Cameroon na-asụ Bekee

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Cameroon na-asụ Bekee

Ndị Cameroon na-Asụsụ Bekee bụ ndị nwere ọdịbendị dị iche iche, ọtụtụ n'ime ha si n'ógbè ndị na-asụrụ Bekee nke Cameroon (Northwest na Southwest Regions). A maara mpaghara ndị a dị ka British Southern Cameroon, ebe ọ bụ akụkụ nke ikike League of Nations na United Nations Trust Territories nke United Kingdom na-achịkwa. A na-ewere onye Cameroon na-asụ Bekee dị ka onye ọ bụla biri na mpaghara North West na South West nke Cameroon, onye natara agụmakwụkwọ site na ụlọ ọrụ ndị e mere ka usoro agụmakwụkwọ na iwu nke Britain.

Mpaghara abụọ na-asụ Bekee nke Cameroon mejupụtara 17% nke ndị bi na nde 17 (2005).

Nnọchiteanya ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Map nke French (acha anụnụ anụnụ) na Bekee (acha ọbara ọbara) dị ka asụsụ mpaghara nke Cameroon na mba ndị gbara ya gburugburu. Ọnụ ọgụgụ nke ndị Cameroon na-asụ Bekee dị ugbu a na 16%, site na 21% na 1976.

Social Democratic Front, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị kachasị ukwuu na ndị omeiwu Cameroon, bụ nke onye na-asụ Bekee na-eduzi. Òtù ndị na-ekewapụ onwe ha, ọkachasị Southern Cameroons National Council (SCNC) na Southern Cameroon Peoples Organization (SCAPO), na-akpọ maka nkewa nke mpaghara abụọ na-asụ Bekee na Cameroun na-asụrụ French na nzaghachi maka nkwarụ na Mee 1972 nke njikọ ahụ guzobere na 1961 na mwepụ nke ndị na-asụgharị Anglophone site na ọtụtụ ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya. [1] ọ na-erule Machị 2017, ọ bụ naanị otu n'ime ndị minista gọọmentị 36 na-achịkwa mmefu ego nke ngalaba bụ onye na-asụ Bekee.

Ngagharị iwe 2016-2017 na nzaghachi gọọmentị[dezie | dezie ebe o si]

[2]'ọnwa Nọvemba 2016, mgbe a sụgharịghị iwu, ndị ọka iwu na-asụ Bekee malitere ngagharị iwe na Bamenda megide gọọmentị etiti maka ịghara ịkwado nkwa iwu nke mba na-asụsụ abụọ. Ndị nkuzi sonyeere [2], na-eme mkpesa megide ndị gọọmentị etiti họpụtara na nkà Bekee na-adịghị mma, na ụmụ amaala nkịtị. [2]'ọnwa Disemba, ndị uwe ojii chụsasịrị ngagharị iwe ma ọ dịkarịa ala ndị na-eme ngagharị iwe abụọ nwụrụ na ndị ọzọ merụrụ ahụ.

[2] na-ebo ndị na-eme ngagharị iwe ebubo ime ihe ike, Otú ọ dị, mmegide siri ike nke gọọmentị emeela ka a maliteghachi arịrịọ maka iweghachi nnwere onwe nke Southern Cameroons nwetara na 1st nke Ọktoba 1961. [2] jidere ndị na-eme ngagharị iwe dị iche iche, gụnyere Nkongho Felix Agbor-Balla, onye isi oche nke Cameroon Anglophone Civil Society Consortium, na Fontem Neba, odeakwụkwọ ukwu nke otu ahụ. Gọọmentị kwupụtara na Cameroon Anglophone Civil Society Consortium bụ iwu na-akwadoghị na 17 Jenụwarị 2017 ma machibido "òtù ọ bụla ọzọ nwere ebumnuche yiri ya".[2] Amnesty International akpọọla ka a tọhapụ Agbor-Balla na Neba.

Gọọmentị etiti mechiri ịntanetị [3] mpaghara ndị na-asụ Bekee n'etiti Jenụwarị ma weghachite ya n'ọnwa Eprel 2017, na-eso arịrịọ maka mweghachi nke United Nations. Òtù NGO Internet Without Borders mere atụmatụ na mgbanyụ ọkụ ahụ furu akụ na ụba Cameroon ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ € 3 nde (US $ 3.2 nde). [3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

odeakwụkwọ ukwu nke otu ahụ. Gọọmentị kwupụtara na Cameroon Anglophone Civil Society Consortium bụ iwu na-akwadoghị na 17 Jenụwarị 2017 ma machibido "òtù ọ bụla ọzọ nwere ebumnuche

  1. Foretia. "Cameroon continues its oppression of English speakers", The Washington Post, 21 March 2017. Retrieved on 15 May 2017.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Essomba (9 February 2017). A Bilingual Cameroon Teeters After English Speakers Protest Treatment. The New York Times. Retrieved on 15 May 2017.Essomba, Francois; Searcey, Dionne (9 February 2017). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "TNYT" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 (www.dw.com). Cameroon restores internet to English-speaking regions | Africa | DW.COM | 21.04.2017 (en). DW.COM. Retrieved on 15 May 2017.

Àtụ:Ethnic groups in Cameroon