Gaa na ọdịnaya

Efunsetan Aniwura

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ẹfúnṣetán Aníwúrà
Ìyálóde of Ìbàdàn.
Reign1867 – May 1, 1874
Coronation1867
Bornc. 1820s
Abeokuta
DiedJune 30, 1874
Ibadan
Issue1 (daughter, died 1860)
FatherOgunrin
Efunsetan Aniwura
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịNaijiria Dezie
Aha ọmaIyalode Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1790s Dezie
Ebe ọmụmụAbeokuta Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya30 Jụn 1874 Dezie
Ebe ọ nwụrụIbadan Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, slave trader Dezie
Nhazi nke ọhaslave owner Dezie

Chief Ẹfúnṣetán Aníwúrà (ihe dị ka 1820s Ō Juun 30, afọ 1874) bụ Iyalode nke abụọ nke Ibadan na otu n'ime ndị ahịa ohu a ma ama na narị afọ nke 19 Ibadan.[1][2] A na-asọpụrụ ya dị ka onye ahịa na onye ahịa na-aga nke ọma, mmetụta ya gụnyere ndọrọ ndọrọ ọchịchị, agha, akụ na ụba na okpukpe nke Ibadan. A maara ya nke ọma maka ịbụ onye kachasị ike, na n'ezie, otu n'ime ndị kasị baa ọgaranya - ụmụ nwanyị Yoruba nke dịrị ndụ. Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme akọwaala ya dị ka onye ndú aka ike, onye na-ejikarị ntaramahụhụ ọnwụ na ndị ohu mehiere. A na-ekwu na nke a bụ n'ihi nkụda mmụọ nke sitere na ọnwụ nke naanị nwa ya nwanyị, na enweghị ike ịmụ nwa mgbe nke ahụ gasịrị.

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Ikija-Egba n'afọ 1820, ezinụlọ Aniwura kwagara Ibadan mgbe ọdịda Ikija n'afọ 1810.[3][4] Nna ya, Chief Ogunrin, bụ onye agha si Ikija, ebe nne ya si Ile-Ife. A kọrọ na ọchụnta ego ya bụ ihe nketa sitere n'aka nne ya, onye bụ obere onye na-ere ahịa. Nleta Aniwura na-eleta ahịa mgbe niile n'akụkụ ya nke ọzọ mere ka ihe ọ rụru dị ka onye na-ere ahịa.[5] Ọ lụrụ di ọtụtụ ugboro, ma nwee nwa, onye ọ nwụnahụrụ mgbe a mụrụ ya. Ihe omume a abụwo isiokwu nke ọtụtụ ihe odide akụkọ ihe mere eme, a na-ekwukwa na ọ na-emetụta akụkụ ikpeazụ nke ndụ ya, ma n'ụzọ dị mma (n'ihe gbasara ilekwasị anya) ma n'ọnọdụ na-adịghị mma (n"ihe gbasara obi ọjọọ).[6]

Ịrịgo na ọdịda

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka Olawale Idowu si kwuo, mkpebi Aniwura ịkwaga Ibadan bụ n'ihi ihe abụọ: nke mbụ, n'oge ahụ, nwa nwanne ya bụ onye ndú a ma ama n'obodo ahụ. Nke abụọ, n'ihi ọdịdị nke obodo ahụ (Ibadan) n'oge ahụ, ma e jiri ya tụnyere ebe ndị ọzọ, ọ nwere ike ịmalite azụmahịa na-aga nke ọma n'ebe ahụ. A kọrọ na o nwere ihe dị ka puku ndị ohu abụọ na ọtụtụ ugbo, na-ebupụ ihe ọkụkụ na Porto-Novo, Badagry na Ikorodu.[5][7] Ụzọ ahịa ya bụ ụtaba na ahia ohu. O mepụtara ihe ntecha dị n'ógbè ahụ, Kijipa, nke e bugara America maka iji ya mee ihe.[5] Nsogbu ya n'ịmụ nwa bụ ihe ndabere maka ịdị uchu ya na azụmahịa, ọ bụ ezie na mmetụta ọjọọ ya bụ ọgba aghara mmetụta uche ya, dịka inwe onye nọchiri ya bụ isi ihe na-ekpebi akụ na ụba n'oge ahụ. Ọ na-enwekarị ịda mbà n'obi ma ọ pụtara ìhè n'ụdị idu ndú ya.[8] O kwusiri ike na ọ dịghị ohu ọ bụla n'ụlọ ya kwesịrị ime ime, ma ọ bụ mee ka onye ọ bụla dị ime, ma guzobe ọnwụ dị ka ntaramahụhụ maka ndị na-emebi iwu. Isola afọ (2010) kpughere na n'oge ndụ ya, o nyere iwu ka e gbupụ ndị ohu ya iri anọ na otu isi maka imebi iwu ya.[6][9][7]

Ka ọ na-erule afọ 1860, e mere ya Iyalode nke abụọ nke Ibadan.[6] E mekwara ya onye nkwado nke Chọọchị Anglican dị na Ibadan maka itinye aka ya na ikwalite Iso Ụzọ Kraịst n'ime obodo.[5]

Aare Latoosa chụpụrụ ya dị ka Iyalode na Mee 1, na afọ 1874, maka ebubo ndọrọ ndọrọ ọchịchị, n'agbanyeghị ịkwụ ụgwọ niile a kwụrụ ya.

