Femi Osofisan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Femi Osofisan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya16 Jụn 1946 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Ogun Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan, Government College, Ibadan, Université Dakar Bourguiba Dezie
Ọrụ ama amaWomen of Owu, Once upon four robbers Dezie
Ihe nriteNigerian National Order of Merit Award, Officer of the National Order of Merit Dezie

Babafemi Adeyemi Osofisan (amụrụ na June 16, 1946), nke a maara dị ka Femi Osofesan ma ọ bụ F.O., bụ onye edemede Naijiria amaara maka nkatọ ya banyere nsogbu ọha na eze na ojiji ọ na-eji ihe ngosi ọdịnala Africa na surrealism na ụfọdụ n'ime egwuregwu ya. Babafemi Adeyemi Osofisan Femi Osofasan F.O. Naijiria Isiokwu a na-ahụkarị nke ihe nkiri ya na-enyocha bụ esemokwu dị n'etiti ihe ọma na ihe ọjọọ. Ọ bụ onye edemede nkuzi nke ọrụ ya na-achọ idozi ọha mmadụ ya na-emebi emebi. O dere uri n'okpuru aha Okinba Launko. aha nzuzo Okinba Launko[1]

Agụmakwụkwọ na ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Babafemi Adeyemi Osofisan n'obodo Erunwon, Ogun State, Nigeria, na June 16, 1946, nye Ebenezer Olatokunbo Osofisan, onye nkuzi ụlọ akwụkwọ, onye na-agụ akwụkwọ na onye na-akpọ ụbọ akwara na chọọchị, na Phoebe Olufunke Osofisan. Ógbè Ogun[2] Aha ikpeazụ ya, Ọ̀sọ́fisan, na-egosi na ndị nna nna ya bụ ndị na-ese ihe na ndị omenkà na-efe chi nke ịma mma na ihe ịchọ mma, Ọ̀__wol____wol____wol__. Osofisan gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Ife na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Government College, Ibadan. Ife Government College, Ibadan Ọ gara Mahadum Ibadan (1966-69), na-amụ French na dịka akụkụ nke nzere ya na-amụ na Mahadum Dakar ruo otu afọ, ma na-aga n'ihu na-amụ akwụkwọ na Sorbonne, Paris. Mahadum nke Ibadan Mahadum French nke Dakar Sorbonne, Paris[3] O mechara nwee ọkwa ngalaba na Mahadum nke Ibadan, ebe ọ lara ezumike nká dị ka prọfesọ zuru oke na 2011. Mahadum nke Ibadan Ọ bụ ugbu a Prọfesọ pụrụ iche nke ihe nkiri, Mahadum Kwara State, Naịjirịa. Ihe nkiri Kwara State University[4]

Osofisan bụ osote onye isi oche (West Africa) nke Pan African Writers' Association. Òtù Ndị edemede Pan African[5]

N'afọ 2016, ọ ghọrọ onye Afrịka mbụ e nyere onyinye Thalia Prize site na International Association of Theatre Critics, emume mmeghe ahụ mere na 27 Septemba.[6][7]

Ide ihe[dezie | dezie ebe o si]

Osofisan edeela ma mepụta ihe karịrị egwuregwu iri isii.[1][2]  Odewokwa akwụkwọ akụkọ anọ: Ma'ami, Abigail, Pirates of Hurt na Cordelia, nke mbụ emepụtara na kọlụm akwụkwọ akụkọ, na Daily Times na mgbe ahụ The Guardian.  Otu n'ime akwụkwọ akụkọ ya na-arụ ọrụ;  Emegharịrị Ma'ami ka ọ bụrụ ihe nkiri na 2011. Ọtụtụ egwuregwu Osofisan bụ mmegharị nke ọrụ ndị ode akwụkwọ ndị ọzọ: Women of Owu from Euripides' The Trojan Women;[3] Ònye na-atụ Solarin egwu?  site na Nikolai Gogol's Onye nyocha gọọmentị;  Anwekwaghị ụdị anụ ahụ e furu efu sitere na ụdị siri ike nke Wole Soyinka;  Raft ọzọ sitere na J.P. Clark's The Raft;  Tegonni: Antigone Africa sitere na Sophocles′ Antigone, [4] [5] na ndị ọzọ.[8][9]

