Chido Onumah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

 

Chido Onumah
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya10 Eprel 1966 Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ntaakụkọ Dezie
Ụcha ime anyaagba aja aja Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie

Chido Onumah (amụrụ n'afọ 1966) bụ onye nta akụkọ Naijiria, onye edemede, na onye na-ahụ maka ikike. Ọ rụrụ ọrụ ihe karịrị afọ iri abụọ dị ka onye nta akụkọ, onye na-ahụ maka ikike na onye na-enye ọzụzụ mgbasa ozi na Nigeria, Ghana, Canada, India, US, Caribbean na Europe. O nwere PhD na Communication na Journalism site na Mahadum Autonomous nke Barcelona, UAB, Spain. Onumah bụ onye na-ede akụkọ na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ. Ndị ọrụ nchekwa steeti Naịjirịa (SSS) jidere Onumah ma jide ya n'ọdụ ụgbọ elu Abuja mgbe o si Spain bịa maka iyi T-shirt nwere ihe odide "Anyị niile bụ Biafrans".[1][2][3]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Onumah gụrụ akwụkwọ na Mahadum Calabar, Cross River State, Nigeria, ma nweta MA na journalism na Mahadim nke Western Ontario, London, Ontario, Canada. O nwere PhD na nkwukọrịta na akwụkwọ akụkọ site na Mahadum Autonomous nke Barcelona, UAB, Spain.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onumah rụrụ ọrụ ma dee maka ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Naijiria, gụnyere; The Sentinel magazine, Guardian, AM News, PM News, The News/Tempo, Concord, Punch na Thisday akwụkwọ akụkọ, tupu ọ kwaga Accra, Ghana, na 1996. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Insight, onye enyemaka nchịkọta akụkọ nke magazin African Agenda nke Third World Network, onye nhazi, Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na West African na onye nnọchi anya maka magazin African Observer, New York, na AfricaNews Service, Nairobi, Kenya.[2]

N'agbata afọ 2001 na afọ 2002, Onumah wepụtara onwe ya maka London Cross Cultural Learner Centre, London, Ontario, Canada, na-arụ ọrụ na njikọta na inye ozi maka ndị gbara ọsọ ndụ na ndị mbịarambịa ọhụrụ na Canada. Site na 2002 ruo 2004, Onumah rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi mmemme Africa na Panos Institute na Washington, DC.[2]

N'afọ 2003, Onumah nọrọ oge na Haiti na Dominican Republic ebe ọ kọrọ banyere ndị na-arịa ọrịa HIV / AIDS, yana mkparịta ụka ọdịbendị dị n'etiti ndị nta akụkọ Africa na Caribbean. N'etiti Disemba 2001 na Jenụwarị 2002, Onumah nọ na New Delhi, India, na mkpakọrịta na akwụkwọ akụkọ Indian Express, na-akọ akụkọ banyere nsogbu mba ụwa.

N'afọ 2005, ọ malitere ịrụ ọrụ afọ ofufo maka World Computer Exchange WCE, na-achọ onyinye nke kọmputa eji eme ihe ma na-enyere aka n'ịkpọbata òtù ndị obodo Africa, mahadum, na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. N'agbata afọ 2006 na afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nhazi nke ngalaba mgbochi mpụ (Fix Nigeria Initiative) nke Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) na Naijiria, na-arụ ọrụ na atụmatụ ndị na-emegide nrụrụ aka maka mba ahụ, yana mmekorita ya na Wole Soyinka Centre for Investigative Journalism mepụtara mmemme gbasara ụkpụrụ omume na akụkọ nyocha maka ndị nta akụkọ Naijiria.

Ebe A na-ahụ Maka Mgbasa Ozi na Ozi n'Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

Onumah bụ onye nhazi nke African Centre for Media & Information Literacy (AFRICMIL), Abuja, Nigeria.[5] The African Centre for Media & Information Literacy na-elekwasị anya na mgbasa ozi, ozi, nyocha, nkwado, na ọzụzụ. E guzobere AFRICMIL na 2008 na-esote mkpebi nke 1st Africa media & Information Literacy Conference na July 2008 na Abuja, nke a haziri na njikọ aka na British Council, Nigeria, na National Film & Video Censors Board (NFVCB).

Njikọ Pan-African maka Mgbasa Ozi na Ịgụ na Ịgụ Ihe[dezie | dezie ebe o si]

Chido Onumah bụ onye isi oche nke Pan-African Alliance for Media & Information Literacy (PAMIL) na onye bụbu onye isi oche ናይ Global Alliance on Media and Information Literace (GAPMIL). [1]

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Anyị niile bụ ndị Biafra[dezie | dezie ebe o si]

Onumah emeela ka mkparịta ụka siri ike ma na-aga n'ihu na ọchịchị, mmebi ikike mmadụ, na nrụrụ aka, site na edemede na edemede ya.[6] Ọ na-ajụkarị ntụkwasị obi nke ụfọdụ ndị nwere ọfịs ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma na-ajụ iwepụ ndị ntorobịa na ọchịchị. Otu n'ime akwụkwọ ya akpọrọ: We Are All Biafrans, nke na-ekwu maka ịhazigharị Naijiria, anọgidewo na-akpata arụmụka n'etiti ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mgbasa ozi na ọha mmadụ na Naijiria. Akwụkwọ ahụ na-eji Biafra dị ka ihe atụ maka ọgba aghara dị iche iche na Naịjirịa. Ọ na-akpọ maka mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka ihe ndabere maka ịkwalite ịdị n'otu nke Naịjirịa na iwulite ọha mmadụ na-aha nhata.

