Esmé Frances Hennessy

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Esmé Frances Hennessy
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha ọmụmụEsmé Frances Franklin Dezie
Aha enyereEsmé Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1933 Dezie
Ebe ọmụmụUmzinto Dezie
Asụsụ obodoBekee Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụbotanist, omenkà, scientific illustrator, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụCouncil for Scientific and Industrial Research, University of Durban-Westville Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Natal Dezie

Esmé Frances Hennessy, née Franklin (amụrụ n'ọnwa Ọgọstụ 1933, Umzinto) bụ onye South African botanist, botanical artist, na ónyé édémédé. Ọ bụ ọkachamara na taxonomic botany.[1] O dere ma gosipụta Erythrinas nke South Africa, Durban 1972, Orchids of Africa 1961 na Joyce Stewart, The Slipper Orchids 1989 na Tessa Hedge, na ọtụtụ nkọwa na efere na Flowering plants of Africa ya na ọrụ n'ọtụtụ nchịkọta onwé.[2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Esmé Franklin na Umzinto n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1933 n'ezinụlọ dọkịta.[2] Ọ gụrụ botany na zoology na Mahadum Natal, Pietermaritzburg, wee nweta PhD na botany na 1983.[3] Franklin lụrụ Lt Commander Brian Hennessy R.N. ma wèré áhà nná ya.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1958 ruo 1960, Hennessy rụrụ ọrụ dị ka ónyé enyemaka nyocha na C.S.I.R. Amoebiasis Research Unit.[4] N'afọ 1961, Hennessy bụ nwanyị mbụ a họpụtara dị ka ónyé nkụzi na Mahadum Durban-Westville .[1] Site na 1973 ọ bụ ónyé nkuzi dị elu na Mahadum nke Durban-Westville, ma site na 1984 ọ bụ osote prọfesọ.[2]

N'afọ 1972, Hennessy bipụtara akwụkwọ South African Erythrinas na Durban .[4] O mepụtara ọtụtụ ihe osise na nkọwa màkà Flowering Plants of Africa na American Orchid Society Bulletin; ihe osise ma soro dee Orchids of Africa (1981) ya na Joyce Stewart ma gosipụta ma soro dee The Slipper Orchids (1989) ya na Tessa Hedge.[3] N'afọ 1991, Hennessy kwetara ịbụ onye nchịkọta sayensị nke akwụkwọ Elsa Pooleyás A complete field guide to Trees of Natal, Zululand and Transkei .[2]

N'afọ 2020, Botanical Society nke South Africa nyere Dr. Hennessy Cythna Letty Medal iji sọpụrụ ahụ ya nkè ihe osise botanical bipụtara, nke nyéré aka dị ukwuu n'ịkwalite osisi South Africa.

Ọrụ ndị a họọrọ (nke e dere na nke e sere)[dezie | dezie ebe o si]

  • Clinical amoebiasis nke Alexander Joseph Wilmot (1962)
  • Erythrinas nke South Africa nke Esmé Franklin Hennessy dere (1972)
  • Orchids nke Africa: nyocha ahọpụtara site na Joyce Stewart (1981)
  • The slipper orchids nke Esmé Franklin Hennessy (1989)
  • N'ime ngwa ngwa, ihe onwunwe na ọgba aghara site n'aka Esmé Franklin Hennessy (2000)
  • Orchid ndị dị n'ụwa: nyocha ahọpụtara site na John S Ball (2009)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Alumni profiles - Esme Hennessy. UKZN Touch (July 2006). Retrieved on 2021-02-10.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 BAASA Newsletter 2009 No 2_processed.pdf. Botanical Art Association of Southern Africa (June 2009). Retrieved on 2021-02-10.
  3. 3.0 3.1 Botanical Artists Association of Southern Africa: Esmé Hennessy. Botanical Artists Association of Southern Africa. Retrieved on 2021-02-10.
  4. 4.0 4.1 Gunn (1981-06-01). Botanical Exploration Southern Africa (in en). CRC Press, 182. ISBN 978-0-86961-129-6.