Fatai Akinade Akinbade

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Fatai Akinade Akinbade
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ yaEprel 1955 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie

Alhaji Fatai Akinade Akinbade Listeni (amụrụ n'ọnwa Eprel n'afọ 1955) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye bụbu odeakwụkwọ nke gọọmentị steeti na Osun Steeti. Fatai Akinade Akinbade Listen i onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria odeakwụkwọ nke gọọmentị steeti Osun steeti Ọ bụ onye na-azọ ọkwa onye ọchịchị People's Democratic Party (PDP) maka ọchịchị nke Osun State na ntuli aka Eprel 2011. Òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị mmadụ

Ọmụmụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Fatai Akinade Akinbade n'ọnwa Eprel afọ 1955 na Ogbaagbaa, obodo dị na Ola-Oluwa Local Government Area. Ola-Oluwa Ọ bụ nwa eze Owu, si otú a mee ka ọ bụrụ Omoba nke ndị Yoruba. Ndị Omoba Yoruba Nna Fatai bụ onye na-akụ ọkpọ, a zụrụ ya ịgbaso ọrụ ahụ. Ọ gụrụ akwụkwọ na St. James Anglican Primary School, Ogbaagba (1964-1969), mgbe ahụ na Catholic Commercial Secondary Modern School, Iwo (1970-1973). Iwo N'agbata afọ 1973 na 1974 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ere ọgwụ na Lagos, tupu ọ laghachi ịmụ ihe na Catholic Technical College, Ile-Ife (1975-1978). Àgwàetiti Ife Ọ ruru eru dị ka onye injinia obodo.

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Akinbade ka ọ bụrụ onye otu Delta Steel Company na Aladja, Delta State, ọ bụkwa onye isi oche nke Kọmitii Ego na Multipurpose nke ụlọ ọrụ ahụ. Aladja Delta Steeti Akinbade sonyeere gọọmentị Osun Steeti, na-arụ ọrụ ihe karịrị afọ iri na isii n'okpuru ndị nchịkwa agha atọ na mgbe ahụ n'okpuru gọvanọ ndị nkịtị Olagunsoye Oyinlola. Olagunsoye Oyinlola N'afọ 2003, Olagunsoye Oyinlola họpụtara ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ nke steeti ahụ. N'afọ 2004, a họpụtara Fatai Akinbade dị ka onye ndú nke pati ahụ na mpaghara Iwo Federal.

Nkwado maka ọkwa gọvanọ[dezie | dezie ebe o si]

Akinbade kwupụtara atụmatụ ya ịzọ ọkwa gọvanọ steeti na Febụwarị 2010. N'ikpeazụ, mmadụ iri na anọ ndị ọzọ kwupụtara na ha bụ ndị na-azọ ọkwa.[1] N'ajụjụ ọnụ a gbara ya na Machị 2010, ọ jụrụ arụmụka ahụ na ọ bụ oge Ife / Ijesha ga-ewepụta gọvanọ ọzọ nke steeti ahụ.[2] N'ọnwa Juun afọ 2010, ọtụtụ ndị ọchịchị ọdịnala na mpaghara Ife nke steeti ahụ nyere nkwado ọha na eze, gụnyere Ooni nke Ife, Oba Okunade Sijuwade. Okunade Sijuwade[3] Otú ọ dị, ndị isi otu ahụ megidere mgbalị Akinbade. Ha nyere ndị isi oche niile nke kansụl steeti ka ha kwado Senator Iyiola Omisore, onye a kagburu nhọpụta ya dị ka Senator maka Osun East n'ọnwa Ọktoba afọ 2009. Iyiola Omisore Nhọrọ Eprel 2011 emeghị. N'ọnwa Nọvemba afọ 2010, ụlọ ikpe mkpegharị ikpe nke gọọmentị etiti, Ibadan kwupụtara na ntuli aka Eprel 2007 nke Olagunsoye Oyinlola adịghị irè, ma n'ọnọdụ ya kwupụtara nde Rauf Aregbesola nke Action Congress nke Naịjirịa bụ onye mmeri. Rauf Aregbesola Action Congress nke Naịjirịa Aregbesola ga-eje ozi afọ anọ sochirinụ.[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Gbenga Faturoti (31 March 2010). Education is Osun's Major Industry - Akinbade. Daily Independent (Lagos). Retrieved on 2011-09-20.
  2. Gbenga Faturoti (30 March 2010). Innovation Would Spur Development in Osun - Akinbade. Daily Independent (Lagos). Retrieved on 2011-09-20.
  3. Zacheaus Somorin (1 June 2010). Osun 2011 - Ooni, Others Adopt Akinbade. ThisDay. Retrieved on 2011-09-20.
  4. Rauf Aregbesola wins, to take over Osun Govt House. Vanguard (Nov 26, 2010). Retrieved on 2010-11-26.