Clement Nyong Isong

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Clement Nyong Isong
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoClement Nyong Isong Dezie
Aha ọmụmụClement Nyong Isong Dezie
Aha enyereClement Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Eprel 1920 Dezie
Ebe ọmụmụEket Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya29 Mee 2000 Dezie
Asụsụ obodoAsusu Ibibio Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asusu Ibibio, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọrụ ụlọ akụ Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Cross River State, Governor of the Central Bank of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọHarvard University, Iowa Wesleyan University Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNational Party of Nigeria Dezie
agbụrụEfik people Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
na-esochiAliyu Mai-Bornu, Adegoke Babatunde Elegbede Dezie
nọchiriAdamu Ciroma, Donald Dick Etiebet Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Clement Nyong Isong CFR ((na-ege ntịⓘ); 20 Eprel 1920 - 29 May 2000) bụ onye ọrụ ụlọ akụ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria bụ gọvanọ Central Bank of Nigeria site na 1967 ruo 1975 n’oge ọchịchị ndị agha nke General Kubu  Gowon.[1]  E mechara họpụta ya gọvanọ Cross River State (1979–1983) na Nigerian Second Republic[1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Isong na 20 Eprel 1920 na Eket, Akwa Ibom State.  Ọ gụrụ akwụkwọ na University College, Ibadan, Iowa Wesleyan College, Mount Pleasant, Iowa, na Harvard Graduate School of Arts and Sciences, ebe ọ nwetara Ph.D.  na Economics.  Ọ kụziri gbasara akụnaụba na mahadum nke Ibadan tupu ọ banye na Central Bank of Nigeria (CBN) ka ọ bụrụ odeakwụkwọ, mechaa ghọọ onye ntụzi nyocha.  A họpụtara ya na International Monetary Fund dị ka onye ndụmọdụ na Ngalaba Africa.[1]

Gọvanọ ndi sentra bank[dezie | dezie ebe o si]

Yakubu Gowon họpụtara Isong Gọvanọ CBN n'August 1967, bụ ụlọ ọrụ ọ nọrọ ruo Septemba 1975.[1]  Ọ duru CBN n'oge agha obodo Naijiria (July 1967 - Jenụarị 1970) na n'oge mmụba mmanụ na-esote.  N'oge ọ nọ n'ọchịchị Nigeria zeere ịgbanye ụgwọ ndị na-enweghị nkwado.[2]  Isong mere mkpesa na Naijiria na-akpakọba akụ mba ofesi mana o nweghị ebe ọ ga-etinye ego nke ọma, n'agbanyeghị na enwere nnukwu ohere maka ndozi akụrụngwa.[3]  Mgbe ndị omebe iwu United States gburu ụgwọ enyemaka mba ofesi na October 1971, Isong kwuru na $35 nde na enyemaka kwa afọ bụ mbelata na bọket.[4].[2]

Mgbe ọ lara ezumike nká na CBN, Isong banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma họpụta ya dịka Gọvanọ mbụ nke Cross River State site na 1979 ruo 1983 na ikpo okwu National Party of Nigeria (NPN). National Party nke Naịjirịa[1] N'afọ 1981, Isong aghaghị ịnagide nsogbu dị n'ókè ya na Cameroon nke malitere na mpaghara Ikang, na-eleta ebe nsogbu ahụ n'onwe ya. Cameroon Ikang[3]

Na 1982, n'ịbụ onye nyere aka na uto na mmepe nke Nigeria, Dr. Isong nwetara nsọpụrụ mba Nigeria nke Commander nke Federal Republic of Nigeria (CFR).[1]  Clement Isong megidere ntuli aka nke 1983 site n'aka onye isi ala Senate Joseph Wayas, onye bụ onye isi otu NPN "Lagos Group" nakwa Senator Joseph Oqua Ansa bụ onye sinetọ na-anọchite anya mpaghara senatorial Calabar, ha kwadoro Senator Donald Etiebet dịka.  gọvanọ.  Etiebet meriri nhọpụta NPN na ntuli aka sochiri ya, were ọchịchị n'ọnwa Ọktoba 1983, mana nsonaazụ ya dara n'ihi ịmaliteghachi ọchịchị ndị agha mgbe Major-General Muhammadu Buhari kwaturu ọchịchị na Disemba afọ ahụ.[2][4]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Dr. Clement Isong. Central Bank of Nigeria. Retrieved on 2010-02-28.
  2. White House To Fight Killing Of Foreign Aid. Sarasota Herald Tribune (Oct 31, 1971). Retrieved on 2010-02-28.
  3. Ufot Bassey Inamete (2001). Foreign policy decision-making in Nigeria. Susquehanna University Press. ISBN 1-57591-048-9. 
  4. Eghosa E. Osaghae (1998). Crippled giant: Nigeria since independence. Indiana University Press. ISBN 0-253-21197-2.