Njide nke ndị ọrụ nchekwa steeti[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọrụ nchekwa steeti Naịjirịa (SSS) jidere Onumah na 29 Septemba 2019 n'elekere ise nke ehihie na Nnamdi Azikiwe International Airport, Abuja maka iyi T-shirt nwere ihe odide "Anyị niile bụ Biafrans". Ọ gara Barcelona ebe o nwetara PhD na Communication and Journalism site na Mahadum Autonomous nke Barcelona, UAB, ma na-echere ibu ya mgbe SSS jidere ya ma jide ya ruo elekere iri na otu nke ehihie. E mechara tọhapụ ya ma SSS gọnahụrụ ijide ya.[7][8][9][10][11]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 1997: Clement Mwale Prize maka obi ike na akwụkwọ akụkọ, AFRICANEWS SERVICE (Kenya)
  • 1999: Kudirat Initiative for Democracy KIND Award maka ịdị mma na akwụkwọ akụkọ (Nigeria)
  • 2001: Alfred W. Hamilton Scholarship - Canadian Association of Black Journalists
  • 2001: William C. Heine Fellowship for International Media Studies, Mahadum nke Western Ontario, Canada
  • 2002: The Jerry Rogers Writing Award, Mahadum nke Western Ontario, Canada
  • 2017: Devatop Anti-Human Trafficking Ambassador, Nigeria.[12]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Onumah bụ onye dere akwụkwọ ndị a:

  • "Remaking Nigeria: Sixty Years, Sixty Voices" (ed.[13])
  • "Testimony to Courage: Essays in Honour of Dapo Olorunyomi (with Fred Adetiba) ", (ed.[14])
  • "Anyị niile bụ ndị Biafra[15][16] (2016),
  • Naịjirịa[17] bụ nke a ga-atụle (2013) na
  • Oge iji weghachite[18] Nigeria (Essays 2001-2011) 2011.

O dezigharịrị akwụkwọ gbasara isiokwu dị iche iche, gụnyere

  • Ime ka olu gị nụ: Ngwá Ọrụ Mgbasa Ozi maka Ụmụaka na Ndị Ntorobịa (2004);
  • Akwụkwọ ntuziaka na-emegide nrụrụ aka (nke nwere Comfort Idika-Ogunye) 2006;
  • Mgbasa ozi ntorobịa: A Guide to Literacy and Social Change (ya na Lewis Asubiojo) 2008;
  • Ịghọta Naịjirịa na Ọchịchị Ọhụrụ (ya na Biodun Jeyifo, Bene Madunagu, na Kayode Komolafe) 2006;
  • A mara ya ikpe n'aha Chineke: Akụkọ a na-akọghị nke "Ụmụ Anụ Anụ" nke Naịjirịa (ya na Lewis Asubiojo) 2011; na
  • Usoro mgbasa ozi na ntuziaka atụmatụ (na Grizzle, A., Moore, P., Dezuanni, M., Asthana, S., Wilson, C. na Banda, F.Ọpụpụ ọzọ[19]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. JournAfrica!. Chido Onumah. JournAfrica!. Archived from the original on 3 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  2. 2.0 2.1 2.2 International Reporting Project. Fellows: Chido Onumah. International Reporting Project. Archived from the original on 2 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  3. Adedigba. "UPDATED: SSS arrests Nigerian activist Chido Onumah", Premium Times, 29 September 2019. Retrieved on 2 October 2019.
  4. "chido onumah bags Phd from university of autonomous", GlobalNoticeHub, Gloablnotice Hin, 23 September 2019. Retrieved on 23 September 2019.
  5. Sahara Reporters. Chido Onumah. Sahara Reports. Archived from the original on 1 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  6. Abdul. "Are we all Biafrans?", Naij.com, May 2016. Retrieved on 7 October 2016.
  7. Newspapers. "DSS arrests journalist-activist Chido Onumah", Punch Newspapers, 29 September 2019. Retrieved on 2 October 2019.
  8. Kalu. "We didn't arrest Chido Onumah, says DSS", The Nation Newspaper, 1 October 2019. Retrieved on 2 October 2019.
  9. Adanikan. "INTERVIEW: Legal action against DSS is a possibility - Onumah", The ICIR, International Center for Investigative Reporting, ICIR, 30 September 2019. Retrieved on 2 October 2019.
  10. News. "DSS Denies Arresting Chido Onumah", TVC News, 30 September 2019. Retrieved on 2 October 2019. (in en)
  11. TV. "DSS Denies Arresting, Journalist Chido Onumah", Channels Television, ChannelsTv, 29 September 2019. Retrieved on 2 October 2019.
  12. ICIR. "Football Star, Popular Actor Among Anti-Human Trafficking Ambassadors", ICIR Nigeria, 2 March 2017. Retrieved on 29 December 2017.
  13. Chido (5 December 2020). Remaking Nigeria, Sixty Years, Sixty Voices. ISBN 978-1953967022. 
  14. Chido (27 May 2019). Testimony to Courage: Essays in Honour of Dapo Olorunyomi. ISBN 978-9785443189. 
  15. "We Are All Biafrans is not about Biafra agitation, says author - OAK TV", oak.tv, Oak TV. Retrieved on 11 January 2017.
  16. Onumah (29 May 2016). We Are All Biafrans, 1st, Lagos: Parrésia Publishers Ltd. ISBN 978-9785407983. 
  17. Onumah (15 August 2013). Nigeria is Negotiable, 1st, Abuja: African Centre for Media & Information Literacy (AFRICMIL). ISBN 978-9789324767. 
  18. Onumah (15 December 2011). Time to Reclaim Nigeria. Abuja: AFRICMIL. ISBN 978-9789192403. 
  19. Amazon. Chido Onumah. Amazon. Retrieved on 30 September 2016.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]