Gabriel Okara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gabriel Okara
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereGabriel Dezie
aha ezinụlọ yaOkara Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Eprel 1921 Dezie
Ebe ọmụmụBayelsa Steetị Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya25 Maachị 2019 Dezie
Ebe ọ nwụrụYenagoa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, Odee akwụkwọ, ode akwukwo ifo Dezie
ebe agụmakwụkwọNorthwestern University, gọọmentị kọleji Umuahia Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
Ọrụ ama amaThe Voice Dezie
Gabriel Okara
Born
Gabriel Imomotimi Gbaingbain Okara

(1921-04-24) 24 Eprelụ 1921
Died25 Maachị 2019(2019-03-25) (aged 97)
NationalityNigerian
OccupationNovelist, poet
Notable work
The Voice

" [1]Gebriel Imotimi Okara (24 na-egosi 1921 – 25 Maachị 2019) [1] bụ onye Naijiria na-ede uri [2] na onye edemede nke nke na Bumoundi na Yenagoa, Bayelsa State, Nigeria .  Onye na-ede uri nke oge ochie nke Anglophone Africa, a mara ya nke ọma maka akwụkwọ mbụ mbụ ya, The Voice (1964), na abụ uri mmeri ya, nke e eso na The Fisherman's Invocation (1978) [3] na The  Onye nrọ, Ọhụụ Ya (2005).  ).  [4] N'ime uri ya na nkwuwa okwu ya, Okara chepụtara echiche, ndịrechi, ndị ozi ifo na ihe onyonyo, [5] ma akpọo ya "Onye Negritudist Nigeria".  [6] [7] Dị ka Brenda Marie Osbey si kwuo, onye nchịkọta nke abụ a gba, "Ọ bụ na isi nke mbụ Gabriel Okara ka e nwere ike ikwu na akwụkwọ Nigeria na Bekee na uri Afrika nke oge a n'asụsụ  a akwụkwọ n'ezie.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Gabriel Imomotimi Gbaingbain Okara, nwa onye isi ndị Ijọ, [1] akwụkwọ na Bomoundi na Niger Delta n'afọ 1921. Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Government College Umuahia, [2] ma mechaa na Yaba Higher College .  N'oge Agha nke ihe, ọ nwara ike na British Royal Air Force mana ọ m ikike pilot, kama ọ ọrụ ruo oge maka British Overseas Airways Corporation (mgbe e ịhụ British Airways)

. [3]N'afọ 1945, Okara akwụkwọra ọrụ dịka onye na-ebi akwụkwọ na onye na-ebi akwụkwọ maka ụlọ ọrụ na-akpa akwụkwọ nke colonial Nigeria.  Ọ ala n'ahụ ala afụ, bụ́ ebe ọ ịrịba ide ihe.  Na mbụ ọ abụ abụ site n'Ijaw gaa na bekee wee edemede maka redio mgbasa.  Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Northwwest na 1949, na tupu nke agha obodo Naijiria (1967–70) ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ozi maka ọrụ ndị na-eme Naijiria.  [1] Ya na Chinua Achebe, Okara bụ onye isi anya Biafra n'oge nke 1969. [2] Site n'afọ 1972 ruo 1980 ọ bụ onye isi ụlọ ọrụ mgbasa ozi Rivers State na Port Harcourt.

. [4]Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, Okara dere egwuregwu na ihe ngosi maka redio, na 1953 uri ya "The Call of the River Nun" ihe nri nri na mmemme nka nke Naijiria.  [1] E ụfọdụ n'ime uri ya na akwụkwọ akwụkwọ Black Orpheus, na 1960, o nwere akwụkwọ amara dị ka onye omenkà na-agụ akwụkwọ nke ọma, a na-asụ uri ya n'asụsụ dị iche.  [2] Ọ gara ogbako ndị ode akwụkwọ Africa ama ama emere na 1 June 1962 na Mahadum Makerere dị na Kampala, Uganda, ya na ndị edemede dịka Chinua Achebe, Rajat Neogy, Bloke Modisane, Okot p'Bitek, Bernard Fonlon, Ngugi Wa  Thiong'o, Olusegun Olusola, Grace Ogot, Jonathan Kariara, Rebecca Njau, Wole Soyinka, John Pepper Clark, Saunders Redding, Christopher Okigbo, Francis Ademola, Ezekiel Mphahlele, Arthur Maimane, na ndị ọzọ.

