Evelyn Berezin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Evelyn Berezin
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
aha n'asụsụ obodoEvelyn Berezin Dezie
Aha enyereEvelyn Dezie
aha ezinụlọ yaBerezin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Eprel 1925 Dezie
Ebe ọmụmụThe Bronx Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya8 Disemba 2018 Dezie
Ebe ọ nwụrụManhattan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụọkà mmụta sayensị kọmputa, injinia, venture capitalist Dezie
onye were ọrụRedactron Corporation, Burroughs Corporation, Electronic Computer Corporation Dezie
ebe agụmakwụkwọChristopher Columbus High School, Hunter College, New York University Dezie
Archive naKọmputa History Museum Dezie
Ihe nriteỤmụ nwanyị nọ n'Ụlọ Nzukọ nke Teknụzụ, Kọmputa History Museum ibe, National Inventors Hall of Fame Dezie
URL mgbasa ozi gụghariahttp://www.computerhistory.org/collections/catalog/102746875 Dezie

Evelyn Berezin (Eprel 12, 1925 - Disemba 8, 2018) [1] bụ onye America mepụtara kọmpụta nke kọmpụta izizi kọmpụta . [1] [2] Ọ rụkwara ọrụ na sistemụ kọmputa na-achịkwa maka ndoputa ụgbọ elu . [3]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Berezin na ọwụwa anyanwụ Bronx na 1925 site na ndị Juu kwabatara na Alaeze Ukwu Russia, wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị Christopher Columbus . [1] Ọ malitere mahadum na Hunter College na January 1941, na-amụ Economics kama Physics ọ masịrị n'ihi na a họọrọ ya dị ka isiokwu maka ụmụ nwanyị n'oge ahụ. Mgbe WWII malitere, ohere ọhụrụ mere ka ọmụmụ physics kwe omume site na ohere agụmakwụkwọ na Mahadum New York, gbakwunyere klaasị efu na ma Hunter na Brooklyn Polytech n'oge afọ agha. N'otu oge ahụ, ọ na-arụ ọrụ oge nile n'ehihie dị ka onye inyeaka na Ngalaba Rheology nke Ngalaba Nchọpụta nke Ụlọ Ọrụ Na-ebi akwụkwọ Mba Nile (IPI). Ịga mahadum n'abalị, ọ natara BS ya. na physics na 1946. [1]

Ọrụ na ntinye aka[dezie | dezie ebe o si]

Berezin malitere ọrụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum New York, na-enwe mkpakọrịta site na United States Atomic Energy Commission . [4] Na 1951 ọ nakweere ọrụ na Electronic Computer Corporation wee malite ebe ahụ dị ka onye isi nke Logic Design Department. Berezin bụ naanị onye na-eme atụmatụ mgbagha maka kọmpụta nke ECC mepụtara. [4] N'afọ 1957, ụlọ ọrụ Underwood zụtara ECC (nke a na-akpọbu Underwood Typewriter Company ). N'ebe a, ọ haziri ọtụtụ kọmpụta bụ ndị zuru oke na nhazi mana nke dị n'otu n'otu na ngwa. Otu n'ime ha bụ usoro maka ndị agha US maka ịgbakọ ọnụ ọgụgụ dị iche iche, usoro maka ịchịkwa nkesa magazin, na ihe a na-ewere ugbu a dị ka kọmpụta ụlọ ọrụ mbụ. [5]

Ụlọ ọrụ Underwood Typewriter enweghị ike ịga n'ihu na mmepe ahụ gafere 1957, Berezin wee gaa ụlọ ọrụ a na-akpọ Teleregister, nke bụbu ngalaba nke Western Union . [6]

N'iji kọmpụta oghere oghere na mgbanwe ọkụ eletrik, Teleregister wuru otu n'ime sistemụ ndoputa ụgbọ elu mbụ, " Reservisor ". [7] N'iji teknụzụ transistor dị ọhụrụ, Berezin mepụtara usoro ndoputa kọmputa maka United Airlines nke bụ otu n'ime usoro kọmputa kachasị ukwuu n'oge ahụ, na-achịkwa obodo 60 na usoro nkwurịta okwu nke na-enye oge nzaghachi 1 nke abụọ. [8] Mgbe ọ na-arụ ọrụ maka Teleregister, Berezin mepụtakwara usoro ụlọ akụ kọmputa nke mbụ. [9]

