Ekundayo Opaleye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ekundayo Opaleye
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Eprel 1946 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya18 Novemba 2023 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGọvanọ nke Ondo Steeti Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
ọkwa aghaizugbe Dezie

Ekundayo B. Opaleye bụ Gọvanọ nke Ondo Steeti (1946-2023), Naịjirịa site n'August 1986 ruo Disemba 1987 n'oge ọchịchị ndị agha nke General Ibrahim Babangida . [1]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Colonel Opaleye bụ onye otu ụlọ ikpe ndị agha pụrụ iche nke e guzobere na 1986 iji kpee ndị isi ebubo na ha na-akpa nkata iwe ọchịchị megide Babangida na Disemba 1985. [1]'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1986, a họpụtara ya dịka gọvanọ nke Ondo State, na-arụ ọrụ ruo n'ọnwa Disemba n'afọ 1987. A họpụtara General Opaleye ka ọ bụrụ ọchịagha nke OAU Neutral Military Organization Group (NMOG) nke e guzobere na 1991 iji mee ka nkwụsị ọkụ dị n'etiti Ndị Tutsi na-eduzi Rwandan_Patriotic_Front" id="mwEw" rel="mw:WikiLink" title="Rwandan Patriotic Front">Rwandan Patriotic Front (RPF) na gọọmentị Rwandan Ndị Hutu na-achịkwa. NMOG nwere ikike [2] nta nke ịmepụta mpaghara mgbochi n'etiti ndị nnupụisi na ndị agha gọọmentị.[3]'afọ 1993, e jikọtara NMOG na United Nations Assistance Mission for Rwanda (UNAMIR). [1]Major-general Opaleye keere òkè dị ukwuu na ngwụcha nke mkparịta ụka ARUSHA nke mere ka nkwekọrịta udo nke a bịanyere aka na August 4, 1993.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ lara ezumike nká n'ọrụ agha, Oluroko nke Erunmu Owu, Honourable Chief Aremu Olugbolahan Ijaola mere Opaleye onye isi Owu Erunmu (Balogun Erunmu - Erunmu Uwu's highest ranking war chief). Nke na-eme ka ọ bụrụ onye isi agha ọdịnala na Erunmu, na site n'ịgbatị, onye otu kọmitii nke abụọ na Alaeze Owu.O tinyere aka na esemokwu mgbe eze Owu, Oba Adegboyega Dosumu, họpụtara ndị Obas ọhụrụ iri na isii, bụ ndị gọọmentị Ogun State jụrụ ịnakwere. [4]'ọnwa Ọktoba afọ 2009, Opaleye kwuru na alaeze Owu agaghị agbanwe nhọpụta ndị ahụ ebe ọ bụ na ha emegideghị iwu ọ bụla.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Nigerian States. WorldStatesmen. Retrieved on 2010-05-07.
  2. Gilbert M. Khadiagala. The Case of Rwanda. Center for International and Security Studies at Maryland. Archived from the original on 2010-05-31. Retrieved on 2010-05-07.
  3. William J. Lahneman (2004). Military intervention: cases in context for the twenty-first century. Rowman & Littlefield. ISBN 0-7425-2951-7. 
  4. Charles Coffie Gyamfi (October 7, 2009). Ogun threatens to arrest 'illegal' monarchs. The Guardian. Archived from the original on March 5, 2012. Retrieved on 2010-05-07.