Eyitayo Lambo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Prof.

Eyitayo Lambo
Minister of Health
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentOlusegun Obasanjo
Preceded byABC Nwosu
Succeeded byAdenike Grange
Personal details
Born (1944-12-28) 28 Disemba 1944 (age 79)
ProfessionLecturer, Health Economist, Technocrat, Civil Servant, Consultant

[1] họpụtara Eyitayo Lambo ka ọ bụrụ Minista Naịjirịa na-ahụ maka ahụike na Julaị 2003, na-arụ ọrụ ruo Mee 2007 n'oge nke abụọ nke ọchịchị Olusegun Obasanjo.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nwetara B.Sc. na nzere MA na akụ na ụba na nzere Ph.D. na nyocha arụmọrụ na usoro ahụike. Prọfesọ Lambo kụziri [2] mahadum nke Ibadan, Ilorin na Bendel State, 1974 ruo 1992.

A họpụtara ya ka ọ bụrụ Fellow for Operational Research (England), otu n'ime ndị Afrịka mbụ nke nzukọ ọkachamara mba ụwa ahụ sọpụrụ na 1986. Ọ bụ onye nkuzi na-enye ndụmọdụ na Administrative Staff College of Nigeria, Nigerian Industrial Development Bank na African Development Bank.

[3] bụkwa onye nyocha mpụga na ọtụtụ Mahadum, gụnyere Mahadum City nke London.

Lambo bụ onye ndụmọdụ mpaghara maka mgbanwe ngalaba ahụike, ego nlekọta ahụike na ahụike na mmepe mmekọrịta na akụ na ụba na ụlọ ọrụ mpaghara nke World Health Organization maka Africa site na 1990 ruo 1999.   [citation needed]

[4] bụ onye mbụ na-ahụ maka akụ na ụba nke ụlọ ọrụ WHO na-ahụ n'ọrụ maka Africa. O webatara akụ na ụba ahụike n'ime ọrụ nke WHO n'Africa ma wuo / wusie ike ikike na akụ na ụba Ahụike na WHO Regional Office maka Africa yana n'ọfịs mba WHO n'Afrịka tupu ọ laa ezumike nká n'oge na afọ ofufo na United Nations System na 1999. Na Kọmitii Ógbè nke Ndị Minista Ahụike nke Ógbè Africa nke e mere na Windhoek, Namibia na 1999, ọ natara onyinye nke "ndị ọrụ kachasị arụsi ọrụ ike na Ọfịs Ógbè WHO maka Africa".  na WHO Regional Office maka Africa.   [citation needed]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Eyitayo Lambo and Mrs. H. B. Laoye (June 1983). "An Optimization-Simulation Model of a Rural Health Center in Nigeria". Interfaces 13 (3): 29–35. DOI:10.1287/inte.13.3.29. 
  • (1998) "4 Aims and Performance of Prepayment Schemes", in Allison Beattie: Sustainable health care financing in Southern Africa: papers from an EDI health policy seminar held in Johannesburg, South Africa, June 1996, Volume 434. World Bank Publications. ISBN 0-8213-4145-6. 
  • O. A. Adeyemo (1990). "10 Scenario Planning and Analysis", Readings in public expenditure programming in Nigeria. National Centre for Economic Management and Administration. ISBN 978-2785-00-8. 
  • Eyitayo Lambo (2003). Resource mobilization for an expanded and comprehensive response to HIV/AIDS and its implications: a background paper for the Inter-Ministerial Task Force Meeting of the Health and Finance Ministers of East, Central, and Southern Africa Region. Commonwealth Regional Health Community Secretariat. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adewole stands 'On the Shoulders of Giants': The 18 torchbearers of the Nigerian Health Sector (en-GB). Nigeria Health Watch (2015-11-24). Retrieved on 2020-05-29.
  2. Lambo. www.nigeriandoctors.com. Retrieved on 2020-05-29.
  3. Eyitayo Lambo. Ministry of Health, Nigeria. Archived from the original on 2010-06-17. Retrieved on 2010-02-19.
  4. Prof. Eyitayo Lambo (en-GB). SCHAF (2019-12-19). Retrieved on 2020-05-29.