N'afọ 1968, Berezin nwere echiche maka nhazi okwu iji mee ka ọrụ ndị odeakwụkwọ dị mfe, na 1969 ọ tọrọ ntọala Redactron Corporation, [10] [4] nke ghọrọ ụlọ ọrụ ọha na eze ma nyefee ọtụtụ puku usoro n'aka ndị ahịa n'ime ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba ụwa. A na-akpọ isi ngwaahịa ụlọ ọrụ ahụ " Onye odeakwụkwọ Data " na ọ dị nha nke obere friji, enweghị ihuenyo, na keyboard na ngwa nbipute bụ ụdị typewriter IBM Selectric . [1]

N'afọ ndị 1970, ọ bụ ezie na ahịa ahụ nọgidere na-esiwanye ike na akụ na ụba ahụ nwere nnukwu ọnụ ahịa ọnụ ahịa, na-abawanye ọnụego ọmụrụ nwa ruo ọkwa (16%) bụ nke na-enweghị ike maka azụmahịa dị ka Redactron nke na-arụ ọrụ na ụwa nke a na-agbazinye ngwá ọrụ. E rere ụlọ ọrụ ahụ na Burroughs Corporation na 1976, wee tinye ya na ngalaba akụrụngwa ụlọ ọrụ ya. Berezin nọrọ ruo mgbe 1979. [3]

Na 1980, Berezin jere ozi dị ka Onye isi oche nke Greenhouse Management Company, Onye Mmekọ General nke otu nnukwu ụlọ ọrụ nke raara nye ụlọ ọrụ teknụzụ dị elu nke mmalite. [4]

N'ime oge ọrụ ya niile ọ nwetara nzere doctorate site na Mahadum Adelphi na Mahadum Eastern Michigan . [4] Berezin rụkwara ọrụ na bọọdụ nke CIGNA, Standard Microsystems, Koppers, na Datapoint . [11]

Berezin jere ozi na Board nke Stony Brook Foundation na Stony Brook University, Brookhaven National Laboratory na Boyce Thompson Institute . [4]

Berezin guzobe Berezin-Wilenitz Endowment, nke ga-enye uru nke ala ya iji kwụọ ụgwọ ma ọ bụ oche, prọfesọ, ma ọ bụ ego nyocha na Stony Brook na ngalaba sayensị ọ bụla dịka ekwuru na uche na ọgbụgba ndụ ya . [12] Na mgbakwunye na onyinye ahụ, Berezin na di ya nwụrụ anwụ kwadoro Sam na Rose Berezin Endowed Scholarship, akwụkwọ nkuzi zuru oke nke a na-enye nwa akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ nke na-ezube ịmụ akwụkwọ na sayensị, injinia ma ọ bụ mgbakọ na mwepụ, iji sọpụrụ ya. nne na nna. Berezin na Wilenitz guzobekwara onyinye Wilenitz nke Israel. Nke a na-enye ego akọ na ngalaba mmụta asụsụ na Mahadum Stony Brook, ebe Wilenitz nwetara nzere Masters . [12]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Berezin lụrụ Israel Wilenitz, onye injinia kemịkalụ, nke a mụrụ na 1922 na London afọ 51. Wilenitz nwụrụ na February 20, 2003. [13] Berezin nwụrụ na Disemba 8, 2018, mgbe ọ dị afọ 93 ka ọ na-agwọ ọrịa kansa. [1]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • 2006 Long Island Technology Hall of Fame [5]
  • 2006 Women Achiever's Against the Odds Honoree for Long Island Fund for Women and Girls [12]
  • 2011 Women in Technology International (WITI) Hall of Fame [5]
  • Ihe nrite onye ndu pụrụiche nke Long Island [5]
  • Ndị inyom 100 kacha elu na-azụ ahịa na United States na magazin BusinessWeek [5]
  • Doctorate nsọpụrụ sitere na Mahadum Adelphi [12] [4]
  • Doctorate nsọpụrụ sitere na Mahadum Eastern Michigan [12] [4]
  • Na 2015, e mere ya onye otu nke Kọmputa History Museum maka "ọrụ mbụ ya na nhazi kọmputa na oge ndụ nke ọrụ ọchụnta ego." [8]
  • A kpọbatara ya na National Inventors Hall of Fame na 2020. [14]

