Dan Suleiman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Dan Suleiman
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoDan Suleiman Dezie
Aha enyereDan Dezie
aha ezinụlọ yaSuleiman Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1942 Dezie
Ebe ọmụmụGuyuk Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Febụwarị 2023 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Plateau State Dezie
ọkwa aghaair commodore Dezie
conflictNigerian Civil War Dezie
ngalaba aghaNigerian Air Force Dezie

 

Dan Suleiman (30 Julaị 1942 - 1 Febụwarị 2023) bụ onye ọrụ Air Force na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria.[1] Ọ bụ onye otu kansụl ndị agha kachasị elu nke General Murtala Muhammed na Naịjirịa n'etiti July 1975 na March 1976, ọ bụkwa gọvanọ ndị agha nke Plateau State site na March 1976 ruo July 1978 mgbe e mepụtara ya site na akụkụ nke Benue Plateau State ochie.[2] Mgbe ọ laghachiri na ọchịchị onye kwuo uche ya na 1999 na Republic nke anọ nke Naịjirịa, Suleiman ghọrọ onyeisi oche nke Middle Belt Forum (MBF), otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anọchite anya ndị Middle Belt nke Naịjaria.[3]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Suleiman rụrụ ọrụ dị mkpa n'oge Agha Obodo Naịjirịa (1966-1970).[4] A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke General Yakubu Gowon na Jenụwarị 1975.[5] Dị ka Federal Commissioner for Special Duties ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịtọ ntọala Economic Community of West African States (ECOWAS).[4] O nyere aka na nnupụisi ndị agha nke 29 Julaị 1975, mgbe a chụpụrụ Gowon, General Murtala Muhammed nọchiri ya.[6] Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị, a kpọrọ ya onye otu Kansụl Ndị Agha Kasị Elu.[7] Murtala Mohammed họpụtara ya ka ọ bụrụ Kọmishọna maka ahụike.[8]

A họpụtara Suleiman dị ka gọvanọ agha mbụ nke Plateau State na Naijiria site na Machị 1976 ruo Julaị 1978, mgbe Benue-Plateau State kewara na Benue State na Plateau State.[2] Dị ka gọvanọ, o mere atụmatụ na-aga n'ihu na onye ọ bụla amụrụ na Plateau State ma ọ bụ onye ọ bụla biri na steeti ahụ ruo afọ 20 kwesịrị ịnụ ụtọ ikike na ihe ùgwù niile nke nwa amaala n'agbanyeghị agbụrụ ha.[9] Suleiman lara ezumike nká na 1980 dị ka Air Commodore.[10]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Suleiman bụ onye isi oche nke Allied Bank of Nigeria Plc n'etiti afọ 1984 na 1986.[10]

Suleiman guzogidere ọchịchị aka ike nke General Sani Abacha mgbe a kagburu ntuli aka nke 12 June 1993. N'ihi ịbụ otu n'ime ndị guzobere National Democratic Coalition (NADECO), a manyere ya ịgba ọsọ ndụ.[4] Sani Abacha nwụrụ na mberede na June 1998. N'abalị asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1998, ọ laghachiri Naịjirịa.[11] Suleiman ghọrọ onye ndú nke People's Democratic Party (PDP) na Adamawa State. Òtù ahụ gara n'ihu merie ntuli aka mba na 1999.[12] Suleiman ghọkwara onyeisi oche nke Middle Belt Forum. N'ọnwa Septemba afọ 2001, dị ka onye isi oche nke MBF, o kwuru na "ndị etiti na-emebi emebi nke ukwuu ma ghọọ ụdị dị n'ihe ize ndụ n'ọnụ ọnwụ na mbibi ọdịbendị".[3]

Na ntuli aka nke 2003 PDP na Delta State, ọ bụ onye isi nke kọmitii ntuli aka.[13] Ọ sonyeere ndị nduzi nke Trans Nationwide Express.[10]

Ka ọ na-erule afọ 2006, ọ bụ onye nnọchi anya Naijiria na Russian Federation.[4] N'ọnwa Juun afọ 2007, a kpọrọ ya na Ministri Na-ahụ Maka Mba Ọzọ nke Russia iji kwurịta banyere ịtọrọ ndị ọrụ Russia isii nke RUSAL, onye na-emepụta aluminum kachasị n'ụwa. A tọọrọ ndị ọrụ ahụ n'ụlọ obibi ụlọ ọrụ ahụ na Niger Delta.[14] Na June 2009, Onye isi ala Umaru Yar'Adua họpụtara ya dịka onyeisi oche nke Rubber Research Institute of Nigeria.[15]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Suleiman died on 1 February 2023, at the age of 80.[16]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Africa Year Book and Who's who
  2. 2.0 2.1 Nigeria: States. Rulers.org. Retrieved on 8 December 2009.
  3. 3.0 3.1 Sefy Megafu (19 September 2001). Cry of Anguish from Middle Belt. ThisDay. Archived from the original on 18 April 2005. Retrieved on 4 April 2010.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 DAN SULEIMAN'S BIOGRAPHY FOR LAUNCH. Nigerian Newsday (Nasarawa State) (12 September 2006). Archived from the original on 19 July 2011. Retrieved on 4 April 2010.
  5. Nowa Omoigui. Military Rebellion of July 29, 1975: The coup against Gowon - Part 6. Dawodu. Retrieved on 4 April 2010.
  6. Nowa Omoigui. Military Rebellion of July 29, 1975: The coup against Gowon - Part 8. Dawodu. Retrieved on 4 April 2010.
  7. Brigadier Murtala Muhammed's First Address as the New Head of State - July 30, 1975. Dawodu. Retrieved on 4 April 2010.
  8. Max Siollun (2009). Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976). Algora Publishing. ISBN 978-0-87586-708-3. 
  9. Abimbola O Adesoji, Akin Alao (March 2009). Indigeneship and Citizenship in Nigeria: Myth and Reality. Journal of Pan-African Studies v2 no9. Retrieved on 8 December 2009.
  10. 10.0 10.1 10.2 BOARD OF DIRECTORS. Trans Nationwide Express. Archived from the original on 13 January 2010. Retrieved on 8 December 2009.
  11. ARCHIVES: THE TRANSITION. Motherland Nigeria. Archived from the original on 23 July 2011. Retrieved on 4 April 2010.
  12. Religious Clash Feared, As Political Crisis Grips Adamawa State. Ukpaka Reports (24 February 2010). Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 4 April 2010.
  13. 2003: Sidelined State Law Makers (1). ThisDay (3 March 2003). Archived from the original on 27 December 2004. Retrieved on 4 April 2010.
  14. Russia summons Nigerian ambassador over kidnappings. Reuters (4 June 2007). Retrieved on 4 April 2010.
  15. Juliana Taiwo (30 June 2009). Yar'Adua Approves Agriculture Parastatals' Boards. ThisDay. Retrieved on 4 April 2010.
  16. "Ex-NADECO chief Dan Suleiman dies at 80", The Nation, 2 February 2023. Retrieved on 2 February 2023.

Àtụ:PlateauStateGovernorsÀtụ:Nigeria Obasanjo Governors