". [5]Otu n'ime uri ama ama Okara bụ " Piano na Drums ".  Egwu ọzọ na-ewu ewu, " Ị chịrị ọchịchị na chịa ọchị " bụ ndị nke okpukpe mgbe ochie.  Okara nwere ikike nke ukwuu na ihe na-eme mgbe omenala oge ochie nke Africa chere omenala Western nke oge a ihu, dị ka n'abụ ya "Ozugbo N'otu oge"

[3]Ọ gbasoro isiokwu ahụ n'arịrịa mbụ ya, The Voice (1964).  Okolo bụ onye na-akwado ya, dị ka ọtụtụ ndị Afrịka mgbe ụzọ gachara, ọha mmadụ na-ekiri ya ma na-akpagbu ya site n'echiche nke ya.  Experimenting linguistically in The Voice, Okara "ahịa ụzọ site n'asụsụ Ijo (Ijaw), imposing Ijo syntax onto English ka enye ndị Africa okwu n'ụzọ echiche na imagery. Akwụkwọ ntuziaka na- ihe atụ odida obodo nke ike nke omenala  African omenala na ihe oyiyi. Ịchọ ihe mmetụta n'Ebe Ọdịda sere na-aṣọ mpi.... Ngosipụta nke Okara nwere nkà ụdị dị n'ime nke dike ya mere ka ọ dị iche na ọtụtụ ndị ọzọ na-ede akwụkwọ mpi.  Naijiria

Na mgbakwunye na abụ ya na akụkọ ifo ya, Okara dekwara egwu egwu na atụmatụ maka mgbasa ozi. [6]

Ebibiri ọtụtụ n'ime ihe odide ya a na-ebipụtaghị n'oge agha obodo Naijiria. [2]

" [7]N'April 2017, e mere emume akwụkwọ edemede Gabriel Okara na Mahadum Port Harcourt maka nọmba ya.  [1] [2] Mbipụta na May 2017 nke akwụkwọ Gabriel Okra, nke Prọfesọ Chidi T. Maduka deziri, kwuru okwu "ebe Okara dị n'ịmụ asụsụ Africa na eziokwu ahụ bụ na e nyeghị ya ihe zuru oke na akwụkwọ ndị Africa.  ", bụ nke nwere akụkụ ụfọdụ, ka Lindsay kwuru.  Barrett, na Okara (dị ka onwe ya) ọ bụghị na-abụ " mahadum na ", mgbe Odia Ofeimun ihe Okara dị ka "ọ bụghị nanị ndị ochie ochie odee ma ntọala na-ihe nke agụ akwụkwọ nkà na a anyị nke  ụwa."

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • 1953: Ndenye okirikiri kacha mma na abụ na Ememme Nkà nke Naijiria, maka “Oku nke Osimiri Nun” [8]
  • 1979: Nrite abụ uri Commonwealth, maka oku oku azu [9]
  • 2005: NLNG Prize, maka Onye Nrọ, Ọhụụ Ya [10]
  • 2009: Pan African Writer Association Award Honorary Membership [11] [12]
  • 2017: Gabriel Okara Literary Festival [13]

Akwụkwọ ọgụgụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 1964: <i id="mwmQ">The Voice</i>, London: Deutsch, mbipụta nke mbụ; Heinemann African Writers Series (Mba 68), 1970. Akwụkwọ akụkọ Africana,  .
  • 1978: Akpọku onye ọkụ azụ (abụ)
  • 1981: Obere Snake na Little Frog (maka ụmụaka)
  • 1992: Njem njem na Juju Island (maka ụmụaka)
  • 2005: Onye Nrọ, Ọhụụ Ya (20) (abụ)
  • 2006: Ka m na-ahụ ya (abụ)
  • 2016: Egwu anakọtara (nke Brenda Marie Osbey deziri yana okwu mmeghe), Mahadum Nebraska Press, Usoro Akwụkwọ uri Afrịka,  .

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Brenda Marie Osbey, Introduction, Gabriel Okara: Collected Poems, University of Nebraska Press, 2016.
  2. 2.0 2.1 James M. Manheim, "Okara, Gabriel 1921–", Contemporary Black Biography . Encyclopedia.com.
  3. 3.0 3.1 "Gabriel Okara", Encyclopædia Britannica.
  4. Billy Kahora, "Penpoints, Gunpoints, and Dreams: A history of creative writing instruction in East Africa", Chimurenga Chronic, 18 April 2017.
  5. Gabriel Okara, "Once Upon a Time", in Collected Poems, University of Nebraska Press, 2016.
  6. "Gabriel Okara," in Hans M. Zell, Carol Bundy, Virginia Coulon, A New Reader's Guide to African Literature, Heinemann Educational Books, 1983; pp. 445–447.
  7. Anote Ajeluorou, "Gabriel Okara… Restoring the genius of Africa’s oldest living poet", The Guardian (Nigeria), 5 May 2017.
  8. The River Nun Called, and Gabriel Okara Answered at Last... (en-US). THISDAY (2019-03-31). Retrieved on 2020-05-29.
  9. Augoye (2019-03-25). Renowned Nigerian poet, Gabriel Okara, dies at 97 (en-GB). Retrieved on 2020-05-29.
  10. Gabriel Okara (1921-2019) (en-US). The Sun Nigeria (2019-04-05). Retrieved on 2020-05-29.
  11. "Chronology", Gabriel Okara: Collected Poems (2016).
  12. Evelyn Osagie, "Echoes of Achebe’s works at writers’ show", The Nation (Nigeria), 25 November 2015.
  13. Gabriel Okara… Restoring the genius of Africa's oldest living poet (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2017-05-05). Retrieved on 2020-05-29.