Ikike ya n'ime obodo na mmegide megide echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke onye na-achị Ibadan, Aare Ona Kakanfo (onye agha) Latoosa, mere ka o mee atụmatụ igbu ya. Nke a siri ike n'ihi ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya n'etiti ndị isi. Ọ kwụrụ Kumuyilo, nwa ọ kuchiri, ka ọ rara ya nye ma duru ya gaa ebe a ga-egbu ya.[3] E nwere ọtụtụ echiche banyere ihe mere Latoosa ji chọọ Aniwura pụọ na Ibadan. Ọ bụ ezie na ụfọdụ chere na ọ bụ ịkpa ókè nwoke na nwanyị na ekworo kpaliri ya, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme ndị ọzọ kwenyere na ọ bụ naanị n'ihi na obodo ahụ dabere na ya, ọkachasị maka ngwá agha, nke e nwetara otuto. Ụfọdụ ndị edemede na-ekwu na enweghị ike ịgbaso iwu nke Aare bụ ihe mere o ji were ya iwe.[10][7]

Ọnwụ

[dezie | dezie ebe o si]

Abụọ n'ime ndị ohu ya gburu Aniwura n'ụra ya n'afọ 1874. Nwa ya nwoke nkuchi, Kumuyilo, nyere ha iwu ime nke a. Kumuyilo, onye na-achị Ibadan n'oge ahụ, nyere aka azụ. E kwuru na ebumnauche ahụ bụ na Latoosa chere na akụ na ụba ya na nnupụisi ya na-eyi ya egwu.

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Chief Aniwura nwetara nlebara anya mgbe ọ bụ isiokwu nke egwuregwu nke Onyeokachamara Akinwunmi Isola.

A na-etinye ihe oyiyi Aniwura n'etiti ihe ịma aka, isi ihe dị n'ime obodo Ibadan nke oge a.[6]

Ọ bụkwa isiokwu nke ụfọdụ ihe nkiri Naijiria.[11][9][12][13]

Iyalodes nke Ibadan

[dezie | dezie ebe o si]
  • Iyalode Subuola, c.1851-1869
  • Iyalode Efunsetan Aniwura, c.1870-1874
  • Iyalode Iyaola, 1874-1893
  • Iyalode Lanlatu Asabi Giwa, 1894-1913
  • Iyalode Isale Osun, 1914-1917
  • Iyalode Romlatu Ajisomo, 1917-1934
  • Iyalode Rukayat Amosa Akande (nke a na-akpọ Iyalode Ita Areegbeomo, 1935-1948
  • Iyalode Abimbola, 1948-1961
  • Iyalode Adebisi Abeo, 1961-1974
  • Iyalode Wuraola Esan, 1975-1985
  • Iyalode Hunmani Alade, 1985-1995
  • Iyalode Wuraola Akintola, 1995-2007
  • Iyalode Aminatu Abiodun, 2007-2018
  • Iyalode Theresa Oyekanmi, 2019 - ụbọchị

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Efunsetan Aniwura: Iyalode Ibadan, and Tinuubu Iyalode Egba (The Yoruba Historical Dramas of Akinwunmi Isola). Archived from the original on 2018-08-12. Retrieved on 2018-08-06.
  2. J. F. Ade Ajayi, Okon Edet Uya (2010). Slavery and Slave Trade in Nigeria. From Earliest Times to The Nineteenth Century. Safari Books, 2010, 176–177. ISBN 9789784908962. 
  3. 1 2 Tayo (July 25, 2017). The most powerful woman in the Yoruba kingdom. Pulse. Archived from the original on 2018-08-14. Retrieved on 2018-08-06.
  4. Idowu. Gender and the Politics of Exclusion in Pre- Colonial Ibadan: The Case of Iyalode Efunsetan Aniwura. Journal of traditions and beliefs. Retrieved on 2018-08-06.
  5. 1 2 3 4 Idowu. Gender and the Politics of Exclusion in Pre- Colonial Ibadan: The Case of Iyalode Efunsetan Aniwura. Journal of traditions and beliefs. Retrieved on 2018-08-06.
  6. 1 2 3 4 Okunola. Research Note: Negative Life Events And Aggressive Behavior Of Efunsetan Aniwura. African Journal of Criminology and Justice Studies. Retrieved on 2018-08-06.
  7. 1 2 3 Okunola. SOCIO-HISTORICAL CRIME REVIEW ON EFUNSETAN ANIWURA, BASHORUN GAA AND AARE-AGO OGUNRINDE AJE. Retrieved on 2018-08-06.
  8. Efunsetan Aniwura: A Psycho-Historical Exploration of Women's Psychopathology. International Journal of Information and Education Technology. Retrieved on 2018-08-06.
  9. 1 2 Efunsetan Aniwura and other Evans stories. Tribune (2017-06-19). Archived from the original on 2018-09-04. Retrieved on 2018-08-06.
  10. Ogunleye (2004). "A Male-Centric Modification of History: "Efunsetan Aniwura" Revisited". History in Africa 31: 303–318. DOI:10.1017/S0361541300003508. 
  11. Efunsetan Aniwura: Yoruba's most powerful woman that ever lived? (December 26, 2016). Retrieved on 2018-08-06.
  12. Epic movie, Efunsetan Aniwura, for release January (12 January 2020).
  13. The Return of 'Efunsetan Aniwura' (25 January 2020).