Chidi Odinkalu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Chidi Odinkalu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereChidi Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Jụn 1968 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, academic, onye ọka iwu Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọImo State University, London School of Economics and Political Science Dezie

P

Chidi Anselm Odinkalu
Born12 June 1968
NationalityNigerian

A mụrụ Chidi Anselm Odinkalu na June 12, 1968. Ọ bụ onye Naijiria na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, onye ọka iwu, prọfesọ na onye edemede. Ọ bụbu onye isi oche nke National Human Rights Commission (Nigeria) nke Naijiria ma bụrụkwa onye isi njikwa otu maka Africa Program of Open Society Justice Initiative n'oge na-adịbeghị anya.[1]

Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Ford Foundation New York, World Bank, African Union, International Council for Human Rights Policy, Geneva; na ọtụtụ ndị ọzọ.[2] Ọgọst 2021, Fletcher School of Law and Diplomacy na Mahadum Tufts họpụtara Odinkalu ka ọ bụrụ Prọfesọ na Iwu Ihe Ndị Ruuru Mmadụ.[3]

N'afọ 2018, ya na Ayisha Osori dere akwụkwọ akpọrọ Too Good to Die.[4]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Odinkalu na Ihiala, Anambra Steeti na ndị nkuzi abụọ: Augustine Chukwuma Odinkalu and Anthonia Ihunna Odinkalu. Ọ si Orlu, Imo Steeti.[5]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Odinkalu nwetara akara ugo mmụta iwu (LLB) na Mahadum Imo State n'afọ 1987 ma kpọọ ya ka ọ bụrụ ọkàiwu n'afọ 1988. Ọ pụtara dị ka nwa akwụkwọ kachasị mma na School of Legal Studies, Imo State University na 1987 wee merie Chief FRA Williams prize maka nwa akwụkwọ kachasị ike na Legal Drafting na Conveyancing na 1988. O nwetara nzere masta na iwu na Mahadum Lagos na 1990 ma nwee Ph.D na iwu site na London School of Economics and Political Science.[6][7] Odinkalu bụ prọfesọ nleta na Harvard Law School.[8]

Mgbalị na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1991, Odinkalu meriri USIA Fellowship na Bicentennial of the Bill of Rights.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Iwu Bridges for Rights: Inter-Africa Initiatives in the Field of Human Rights 2001 (Nkwekọrịta). A jụrụ ikpe; Ụlọikpe mpaghara na steeti ndị dị n'ebe ugwu nke Naịjirịa 1992. N'azụ Mgbidi: Ọnọdụ Ụlọ Mkpọrọ na Naịjirịa na Usoro Ụlọ Mkpịsị Naịjirị 1991 (Onye edemede).

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Too Good to Die: Okwu nke Atọ na Akụkọ ifo nke Nwoke Na-enweghị Mkpa n'Africa (onye edemede).

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Open Society. Chidi Odinkalu. www.opensocietyfoundations.org. OSJI. Archived from the original on 23 November 2018. Retrieved on 22 November 2018.
  2. Ajaero. "Chidi Anselm Odinkalu", Online Nigeria, 1 September 2005. Retrieved on 22 November 2018.
  3. Human Rights Activist Chidi Odinkalu joins The Fletcher School. The Fletcher School. Tufts University (14 July 2021). Retrieved on 1 January 2021.
  4. Too Good to Die: Third Term and the Myth of the Indispensable Man in Africa by Chidi Odinkalu and Aisha Osori. Ivory-Ng.com. Retrieved on 22 November 2018.
  5. Musikilu. "Pa Odinkalu, incorruptible judge, and father of Chidi Odinkalu buried amid praises", Premium Times, 14 January 2016. Retrieved on 22 November 2018.
  6. Ajaero. "Chidi Anselm Odinkalu", Online Nigeria, 1 September 2005. Retrieved on 22 November 2018.
  7. Biography. Biography of Chidi Odinkalu. nigeria biography. Retrieved on 22 November 2018.
  8. Lwanga. In support of Chidi Anselm Odinkalu. Pambazuka News. Pambazuka News. Retrieved on 22 November 2018.