Beverly Lorraine Greene
ụdịekere | nwanyị ![]() |
---|---|
mba o sị | Njikota Obodo Amerika ![]() |
aha n'asụsụ obodo | Beverly Lorraine Greene ![]() |
aha enyere | Beverly ![]() |
ụbọchị ọmụmụ ya | 4 Ọktoba 1915 ![]() |
Ebe ọmụmụ | Chicago ![]() |
Ụbọchị ọnwụ ya | 22 Ọgọọst 1957 ![]() |
Ebe ọ nwụrụ | New York City ![]() |
ọrụ ọ na-arụ | onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ![]() |
onye were ọrụ | Chicago Housing Authority, MetLife ![]() |
ebe agụmakwụkwọ | University of Illinois Urbana–Champaign, Columbia Graduate School of Architecture, Planning and Preservation ![]() |
Ebe obibi | Chicago, New York City ![]() |
agbụrụ | Ndi Afrika nke Amerika ![]() |
ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara ![]() |

Beverly Lorraine Greene (Ọktoba 4, 1915 na Ọgọọst 22, 1957) bụ onye America na-ese ụkpụrụ ụlọ. Dị ka onye nchịkọta akụkọ ihe owuwu Dreck Spurlock Wilson si kwuo, "kwere na ọ bụ nwanyị Afrịka Amerịka mbụ nwere ikikere dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na United States". [1][1] E debara aha ya dị ka onye ọrụ na-ese ihe na Illinois na 1942.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Beverly Lorraine Greene na Ọktoba 4, 1915, nwa ọkàiwu James A. Greene na nwunye ya Vera nke Chicago, Illinois. Ezinụlọ ahụ bụ ndị Afrịka-Amerịka. O nweghị ụmụnne nwoke ma ọ bụ ụmụnne nwanyị. [1] Ọ gara Mahadum Illinois nke agbụrụ dị na Urbanazhampaign (UIUC), gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ na injinia ụlọ na 1936, nwanyị Afrịka Amerịka mbụ nwetara nzere a na mahadum ahụ.[1] Otu afọ mgbe e mesịrị, ọ nwetara nzere masta na atụmatụ obodo na ụlọ. [1] Ọ sokwa na klọb ihe nkiri Cenacle ma bụrụ onye otu American Society of Civil Engineers .[2] N'afọ sochirinụ, ọ nwetara nzere masta ya na UIUC na atụmatụ obodo na ụlọ.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri Chicago ma were ya n'ọrụ site na Housing Authority [1] na 1938.[3] Ọ ghọrọ nwanyị Africa-America mbụ nwere ikikere na United States mgbe ọ debanyere aha na steeti Illinois na Disemba 28, 1942. [1] Greene rụkwara ọrụ maka ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ mbụ nke onye Afrịka Amerịka duziri na etiti Chicago.[4] N'agbanyeghị asambodo ya, ọ na-esiri ya ike imeri ihe mgbochi agbụrụ iji chọta ọrụ n'obodo ahụ.[5] Ndị nta akụkọ Chicago na-eleghara ya na ndị ọzọ na-ewu ụlọ ojii anya.
Akụkọ akwụkwọ akụkọ nke 1945 banyere ọrụ mmepe nke Metropolitan Life Insurance Company na Stuyvesant Town mere ka Greene kwaga New York City. O tinyere akwụkwọ ya iji nyere aka mepụta ya, n'agbanyeghị atụmatụ ụlọ agbụrụ nke onye mmepe ahụ; na ihe ijuanya ya, e were ya n'ọrụ. Mgbe naanị ụbọchị ole na ole gasịrị, ọ hapụrụ ọrụ ahụ iji nabata agụmakwụkwọ maka mmemme nzere masta na Mahadum Columbia . Ọ nwetara nzere na ihe owuwu na 1945 wee nweta ọrụ na ụlọ ọrụ Isadore Rosefield . Ụlọ ọrụ Rosefield bụ isi mepụtara ụlọ ọrụ ahụike. Ọ bụ ezie na ọ nọgidere na ọrụ Rosefield ruo 1955, Greene so Edward Durell Stone rụọ ọrụ na ọ dịkarịa ala ọrụ abụọ na mbido afọ 1950. N'afọ 1951, o sonyere na ọrụ iwu ụlọ ihe nkiri na Mahadum Arkansas na 1952, o nyere aka ịhazi Arts Complex na Sarah Lawrence College. Mgbe 1955, ya na Marcel Breuer rụkọtara ọrụ, na-enyere aka na atụmatụ maka isi ụlọ ọrụ UNESCO United Nations na Paris na ụfọdụ n'ime ụlọ maka University Heights Campus nke Mahadum New York, ọ bụ ezie na a rụchara ọrụ abụọ ahụ mgbe ọnwụ Greene gasịrị. [1]
Ọ nwụrụ na Ọgọọst 22, 1957, na New York City. Emere ememe ncheta ya na Unity Funeral Home na Manhattan, otu n'ime ụlọ ndị o chepụtara. [1]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 The Illinois School of Architecture: A History of Firsts. University of Illinois at Urbana–Champaign. Retrieved on October 16, 2015.
- ↑ Beverly L. Greene. University of Illinois Archives. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Mitchell (February 9, 2006). Research project spotlights African-American architects from U. of I.. Illinois News Bureau. Public Affairs of the University of Illinois at Urbana-Champaign. Archived from the original on November 17, 2015. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Auguste-Nelson (February 26, 2014). Built By Women: Peter Cooper Village – Stuyvesant Town, Beverly Loraine Greene. Beverly Willis Architecture Foundation. Archived from the original on October 30, 2015. Retrieved on 15 October 2015.
- ↑ Today in Black History, 8/22/2014. wright.org. Archived from the original on November 17, 2015. Retrieved on October 16, 2015.