Fathi Hassan
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Egypt, Senegal |
| Aha enyere | Fathi |
| Aha ezinụlọ ya | Hassan |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 10 Mee 1957 |
| Ebe ọmụmụ | Cairo |
| Asụsụ obodo | French |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | French |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye ese |
| Ụdị ọrụ ya | painting |
| Ebe agụmakwụkwọ | Accademia di Belle Arti di Napoli |
| Ebe obibi | London |
| Ebe ọrụ | New York City, London |
| Ọrụ ama ama | Santa Rania |
| Nwere ọrụ na mkpokọta | National Museum of African Art |
| Ụdị | contemporary African art |
| Ihe nrite | Premio Michetti |
| Webụsaịtị | http://www.fathihassan.com |
| Ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara |
| Isiokwu akpọrọ dị ka | فتحي حسن |

Fathi Hassan (Arabic) (amụrụ na 10 Mee 1957) bụ onye Ijipt, onye Omenkà bire na Ịtali nke a maara maka ntinye ya metụtara okwu edere. [1] A na-ewere Fathi Hassan dị ka onye na-ese ihe n'Africa na Muslim kacha mkpa n'akụkọ ihe mere eme nke nkà ọgbara ọhụrụ na nke oge a.
Ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Fathi Hassan na Cairo n'afọ 1957 dị ka nwa nwoke nke abụọ n'ezinụlọ Nubian. [2] Nna ya Hassan bụ onye Sudan na nne ya bụ Fatma si na mpaghara Toshka Lakes na ndịda Ijipt. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Kerabia na Cairo, ebe ọ zutere onye na-akpụ ihe Ghaleb Khater.
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 1979, Hassan natara onyinye site n'aka Italian Cultural Institute na Cairo wee kwaga Naples. [1][2] Ọ debanyere aha na Accademia di Belle Arti n'afọ 1980 iji mụọ ihe osise. [2] Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1984 na edemede banyere mmetụta nke nka Africa na Cubism. [2] Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ ma n'afọ mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Hassan rụkwara ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe na RAI (Radiotelevisione Italiana works) na Naples na Rome. [2] N'afọ 1986, ọ kwagara Pesaro.
N'afọ 1989, Hassan bụ onye omenkà mbụ nke ihe nketa Afrịka a kpọrọ na ngalaba "Aperto" nke 43rd Venice Biennale nke Dan Cameron na Giovanni Carandente haziri. O gosipụtara n'ọtụtụ gallery na Italy, Belgium, Denmark, Germany, France, Egypt, na United States.
Ọrụ Hassan na-emekarị ka ike dị ike na mmekọrịta dị n'etiti okwu a na-ekwu na nke edere ede; site na ihe nketa Nubian ya, ọ na-ekwusi ike na ọnwụ nke asụsụ n'okpuru ọchịchị nke ọchịchị. Ọtụtụ n'ime ihe odide ya dabere na calligraphy kufic, mana ha ka na-akpachara anya na-agụ akwụkwọ ma ghara ikwe omume ịkọwapụta. Na vidiyo ya Blessed Nubia (2002) bụ nyocha nke asụsụ mbụ nke Nubia . [1]
Hassan ebiela ma rụọ ọrụ na Ịtali kemgbe afọ 1979, na-eke oge ya n'etiti Rome, Milan na Fano. [1][4][5]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Oversea: Art from Mediterranean Archived 2021-12-28 at the Wayback Machine. Casoria: Casoria Contemporary Art Museum. Accessed December 2021.</ref>
</ref>Kathleen Goncharov (2009). Biografia e lavori di Fathi Hassan, Akkij (in Italian and Arabic). www.fathihassan-akkij.com. Archived 2 May 2009.</ref>
</ref>Kathleen Goncharov (2007). Fathi Hassan: Cultural Nomad. In: Micaela Nardi (editor) (2007). Fathi Hassan: Safir (exhibition catalogue). Senigallia: Ed. Della Rovere. Archived 2 April 2009.[1]}}
- ↑ <ref name=lhm>Exhibitions. 'Fathi Hassan: Signs of our Times', Leighton House Museum; The Royal Borough of Kensington and Chelsea, accompanied by a monograph, edited by Rose Issa, Beyond Art Production, London 2010. Archived 29 November 2010. <ref name=nmaa>Textures: Word and Symbol in Contemporary African Art – Fathi Hassan Archived 26 Septemba 2010 at the Wayback Machine. Washington, D.C.: Smithsonian National Museum of African Art. Accessed December 2021.<ref> 'Fathi Hassan', edited by Rose Issa, Rose Issa Projects/Beyond Art Production, London 2010. <ref name=nmaa>Textures: Word and Symbol in Contemporary African Art – Fathi Hassan Archived 2010-09-26 at the Wayback Machine. Washington, D.C.: Smithsonian National Museum of African Art. Accessed December 2021.