Fola Adeola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tajudeen Afolabi Adeola
Born (1954-01-10) 10 January 1954 (age 69)



Education Methodist Boy's High School, Lagos.



Yaba College of Technology

Fola Adeola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Jenụwarị 1954 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọrụ ụlọ akụ Dezie
ebe agụmakwụkwọHarvard Business School, Yaba College of Technology, Methodist Boys' High School Dezie
affiliation stringFATE Foundation Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2004 Dezie

Tajudeen Afolabi Adeola bụ onye ọchụnta ego Naijiria na onye na-etinye ego. Tajudeen Afolabi Adeola onye Naijiria Ọ bụ onye guzobere Guaranty Trust Bank (GTBank Plc.). , onye otu Commission for Africa, yana onye guzobere na onye isi oche nke FATE Foundation. Guaranty Trust Bank Commission maka Africa[1][2][3]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Adeola gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na Methodist Boys High School, Lagos. O nwetara diplọma na Accounting na Yaba College of Technology na 1975 wee ghọọ Chartered Accountant na 1980 na-eso ọzụzụ ya na Deloitte, Haskins and Sells na D.O. Dafinone & Company (ma Chartered Accountants). Yaba College of Technology Chartered Accountant Deloitte, Haskins and Sells Kemgbe ọtụtụ afọ, ọ natara ọzụzụ mmepe ọkachamara na ụlọ ọrụ ndị ama ama n'ụwa niile gụnyere Harvard Business School, INSEAD, na International Institute for Management Development na Switzerland. Harvard Business School INSEAD International Institute for Management Development[4]

N'afọ 1999, ọ gụsịrị akwụkwọ otu afọ na National Institute for Policy and Strategic Studies na Kuru, Jos, Nigeria, ebe ọ na-eme nchọpụta gbasara mmepe akụ na ụba na iwu ịmepụta ọrụ. National Institute for Policy and Strategic Studies Kuru Jos Nigeria

Ngalaba onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1990, ya na Tayo Aderinokun guzobere Guaranty Trust Bank, nke ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa na onye isi nchịk site na 1990 ruo July 2002. Ụlọ Akụ̀ Guaranty Trust[5] Ebe ahụ agbasawo karịa Naijiria gaa na mba ndị ọzọ gbara agbata obi n'Afrịka (Gambia, Sierra Leone, Ghana na Liberia) na United Kingdom. Gambia Sierra Leone Ghana Liberia United Kingdom E depụtara ụlọ akụ ahụ na Naịjirịa Stock Exchange na 1996. Ụlọ Ahịa Naịjirịa[6]

Ngalaba ọha na eze[dezie | dezie ebe o si]

Adeola jere ozi dị ka Onye isi oche nke National Pension Commission, na-esote iwu nke Iwu Pension (nke ọ bụ ya dere), site na National Assembly of Nigeria. Nzukọ Mba nke Naịjirịa[7] Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Enyemaka Ọdachi nke Lagos State nke e guzobere mgbe mgbawa nke 27 Jenụwarị 2002 na Lagos gasịrị. Mgbawa nke ebe a na-edebe ngwá agha na Lagos Ọ bụ onye osote onye isi ala nke Action Congress of Nigeria (ACN) na-eje ozi dị ka onye na-agba ọsọ na onye bụbu onye isi oche Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) Nuhu Ribadu na ntuli aka onye isi ala 2011. Nzukọ Action nke Naịjirịa

Ọrụ obodo[dezie | dezie ebe o si]

Adeola guzobere FATE Foundation n'afọ 2000.[8] FATE bụ òtù na-abụghị nke gọọmentị nke na-achọ ịkwalite ọchụnta ego, na-eji ngwakọta ọzụzụ, ntụziaka, nkwado mgbazinye ego na ndụmọdụ iji kwado ndị Naijiria na-eto eto. Ọchụnta ego Ka ọ dị ugbu a, ọ na-ejere ihe karịrị ndị ọchụnta ego Naijiria 30,000 ozi, nke ihe karịrị 65% n'ime ha na-arụ ọrụ n'ụzọ zuru ezu site na azụmaahịa ha ma na-ewe ihe dị ka ndị ọrụ anọ n'ọrụ.

Ọ bụ onye otu Council, ọ bụkwa Fellow nke Institute of Chartered Accountants of Nigeria; Fellow nke Institut of Directors of Nigeria. Institute of Chartered Accountants of Nigeria[9][10]

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Olusegun Obasanjo nyere ya ihe nrite mba niile dị ka onye isi nke Order of the Federal Republic (OFR) na Disemba 2002. Onye isi nke Order of the Federal Republic Olusegun Obasanjo O nwere nzere doctorate nke nsọpụrụ site na Mahadum Nkumba, Ntebbe, Uganda. Nkumba University Ntebbe Uganda Onye na-echekwa ego nke afọ iri na 2009 site n'aka otu Vanguard Newspaper. Onye na-aga n'ihu Ihe nrite Distinguished Famous Alumni site na Yaba Tech. Ụzụ Yaba Ịchịkwa Zik na 2003. Onyinye Ụbọchị a 2011 - Ndị na-eme mgbanwe na Social Entrepreneurship.[11]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Adeola lụrụ Hajara, ma nwee ụmụ isii.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ewowenye. Fola Adeola biography, Founder GTbank. www.recordsng.com. Archived from the original on 2018-01-19. Retrieved on 2018-01-18.
  2. Commissioners. The Commission for Africa. Retrieved on 9 July 2010.
  3. Fola Adeola Founder/Chairman of the Board FATE Foundation. The FATE Foundation Lagos. Archived from the original on 10 July 2011. Retrieved on 9 July 2010.
  4. Fola Adeola. Fola Adeola. Archived from the original on 20 March 2011. Retrieved on 26 March 2011.
  5. Tajudeen Fola Adeola: One of the Pillars of Modern Banking Hits 68 (en-US). THISDAYLIVE (2022-01-16). Retrieved on 2022-03-09.
  6. History. www.gtbank.com. Retrieved on 2021-03-29.
  7. NorthWindProject.com. Past Members of the Board | National Pension Commission (en-US). Retrieved on 2021-03-29.
  8. Fola Adeola Founder/Chairman of the Board FATE Foundation. The FATE Foundation Lagos. Archived from the original on 10 July 2011. Retrieved on 9 July 2010.
  9. UK Eke, MFR | FBNHoldings (en-US). Archived from the original on 2020-08-08. Retrieved on 2020-05-29.
  10. orientalnewsng (2018-11-19). Meet Past Board Members Of PENCOM (en-US). Oriental News Nigeria. Retrieved on 2020-05-27.
  11. ThisDay Awards 2011. ThisDay. Archived from the original on 3 April 2011. Retrieved on 26 March 2011.