David Aradeon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
David Aradeon
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereDavid Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Novemba 1933 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ese ụkpụrụ ụlọ, university teacher, curator, urban planner Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos Dezie
ebe agụmakwụkwọColumbia University, Columbia Graduate School of Architecture, Planning and Preservation Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
so nadocumenta 12 Dezie
Ihe nriteNigerian National Order of Merit Award Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

David Olatunde Aradeon (a mụrụ n'ụbọchị nke asaa n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1933) bụ onye Naijiria na-ewu ụlọ, onye na-eme atụmatụ ime obodo na onye nlekọta.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ David Aradeon na Lagos, o wee malite agụmakwụkwọ maka Architecture na 1959 na Mahadum Columbia dị na New York. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1966, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ atọ dị iche iche na New York wee laghachi na Naịjirịa. N'afọ 1968, e nyere ya Ford Fellowship afọ atọ iji mụọ ebe obibi mmadụ na ọdịda anyanwụ na North Africa. Na Mahadum nke Lagos, ọ bụ onye nkuzi na Ngalaba nke Architecture, ebe a họpụtara ya dịka Prọfesọ na 1979.[1][2][3] Aradeon hiwere Sankore Institute for African Environment and Development na Lagos, nke ọ ka bụ onye isi ya ruo taa. O so hiwe otu nzukọ na-anaghi achọ uru a kpọrọ Build with Earth maka ịkwalite Building with earth. N'afọ 1977, ọ haziri ihe ngosi nka nke Afrịka maka emume nke ọdịbendị Afrịka na Lagos. Ọ bụ onye nlekọta nke ihe ngosi "Views of Lagos" na ifa galleries na Stuttgart 2004-2005 Berlin egosila, Na 2007, nyocha ya lekwasịrị anya na Movement of Forms, Antecedents of Afro-Brazilian Spaces .[4][5][6] Aradeon nwere ikikere dị ka Architect na Naịjirịa. Na mgbakwunye ọrụ agụmakwụkwọ ya dị ka onye nkuzi, ọ bụkwa onye guzobere ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ; Studio 4 Associates nke egosipụtara na Documenta 12 na Kassel[7][8]

O mere, na mgbakwunye ọrụ ndị ọzọ, ụlọ obibi na Ibadan na Lagos, ụlọ akwụkwọ elementrị maka Mahadum nke Lagos Women Society, Campus dum nke Mahadum Lagos State (1988), ụlọ ngosi na ụlọ ọrụ nke National Council of Arts and Culture na Iganmu, Lagos, ụlọ nzukọ nke Mahadum Port Harcourt na National Cultural Complex na Abuja (2003).[9] Aradeon bi ma na-arụ ọrụ na Lagos.

Mbiputa ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Alexis Adandé (2002). Museums and Urban culture in West Africa. James Currey Publishers. ISBN 9780852552759. 
  2. ART, SOUL, POLITICS. Cornell University. Archived from the original on July 14, 2014. Retrieved on June 12, 2014.
  3. Aradeon (1981). "Space and House Form: Teaching Cultural Significance to Nigerian Students". Journal of Architectural Education 35 (1): 25–27. DOI:10.2307/1424578. 
  4. David Aradeon. Ifa Galleries. Archived from the original on July 14, 2014. Retrieved on June 12, 2014.
  5. City views of Lagos. ifa Gallery Berlin (27 August-17 October 2004) and ifa Gallery Stuttgart (November 26, 2004 - January 9, 2005). Curated by Akin Akinbiyi and David Aradeon. catalog. the Institute for Foreign Cultural Relations (2004). Archived from the original on 11 September 2012. Retrieved on October 20, 2008.
  6. Citation for Prof. David O. Aradeon. Nigerian National Merit Award (September 12, 2010). Archived from the original on July 14, 2014. Retrieved on June 12, 2014.
  7. David Aradeon, interview at Documenta 12 (12 June 2013). Retrieved on June 12, 2014.
  8. David Aradeon; Movement of Forms. Antecedents of Afro-Brazilian Spaces;Installation 2007. Documenta Kassel (2007). Retrieved on June 12, 2014.
  9. National Council of Arts and Culture. Archived from the original on August 27, 2008. Retrieved on October 20, 2008.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]