster anwụọla na mberede na na-atụghị anya ya na-esochi afọ nke mgba na mgbaka uche na ọgụgụ isi, ịda ogbenye, ọnọdụ ọnọdụ uche, ịda mbà n'obi, iji ọgwụ ọjọọ eme ihe, na mgbalị igbu onwe. Ọ bụ ezie na ụbụrụ Webster lere anya ka ọ dị mma n'ịchọpụta ihe nrịanrịa, Omalu mere nyocha anụ ahụ nke onwe ya na ego nke onwe ya. [8] Ọ na-enyo enyo na Webster nwere ọrịa dementia pugilistica, ụdị nkwarụ na-akpata site na ịpị isi ugboro ugboro, ọnọdụ a hụrụ na mbụ na ndị ọkpọ ọkpọ. N'iji ntụpọ pụrụ iche, Omalu chọtara nnukwu mkpokọta protein tau n'ụbụrụ Webster, nke na-emetụta ọnọdụ, mmetụta uche, na ọrụ ndị isi dị ka ụzọ clumps nke beta-amyloid protein na-enye aka na ọrịa Alzheimer . [8]

Ndị NFL ekwenyeghị n'ihu ọha njikọ dị n'etiti mkparịta ụka na-akwado na football na ogologo oge akwara ozi ruo December 2009, [9] afọ asaa ka Omalu chọpụtara. Otú ọ dị, dị ka njedebe dị ka 2013, nzukọ kwa afọ nke American Academy of Clinical Neuropsychology (AACN) gụnyere arụmụka n'etiti ndị ọkachamara mgbagwoju anya egwuregwu abụọ gbasara nkwado (ma ọ bụ ịdị adị) nke CTE. [10] N'ikpeazụ, na March 2016, onye isi osote onye isi oche NFL maka amụma ahụike na nchekwa, Jeff Miller, gbara akaebe n'ihu nzuko na NFL kwenyere ugbu a na enwere njikọ n'etiti football na CTE. [11] Na 2016, American Medical Association nyere Omalu ugwu kachasị elu, Award Service Distinguished, maka ọrụ ya na CTE. [12]

Konstantine Kyros, onye ọka iwu nke nọchitere anya n'elu 60 ọkachamara mgba mgba na klas omume ikpe megide WWE, kwuru na Omalu posthumously chọpụtara isii mgba Kyros nọchitere anya na CTE. [13]

Mgbalị Omalu na-amụ na ịkpọsa CTE n'ihu mmegide NFL ka a kọrọ na isiokwu magazin GQ na 2009 site n'aka onye nta akụkọ Jeanne Marie Laskas . [8] Laskas mechara gbasaa akụkọ ahụ ka ọ bụrụ akwụkwọ, Concussion (Penguin Random House, 2015), wee mee ka ọ bụrụ ihe nkiri ejije nke otu aha . Na ihe nkiri ahụ, Omalu, nke Will Smith gosipụtara, bụ onye bụ isi. Ọ bụ ezie na ihe nkiri ahụ na-ekwu na ọ bụ nanị na ọ “dabere n'ihe mere n'ezie,” a katọrọ ya maka ezighị ezi. [14] [15] Ka o sina dị, mmepụta ihe nkiri ahụ mere ka e nwee ntọala aha ya bụ Omalu iji kwalite CTE na nchọpụta mgbagwoju anya. [16]

Otu edemede nke Jenụwarị 2020 [17] nke Will Hobson, nke e bipụtara na The Washington Post, rụrụ ụka na Omalu "na-ekwubiga okwu ókè na ihe ndị ọ rụzuru ma na-ekwupụta ihe egwu ama ama nke CTE na egwuregwu kọntaktị, na-akpali echiche na-ezighị ezi banyere ọrịa ahụ, dịka ajụjụ ọnụ ya na ihe karịrị 50 si kwuo. ndị ọkachamara na ọrịa neurodegenerative na mmerụ ụbụrụ, yana nyocha nke akwụkwọ 100 karịa akwụkwọ akụkọ ahụike ndị ọgbọ nyochara." Ọzọkwa, "Omalu achọpụtaghị CTE, ọ kpọghịkwa aha ọrịa ahụ. Ọnụ ọgụgụ dị egwu ọ na-agụ banyere egwuregwu kọntaktị na-agbagọ, dị ka onye na-ede akwụkwọ na-emepụta ihe ndị ahụ kwuru. Ọ bụ ezie na Omalu na-azụlite aha dị ka ikike zuru ụwa ọnụ na CTE, amabeghị ma ọ na-enyocha ya nke ọma, dịka ọtụtụ ndị ọkachamara na ọrịa ahụ siri kwuo. " . [18] Na Jenụwarị 28, 2020 Omalu weputara nkwuputa nke akpọrọ "Anyị na-aghọ mba nke ụgha" [19] na edemede Washington Post . Ọ zaghachikwara na nkwupụta nke akpọrọ "Top 10 Lies Behind Personal Attack Washington Post na Dr. Bennet Omalu" na webụsaịtị ya. [20]

