Davidson Nicol

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Davidson Nicol
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSierra Leone Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Septemba 1924 Dezie
Ebe ọmụmụBathurst, Sierra Leone Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya20 Septemba 1994 Dezie
Ebe ọ nwụrụCambridge Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat, odee uri, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọChrist's College Dezie

Davidson Sylvester Hector Willoughby Nicol CMG (14 Septemba 1924 - 20 Septemba 1994), nke a makwaara site na aha edemede ya Abioseh Nicol, bụ onye agụmakwụkwọ Sierra Leone, onye nnọchi anya mba ọzọ, dọkịta, onye edemede na onye na-ede uri. O nwere ike inweta nzere na nka, sayensị na ọzụzụ azụmahịa ma nye aka na sayensị, akụkọ ihe mere eme, na akwụkwọ. Nicol bụ onye Afrịka mbụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cambridge ma bụrụkwa onye Afrịka nke mbụ a họpụtara dị ka onye otu kọleji nke Mahadum Cambridge. Nicol nyekwara aka [1] sayensị ahụike mgbe ọ bụ onye mbụ nyochara mmebi nke Insulin n'ime ahụ mmadụ, nchọpụta nke bụ ọganihu maka ọgwụgwọ Ọrịa shuga.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nicol dị ka Davidson Sylvester Hector Willoughby Nicol na 14 Septemba 1924 na Bathurst, Sierra Leone, nye Jonathan Josibiah Nicol na Winifred Clarissa Regina Willoughby. Ọ kụziri na Prince of Wales School na Freetown, isi obodo Sierra Leone, ma gụọ akwụkwọ na Christ's College, Mahadum Cambridge na United Kingdom, gụsịrị akwụkwọ na BA na sayensị okike na 1947. Ọ bụ onye isi ojii Africa mbụ gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ. O nwetara akara ugo mmụta ọgwụ na London Hospital Medical College. N'abalị iri na otu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1950, ọ lụrụ Marjorie Johnston nke Trinidad. Nicol nwere ụmụ ise.[2]

mbido afọ 1950, ọ kụziri na ụlọ akwụkwọ ahụike nke Mahadum Ibadan, na-eme nchọpụta banyere nsogbu na-edozi ahụ, tupu ọ laghachi Cambridge na 1954. [2] [3]'afọ 1957, a kpọrọ ya Enyi isi ojii Africa mbụ nke Christ's College, [1] wee gaa kọleji iji mee nchọpụta insulin n'okpuru onye ọkà mmụta sayensị a ma ama Frederick Sanger. O bipụtara akwụkwọ abụọ na isiokwu ahụ, The Mechanism of Action of Insulin na The Structure of Human Insulin . ha abụọ na 1960. [4] laghachiri Freetown na 1958, ma na-arụ ọrụ maka gọọmentị Sierra Leone dị ka onye na-ahụ maka ọrịa.

Davidson Nicol, Fourah Bay College (n'aka nri)

Malite na 1960, Nicol bụ onye isi mbụ nke Fourah Bay College na Freetown ruo afọ asatọ. Mgbe [2] bụ onye isi nke kọleji ahụ, ọ duziri nnukwu mmemme mmụba. Nicol bụ onye otu Public Service Commission ruo n'afọ 1968. [5] gara n'ihu n'ọrụ nchịkwa ya na mahadum dị na Sierra Leone dị ka onye isi oche (1964-68) mgbe ahụ dị ka osote chancellor na Mahadum Sierra Leone (1966-68). [1] N'afọ 1964, a họpụtara ya dịka CMG.

Mmekọrịta mba ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Nicol hapụrụ agụmakwụkwọ na 1968 ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Sierra Leone na United Nations, nke o jere ozi ruo 1971. N'afọ ahụ, Nicol ghọrọ Kọmishọna Ukwu na United Kingdom, nke kwụsịrị na 1972. N'afọ 1972, Nicol ghọrọ osote odeakwụkwọ ukwu nke United Nations n'okpuru onye Austria Kurt Waldheim, nke ọ jere ozi ruo n'afọ 1982. Mgbe ọ na-eje ozi dị ka Under-Secretary General, Nicol jere ozi dị ka onye isi nke United Nations Institute for Training and Research (UNITAR). [6][5] bụkwa onye nnọchi anya Sierra Leone na Norway, Sweden, na Denmark. [6] bụ Onye isi oche nke United Nations Security Council na Septemba 1970. [1]

Ịlaghachi na agụmakwụkwọ na ịla ezumike nká[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nọgidere na-enwe ụlọ ruo ọtụtụ afọ na Thornton Road, Cambridge, England, na-eleta Christ's College ugboro ugboro, nke e mere ya onye nsọpụrụ pụrụ iche, ka ọ na-eje ozi site na 1987 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1991 dị ka prọfesọ nleta nke International Studies na Mahadum California (1987-88) na Mahadim South Carolina (1990-91). Nicol lara ezumike nká na 1991 mgbe ọ dị afọ 67 gaa Cambridge, ebe ọ nwụrụ na 20 Septemba 1994 mgbe ọ dị waggaa 70. [7] [6][5] bụ onye isi oche nke World Federation of United Nations Associations site na 1983 ruo 1987.

Ihe odide Nicol[dezie | dezie ebe o si]

Malite na 1965 na Two African Tales, [8] Nicol bụ onye dere akụkọ mkpirikpi, yana uri, egwu, akwụkwọ agụmakwụkwọ na akụkọ ndụ nke Africanus Horton, onye edemede Sierra Leone mbụ na otu n'ime ndị guzobere ịhụ mba n'anya n'Africa. [9][5] ikpeazụ bipụtara bụ Creative Women na 1982 [1] .

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Africa, A Subjective View, 1964
  • Akụkọ Africana Abụọ, 1965
  • Nwanyị lụrụ di n'ezie, na Akụkọ Ndị Ọzọ, 1965
  • Ụmụ nwanyị na-emepụta ihe, 1982

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dr Davidson Nicol | Christs College Cambridge. www.christs.cam.ac.uk. Retrieved on 8 April 2019.
  2. 2.0 2.1 2.2 "Dr Davidson Nicol;Obituary", The Times, 19 October 1994. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. NICOL, Davidson Sylvester Abioseh. An African Biographical Dictionary - Credo Reference. Retrieved on 29 April 2020.
  4. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :1
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 "Davidson Nicol", Encyclopædia Britannica.
  6. 6.0 6.1 6.2 Pace. "Davidson Nicol Is Dead at 70; Was Doctor and U.N. Official", The New York Times, 28 September 1994. Retrieved on 29 April 2020. (in en-US)
  7. Pace. "Davidson Nicol Is Dead at 70; Was Doctor and U.N. Official", The New York Times, 28 September 1994. Retrieved on 26 November 2018. (in en)
  8. Griffiths (19 September 2014). African Literatures in English: East and West (in en). Routledge, 384. ISBN 978-1-317-89585-5. 
  9. Mair, Lucille Mathurin (1982). "Creative women in changing societies" (in en). United Nations Digital Library System.