Gazbia Sirry

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gazbia Sirry
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKingdom of Egypt, Republic of Egypt, United Arab Republic, Egypt Dezie
aha n'asụsụ obodoجاذبية سري Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Ọktoba 1925 Dezie
Ebe ọmụmụCairo Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya10 Novemba 2021 Dezie
Ebe ọ nwụrụCairo Dezie
Asụsụ obodoArabic Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese Dezie
onye were ọrụHelwan University Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London Dezie
Ọrụ ama amaThe Kite Dezie
Ihe nriteRome Prize, Q105112696, Order of Sciences and Arts, State Appreciation Award Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaMetropolitan Museum of Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

 

  Gazbia Sirry ( Arabic ) (11 Ọktoba 1925 - 10 Nọvemba 2021) bụ onye Ijipt na-ese ihe.

A mụrụ ya na Cairo, Gazbia Sirry gụrụ ezigbo nka na Higher Institute of Art Education for Women Teachers na 1950 (nke a maara ugbu a dị ka ngalaba nke Art Education na Mahadum Helwan), ebe edemede ya gosipụtara akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ijipt. O mechara bụrụ prọfesọ n'ebe ahụ, ma bụrụkwa na Mahadum America dị na Cairo. O nweela ihe karịrị ihe ngosi onwe onye iri ise, nzụta gọọmentị site na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie mba ụwa, onyinye mba ụwa, agụmakwụkwọ na oche mahadum.[1] Ihe osise nke Sirry na-egosi mmekọrịta dị n'etiti mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nghọta ụmụ nwanyị na nkwado nke ụmụ nwanyị.[2] N'ihi eclecticism ha na heterogeneity nke Ijipt nke oge a, a na-eme ihe osise Sirry n'ọtụtụ ebe.

Ọrụ mbụ ya bụ ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị n'ọnọdụ ike doro anya, na-arụ ọrụ na mpaghara ọha na nke onwe, ma na-eme ememe ịdị n'otu ụmụ nwanyị. N'ọgwụgwụ afọ ndị 1950, Sirry mere mgbanwe ejiji na isiokwu iji gosipụta ọnọdụ ọjọọ nke enweghị afọ ojuju na mmegide na-emegide onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mba ahụ. Ọ ghọkwara ihe a na-adịghị ahụ anya: ka ọ na-erule afọ 1960 mgbanwe a pụtara ìhè. Mgbe ọ nọ na mkpakọrịta na Huntington Hartford Foundation na Pacific Palisades, California, 1965, e mere ka ọ mata ụdị American nke ngosipụta na-enweghị atụ; n'ajụjụ ọnụ Sirry kwuru na oge a na ndụ ya nwere mmetụta miri emi na omume nka ya. "[3] A na-ejikọkwa mgbanwe ya n'ebe abstraction dị na ụfọdụ ndị ọkà mmụta na ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọkachasị Agha Ụbọchị Isii nke afọ 1967.[4] A gbanwere abstraction zuru ezu na mmalite afọ 1970 site na nlọghachi nke ụdị mmadụ, mana eserese gbara ọchịchịrị na-anọchite anya egwu Sirry banyere akụnụba nke nnwere onwe ụmụ nwanyị. Agba na-egbuke egbuke na ọdịdị pyramid nke eserese ya na-egosi nganga mba na ịnụ ọkụ n'obi na-esote Agha Ramadan / Yom Kippur nke 1973 na akụkụ ikpeazụ nke afọ 1970.[5]

Nkwenye mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite Rome maka eserese, 1952. Ịsọpụrụ ihe nrite maka eserese mmanụ site na Venice Biennale, 1956. Ihe nrite nke abụọ maka mbipụta site na Alexandria International Biennale, 1959. Ihe nrite kachasị elu maka eserese site na Alexandria International Biennale, 1963. Nnukwu prix nke anọ nke International Contemporary Art, Monaco, 1968.