Osofisan n'ọrụ ya na-ekwusikwa ike maka nwoke na nwanyị: nnochite anya ya nke ụmụ nwanyị dị ka ihe, ihe nkewa nke ọha mmadụ, n'ihi mgbanwe omenala na omenala ogologo ndụ, nakwa dịka ngwá ọrụ maka ịkwa iko;  na nkọwa ya banyere ụmụ nwanyị dị ka isiokwu, ndị mmadụ nwere ike ịghọta ihe, nyere amamihe na ọchịchọ, ma nwee ike ime mkpebi na ime ihe omume. Ihe mkpali ya dabeere na obodo ya na obodo ya.

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Kolera Kolej Kolera Kolej New Horn, 1975. [ihe odide dị mkpa] [ihe odide achọrọ ]
  • Mkparịta ụka na Abụ. Mkparịta ụka na Abụ Ibadan: Ibadan University Press, 1977.
  • Morountodun na Egwuregwu Ndị Ọzọ. Morountodun na Egwuregwu Ndị Ọzọ Lagos: Longman, 1982.
  • Mkpụrụ ego (abụ uri), Heinemann, 1987. Mkpụrụ ego e mepụtara
  • Ụgbọ mmiri ọzọ. Ụgbọ mmiri ọzọ Lagos: Malthouse, 1988.
  • Otu ugboro n'elu ndị ohi anọ. Otu ugboro n'ime ndị ohi anọ Ibadan: Heinemann, 1991
  • Twingle-Twangle A-Twynning Tayle. Twingle-Twangle A-Twynning Tayle [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Yungba-Yungba na asọmpi ịgba egwú: Ihe atụ maka oge anyị, Heinemann Educational, Nigeria, 1993. Yungba-Yungba na asọmpi ịgba egwú: Ihe atụ maka oge anyị
  • The Album of the Midnight Blackout, University Press, Nigeria, 1994. Album nke Midnight Blackout
  • "Ndị agha nke Utopia dara ada? Ndị edemede West Africa kemgbe afọ 70" na Leeds African Studies Bulletin 61 (1996), peeji nke 11-36. "Ndị agha nke Utopia dara ada? Ndị edemede West Africa kemgbe afọ 70" African Studies Bulletin
  • Tegonni: Antigone nke Africa. Tegonni: Antigone nke Africa Ibadan: Opon Ifa, 1999.
  • "Ihe nkiri na emume nke 'Post-Negritude' Ncheta". Nnyocha na African Literatures 30.1 (1999): 1-11. Nnyocha n'Akwụkwọ Africa
  • "Ịhụnanya dị iche na Lading: A Comedy from Shakespeare". Lagos: Akwụkwọ echiche. 2012
  • "Otu Akụkọ, Ọtụtụ oge". Lagos: Akwụkwọ echiche. 2001

