Akinwunmi Isola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akinwunmi Isola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Disemba 1939 Dezie
Ebe ọmụmụIbadan Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya17 Febụwarị 2018 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeAsụsụ Yoruba Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee ejije, omee, academic Dezie
onye were ọrụUniversity of Georgia Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos, Mahadum nke Ibadan, Wesley College, Ibadan Dezie
Akinwunmi Isola

Prọfesọ Akinwunmi Isola (24 Disemba 1939 - 17 Febụwarị 2018) bụ onye Naijiria na-ede egwuregwu, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye na'eme ihe nkiri, onye na -eme ihe nkiri na onye ọkà mmụta.[1][2][3] A maara ya maka edemede ya na, na ọrụ ya na mbọ ya n'ịkwalite asụsụ Yoruba.[4] Dị ka onye na-eme ihe nkiri, a makwaara ya maka Agogo Eèwò (2002), Efunsetan Aniwura (1981) na Efunseta Aniwura (2005).[5]

Mbido ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Isola na Ibadan na 1939, ọ gara ụlọ akwụkwọ Labode Methodist na Wesley College. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ibadan wee nweta nzere B.A. na French.[6][7]

A họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ n'otu Mahadum ahụ n'afọ 1991. Isola dere egwuregwu mbụ ya, Efunsetan Aniwura, n'oge 1961- 1962 mgbe ọ ka bụ nwa akwụkwọ na Mahadum Ibadan.[8] Nke a sochiri akwụkwọ akụkọ, O Le Ku. N'afọ 1986, o dere ma dee ukwe kọleji nke a na-abụ ugbu a na Wesley College Ibadan.[9][10][11]

Ọ gara n'ihu dee ọtụtụ egwuregwu na akwụkwọ akụkọ ifo. Ọ banyere na mgbasa ozi, mepụta ụlọ ọrụ mmepụta nke gbanwere ọtụtụ egwuregwu ya ka ọ bụrụ ihe nkiri na ihe nkiri telivishọn. Ọ bụ ezie na o kwuru na "ndị m na-ege ntị bụ ndị Yoruba", Isola dekwara n'asụsụ Bekee[12] ma sụgharịa ya n'asụsụ Yoruba.[4] Onye edemede ahụ nwetara ihe nrite jiri ndụ ya mepụta ọrụ ndị na-akwalite asụsụ Yoruba.[13]

Na Mee 4, 2015, e mepụtara akwụkwọ ya Herbert Macaulay and the Spirit of Lagos na Mahadum Ilorin, Kwara steeti na Performing Arts Theatre. Ọ bụ Adams Abdulfatai Ayomide duziri ya, maka oge emume egwuregwu kwa afọ.

N'afọ 2000, iji kwado nnukwu onyinye ya, e nyere ya ihe nrite National Merit Award na Fellow nke Nigerian Academy of Letters. Ọ bụ prọfesọ nleta na Mahadum Georgia.[14] Onye Naijiria na-ede egwuregwu, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ememe ihe nkiri, Prọfesọ Akinwumi Ishola nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri asaa na asatọ.[13]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Akinwunmi Isola lụrụ nwanyị ma nwee ụmụ anọ.[15]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Akinwunmi Isola nwụrụ na 17 Febụwarị 2018 na Ibadan, Oyo Steeti, mgbe ọ dị afọ iri asaa na asatọ.[16]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nichols (20 February 1981). Conversations with African Writers: Interviews with Twenty-six African Authors. Voice of America.
  2. Google Groups. groups.google.com.
  3. Akinwunmi Ishola: Oyo ANA Ready to Hold Session | PM Parrot. pmparrotng.com (24 March 2018). Retrieved on 2020-05-29.
  4. 4.0 4.1 Chima Anyadike (2012). Blazing the Path: Fifty Years of Things Fall Apart. African books Collective. ISBN 978-9-78-081-18-46. Retrieved on 31 January 2015. 
  5. Akinwunmi Ishola. IMDb. Retrieved on 2020-05-26.
  6. Bona (2018-02-17). Nigerians pay tributes to popular Yoruba playwright Akinwunmi Isola (en-US). TODAY. Retrieved on 2020-02-06.
  7. Renowned Yoruba playwright, Prof Akinwunmi Isola, is dead » Tribune Online (en-GB). Tribune Online (2018-02-17). Retrieved on 2020-05-24.
  8. I misrepresented Efunsetan Aniwura in my book. The Punch. Archived from the original on 8 August 2014. Retrieved on 6 August 2014.
  9. FEATURE: Remains of Prof. Akinwumi Isola laid to rest. www.pmnewsnigeria.com (13 April 2018). Retrieved on 2020-05-25.
  10. Ibadan-born Foremost Playwright, Akiwunmi Ishola, Dies at 79 (en-US). InsideOyo.com (2018-02-17). Retrieved on 2020-05-25.
  11. Renowned Yoruba playwright, Prof Akinwunmi Isola, is dead » Tribune Online (en-GB). Tribune Online (2018-02-17). Retrieved on 2020-05-04.
  12. PEN America 13: Lovers. PEN America Center. ISBN 9780934638326. Retrieved on 31 January 2014. 
  13. 13.0 13.1 Akinwunmi Isola: Life & times of pioneer Yoruba classical literature (en-US). Vanguard News (2018-03-04). Retrieved on 2020-05-26.
  14. Citation on Professor Akinwunmi Isola. Nigerian National Merit Award. Archived from the original on 30 November 2016. Retrieved on 19 February 2018.
  15. Akinwunmi Isola: Life & times of pioneer Yoruba classical literature (en-US). Vanguard News (2018-03-04). Retrieved on 2020-05-24.
  16. Professor Akinwunmi Isola is dead. Lailasnews (17 February 2018). Archived from the original on 17 February 2018. Retrieved on 17 February 2018.

Njikọ[dezie | dezie ebe o si]