Nchịkọta Steeti[dezie | dezie ebe o si]

Egypt Modern Art Museum, Cairo. Alexandria Modern Art Museum. Marine Museum na Alexandria. Ụlọ akụ mba Ijipt dị na Cairo. Akwụkwọ akụkọ Al-Ahram, Cairo. Mịnịstrị nke ndị mba ọzọ na ndị nnọchi anya ndị Ijipt na mba ofesi. Ụlọ akwụkwọ nka nke Ijipt dị na Rom. Arts and Sciences Museum na Evansville, Indiana, USA. Vincent Price Art Collection na Los Angeles, USA. Ngalaba nka na agụmakwụkwọ nka na Cairo, Alexandria na Menia. Josef Museum of Unaligned Countries na Belgrade, Yugoslavia. Living Art Museum na Tunis. Nnukwu Ụlọ Nzukọ na Cairo Opera House na Cairo. National Museum of Women Arts na Washington. Arab World Institute na Paris. Museum of Art and Sciences na Evansville, Indiana, USA. Unaligned Countries Museum na Yugoslavia. Mahadum Amerịka dị na Cairo. Cairo Opera House. Great Cairo Library. Mubarak Public Library na Giza. Kansụl Kasị Elu nke Omenala, Cairo. Press Syndicate, Cairo. Novotel Hotel na Cairo Airport. Sheraton Hotel na Giza. Sheraton Atoun Hotel na Nuba.

Akwụkwọ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Atallah, Nadine. "Enweghị ezigbo ụmụ nwanyị na-ese ihe n'ezie? Ide akụkọ nka nke nwanyị nke Ijipt nke oge a, na Under the skin : feminist art and art histories from the Middle East and North Africa today, Oxford : Oxford University Press, 2020 (Proceedings of the British Academy), p. 11–25.
  • Atallah, Nadine. "Gazbia Sirry", Dalloul Art Foundation, https://dafbeirut.org/en/gazbia-sirry
  • Atallah, Nadine. "Ụmụ nwanyị, nka na mba. History of the Exhibitions of Two Egyptian Women Artists, from the 1950s to the Present day: Inj Efflatoun and Gazbia Sirry', AWARE (Archives of Women Artists Research & Exhibitions), https://awarewomenartists.com/en/magazine/femmes-lart-nation-histoire-expositions-de-deux-artistes-egyptiennes-annees-1950-a-nos-jours-inji-efflatoun-gazbia-sirry/
  • Azar, Aimé. Femmes peintres d'Egypte. Le Caire: Imprimerie Française, 1953.
  • El-Din, Mursi Saad. Gazbia Sirry: Ọchịchọ maka agba. Cairo: American University in Cairo Press, 1998.
  • El Razzaz, Mostafa, Sonia Farid, na Ashraf Reda. Inji, Tahia, Gazbia: njem ndụ. Cairo: Gallery Picasso, 2014.
  • Karnouk, Liliane. "Contemporary Egyptian Art", Cairo: American University in Cairo Press, 1995.
  • Okeke-Agulu, Chika.Ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ụzọ ndị ọzọ: Ndị omenkà Ijipt abụọ, Gazbia Sirry na Ghada Amer.Meridians: feminism, race, transnationalism - Mpịakọta nke 6, Nọmba 2, pp. 117–149.Indiana University Press. 2006.
  • Seggerman, Alex Dika. Modernism on the Nile: Art in Egypt between the Islamic and the Contemporary. Chapel Hill: UNC Press, 2019.
  • Seggerman, Alex Dika. "Gazbia Sirry." Mathaf Encyclopedia, http://encyclopedia.mathaf.org.qa/en/bios/Pages/Gazbia-Sirry.aspx
  • Winegar, Jessica. Creative Reckonings: The Politics of Art and Culture in Contemporary Egypt. Stanford, California: Stanford University Press, 2006.

Ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Zamalek Art Gallery, Artist Gazbia Sirry Biography. www.zamalekartgallery.com. Archived from the original on 2021-12-05. Retrieved on 2021-11-19.
  2. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. www.metmuseum.org. Retrieved on 2022-03-10.
  3. Gazbia Sirry. www.encyclopedia.mathaf.org.qa. Retrieved on 2022-03-10.
  4. Winegar, Jessica. Creative reckonings : the politics of art and culture in contemporary Egypt. OCLC 1230077674. 
  5. Nnaemeka (2006). "Meridians: Women, Creativity, and Dissidence". Introduction: Sideline Insurgencies and Gendered Art 6 (2): 1–21. 


Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]