Ikike ikike[dezie | dezie ebe o si]

  • Ngwa nnyefe ozi [15]
  • Ihe nhazi faịlụ data eletrọnịkị [16]
  • Sistemụ Nnyefe Ozi [17]
  • Ngwa Nyefee Data Ọnlaịnụ [18]
  • Mgbakọ eletrik [19]
  • Sistemụ nhazi data [20]
  • Ngwaọrụ mgbakọ na mwepụ [21]
  • Ihe mgbako eletrọnịkị nwere ndekọ nchekwa na-emegharịgharị okirikiri [22]
  • Njikwa pụtara na ndekọ ndekọ maka ihe mgbako eletrọnịkị [23]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 McFadden, Robert D.. "Evelyn Berezin, 93, Dies; Built the First True Word Processor", The New York Times, 2018-12-10. Retrieved on 2018-12-18.
  2. "Word processor pioneer dies aged 93", BBC News, 2018-12-12. Retrieved on 2018-12-12. (in en-GB)
  3. 3.0 3.1 Wayne (2011). American Women of Science Since 1900. ABC-CLIO, 234. ISBN 9781598841589. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 About Sion Power. Sion Power. Retrieved on December 18, 2018.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 Evelyn Berezin. WITI Hall of Fame. Women in Technology International.
  6. Teleregister Corporation. Computer History Museum (December 7, 2018). Retrieved on December 16, 2018. “In 1948, Western Union established one of their divisions, Teleregister, as a separate company. Its communications expertise gave it a prominent position in the uniting of elementary data processing and data transmission. It produced display units for stock brokers, and, in 1952, created a seat management system for the American Airlines New York Office.”
  7. Eklund (1994). "The Reservisor automated airline reservation system: combining communications and computing". IEEE Annals of the History of Computing 16: 62–69. DOI:10.1109/85.251855. 
  8. 8.0 8.1 CHM. Evelyn Berezin — 2015 Fellow. Computer History Museum. Archived from the original on 2015-02-02. Retrieved on March 27, 2015. “Transistors became available in about 1957-58 and the breadth of capability suddenly expanded substantially. Computers were much faster and communication systems started to become particularly important. Berezin, then at Teleregister in Connecticut, designed one of the largest systems built at that time: a passenger reservations system for United Airlines, delivered in about 1962.”
  9. Camila Domonske. "Evelyn Berezin, Computer Scientist Behind Groundbreaking Word Processor, Dies At 93", National Public Radio, 2018-12-12. Retrieved on 2018-12-13.
  10. Pozzi (December 12, 2018). Muere Evelyn Berezin, creadora del primer procesador digital de textos (es). El País. Archived from the original on December 12, 2018. Retrieved on December 13, 2018. “Berezin diseñó el primer sistema central de reservas de United Airlines cuando trabajaba para Teleregister y otro similar para gestionar la contabilidad de la banca a nivel nacional. En 1968 empezó a trabajar en la idea de un ordenador que procesara textos, utilizando pequeños circuitos integrados. Al año decidió dejar la empresa para crear la suya propia, que llamó Redactron Corporation.”
  11. CHM Editorial Team, Remembering CHM Fellow Evelyn Berezin, Computer History Museum, December 11, 2018.
  12. 12.0 12.1 12.2 12.3 12.4 Donor Profiles Evelyn Berezin and Israel Wilenitz. Giving Your Way Org.. Archived from the original on April 19, 2014. Retrieved on December 13, 2018.
  13. Paid Notice:Deaths Wilentitz, Israel. The New York Times.
  14. Evelyn Berezin. Invent.org.
  15. Google Patents US3312945 A.
  16. Google Patents US3017610 A.
  17. Google Patents US3256514 A.
  18. Google Patents US3231865 A.
  19. Google Patents US3461552 A.
  20. Google Patents US2913176 A.
  21. Google Patents US2943790 A.
  22. Google Patents US3187167 A.
  23. Google Patents US2973141 A.