Akwụkwọ Omalu, Eziokwu anaghị enwe akụkụ: nchọpụta m na-atụ egwu banyere ihe ize ndụ nke egwuregwu kọntaktị, bipụtara na August 2017 site na HarperCollins . [21] [22] O dere na mbụ, Play Hard, Die Young: Football Dementia, Depression, and Death, nke e bipụtara na 2008. [23]

Na Septemba 2016, Omalu dọtara mmasị mgbasa ozi mgbe ọ tụrụ aro na Twitter na Hillary Clinton nwere ike ịbụ nsị ma dụọ ndị otu mgbasa ozi onye isi ala ya ọdụ ka ha "mee nyocha toxicologic nke ọbara Ms. Clinton." Ọ gara n'ihu tweeted, "Enweghị m ntụkwasị obi Mr. Putin na Mr. Trump . Na abụọ ahụ, ihe niile ga-ekwe omume." [24]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Omalu lụrụ Prema Mutiso, onye si Kenya . Ha bi na Elk Grove, California ma mụọ ụmụ abụọ, Ashly na Mark. [1] Ọ bụ onye Katọlik na-eme ihe wee bụrụ nwa amaala US na February 2015. [25]

  1. 1.0 1.1 Laskas (2015-11-24). Concussion. Random House Trade Paperbacks. ISBN 9780812987577. 
  2. Meet Dr. Bennet Omalu, The Nigerian Immigrant whose Brilliant Discovery Inspired the Hollywood Blockbuster "Concussion". (en-US). Africans Abroad. Archived from the original on 2020-07-07. Retrieved on 2020-05-29.
  3. Sutori (en). www.sutori.com. Retrieved on 2020-05-29.
  4. "CV: Bennet Omalu", UC Davis Medical Center
  5. 5.0 5.1 Bennet Omalu, M.D., M.B.A., MPH, CPE, DABP-AP, CP, FP, NP. University of California, Davis Department of Pathology and Laboratory Medicine. Archived from the original on 4 November 2017. Retrieved on 1 September 2015.
  6. Small. "Autopsy Doctor Quits, Alleges Sheriff Interfered in Death Probes", KQED, November 27, 2017. Retrieved on 2017-12-11.
  7. Sabharwal RK, Sanchetee PC, Sethi PK, Dhamija RM. Chronic traumatic encephalopathy in boxers. J Assoc Physicians India. 1987 Aug;35(8):571-3.
  8. 8.0 8.1 8.2 Laskas. "Game Brain: Football Players and Concussions", GQ. Retrieved on 9 November 2015.
  9. Timeline: The NFL's Concussion Crisis – League of Denial: The NFL's Concussion Crisis - FRONTLINE. FRONTLINE. PBS. Retrieved on 2015-11-09.
  10. "Sports concussions debate: Does CTE really exist?". Science Daily. Loyola University Health System. June 19, 2013.
  11. Belson. "N.F.L. Shifts on Concussions, and Game May Never Be the Same", The New York Times, 2016-03-15. Retrieved on 2018-01-03. (in en-US)
  12. Physician who discovered CTE in NFL players gets AMA's highest honor (en). American Medical Association. Retrieved on 2020-02-06.
  13. Trammell (May 21, 2019). Ex-WWE star Ashley Massaro's brain could be donated to research. CNN. Retrieved on May 23, 2019.
  14. Engber, Daniel (December 21, 2015). "Concussion Lies: The film about the NFL's apparent CTE epidemic feeds the pervasive national myths about head trauma.". Slate.
  15. "'Concussion' Subject Bennet Omalu Exaggerated His Role, Researchers Say". CBS New York. December 17, 2015.
  16. About the Foundation | Bennet Omalu Foundation. bennetomalufoundation.org. Retrieved on 2015-12-25.
  17. Hobson. "From scientist to salesman: How Bennet Omalu, doctor of 'Concussion' fame, built a career on distorted science", The Washington Post, January 22, 2020.
  18. Hobson. "From scientist to salesman How Bennet Omalu, doctor of 'Concussion' fame, built a career on distorted science", The Washington Post. Retrieved on 22 January 2020.
  19. Omalu (January 28, 2020). We are Becoming a Nation of Lies.. Archived from the original on January 31, 2023. Retrieved on October 1, 2023.
  20. Omalu (4 February 2020). Top 10 Lies Behind the Washington Post's Personal Attack on Dr. Bennet Omalu. Archived from the original on 20 October 2022. Retrieved on 1 October 2023.
  21. Peterson. "Why it took a foreign-born doctor to blow the whistle on the NFL's concussion epidemic", Bay Area News Group, August 24, 2017.
  22. Almond. "'Concussion' doc's six sports kids should never play", Bay Area News Group, August 25, 2017.
  23. Play Hard, Die Young. www.goodreads.com. Retrieved on 2020-05-30.
  24. Boren. "The man who discovered CTE thinks Hillary Clinton may have been poisoned", The Washington Post. Retrieved on 2016-09-13.
  25. Bennet Omalu Foundation launches in Pittsburgh. Pittsburgh City Paper. Retrieved on 2016-01-05.