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 2015: Onyinye Nsọpụrụ nke PAWA[5][10]
  • 2016: Ihe nrite Thalia site na International Association of Theatre Critics[11]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. As Osofisan's 'Cordelia' goes on big screen | The Nation (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2021-06-25). Retrieved on 2021-07-07.
  2. Femi Osofisan page at African Books Collective.
  3. Don Rubin, "A Brief Introduction to Femi Osofisan", Critical Stages/Scènes Critiques, December 2016: Issue No 14.
  4. Femi Osofisan at 75: Homage to a literary luminary and statesman, By Toyin Falola (en-GB) (2021-06-16). Retrieved on 2022-03-08.
  5. 5.0 5.1 "PAWA Congratulates Prof Osofisan", Modern Ghana, 1 April 2016.
  6. "Reward for criticism", The Nation, 3 February 2016.
  7. "Osofisan installed as 2016 Thalia laureate", PM News, 2 October 2016.
  8. Olasope (2002). "Greek and Yoruba Beliefs in Sophocles' Antigone and Femi Osofisan's Adaptation, Tegonni". Papers in Honour of Tekena N. Tamuno: 408–420. 
  9. Goff (2007-10-11). in Hardwick: Antigone's Boat: the Colonial and the Postcolonial in Tegonni: An African Antigone by Femi Osofisan (in en-US). Oxford University Press. DOI:10.1093/acprof:oso/9780199296101.001.0001. ISBN 9780191712135. 
  10. Echoes of Achebe's works at writers' show (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2015-11-24). Retrieved on 2020-05-30.
  11. Femi Osofisan wins Thalia Prize 2016 (en-US). Vanguard News (2016-02-08). Retrieved on 2020-05-30.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Sola Adeyemi, Ọhụụ nke Mgbanwe na African Drama: Femi Osofisan's Dialectical Reading of History and Politics, Cambridge Scholars Publishing, 2019 ISBN 978-1-5275-3637-1 Ọhụụ nke Gbanwe na African drama: Femi osofisan'n Dialectical reading of History and ndọrọ ndọrọ ọchịchị __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-1-5275-3637-1
  • Adeoti, Gbemisola. "Ụda nke "Unsaid": Ilu na ihe nkiri Afrịka ahọpụtara. " Legon Journal of the Humanities 30, no. 1 (2019): 82-104. Legon Journal of the HumanitiesEbe nrụọrụ weebụ
  • Chima Osakwe, The Revolutionary Drama and Theatre of Femi Osofisan. Ihe nkiri na ihe nkiri nke Femi Osofisan. Cambridge Scholars Publishing, 2018 ISBN 978-1-5275-1596-3 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-1-5275-1596-3
  • Olakunbi Olasope (ed), Black Dionysos: Mkparịta ụka na Femi Osofisan. Olakunbi Olasope Black Dionysos: Mkparịta ụka ya na Femi Osofisan Ibadan: Kraft Books. 2013 ISBN 9789789181094 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 9789789181094
  • Osisanwo, Ayo & Muideen Adekunle. Nkwupụta nke Ọchịchị na Alapata Apata nke Wole Soyinka na Morountodun nke Femi Osofisan: A Pragma-Stylistic Analysis. Wole Soyinka Alapata Apata Morountodun Ibadan Journal of English Studies 7 (2018): 521-542. Ibadan Journal of English Studies
  • Sola Adeyemi (ed), Portraits for an Eagle: Essays in Honour of Femi Osofisan, Bayreuth African Studies, 2006. Foto maka ugo: Essays in Honour of Femi Osofisan  ISBN 978-3927510951 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-3927510951
  • Tunde Akinyemi na Toyin Falola (ed.), Emerging Perspectives on Femi Osofisan, Africa World Press, 2009. Atụmatụ Na-apụta na Femi Osofisan  ISBN 978-1592216994 __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-1592216994

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Okwu Femi Osofisan
  • Wumi Raji, "Africanizing Antigone: Postcolonial Discourse and Strategies of Indigenizing a Western Classic", Research in African Literatures, Mpịakọta 36, Nọmba 4, Winter 2005, peeji nke 135-154 2002. "Africanizing Antigone: Okwu Postcolonial na Atụmatụ nke Indigenizing a Western Classic" Nnyocha na Akwụkwọ edemede Africa
  • Adesola Adeyemi, "Femi Osofisan: A Chronology", African Postcolonial Literature na Bekee. "Ọkara Osofisan: Usoro iheomume"
  • Martin Banham nyochara Femi Osofisan's Major Plays 2 na Leeds African Studies Bulletin 68 (2006). Martin Banham Major Plays 2 African Studies Bulletin
  • Don Rubin, "A Brief Introduction to Femi Osofisan", Critical Stages/Scènes Critiques, December 2016: Mbipụta nke 14. "Nkwupụta dị mkpirikpi maka Femi Osofisan" Critical Stages/Scenes Critiques