Godwin Obasi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Godwin Obasi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereGodwin Dezie
aha ezinụlọ yaObasi Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Disemba 1933 Dezie
Ebe ọmụmụOgori/Magongo Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya3 Maachị 2007 Dezie
Ebe ọ nwụrụAbuja Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụmeteorologist, university teacher Dezie
onye were ọrụUniversity of East Africa, University of Nairobi, Òtù Na-ahụ Maka Ọnọdụ Ihu igwe n'Ụwa Dezie
ebe agụmakwụkwọMassachusetts Institute of Technology, Barewa College, McGill University Dezie
onye ndụmọdụ doctoralVictor Starr Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Onye òtù nkeThe World Academy of Sciences Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Godwin Olu Patrick Obasi Àtụ:Post-nominals (24 Disemba 1933 – 3 Maachị 2007) bụ onye gụrụ meteorology si mba Naijiria na onye odeakwụkwọ ukwu nke World Meteorological Organisation (WMO) site n'afọ 1984 ruo afọ 2003. Ọ bụ onye ọrụ odeakwụkwọ mbụ a ga-akpọ onye odeakwụkwọ ukwu na onye Afrika mbụ na-eje ozi dịka onye isi ụlọ ọrụ UN.

Ndụ na ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite Ndụ na Agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Godwin Olu Patrick Obasi na 24 Disemba 1933 nye Albert B. Patrick Obasi na Rhoda A. Akande,[1] na Ogori, Steeti Kwara, Naijiria. Ọ gara ụlọ akwụkwọ St. Peter, Ogori, na St. Andrew School, Okene, Steeti Kogi maka agụmakwụkwọ nwata ya. Ọ gafere n'ụlọ akwụkwọ etiti Okene (nke bụzi Abdul Aziz Atta Memorial College) ugbua. Ọ mechara gafere na Barewa College dị na Zaria, ebe ọ bụ nwa klas Yakubu Gowon, onye bụbu onye isi ala Naijiria.[2]

O nwetara nzere B.Sc ya dị ùgwù n'isi ọmụmụ mgbakọ na mwepụ na Physics site na Mahadum McGill na Montreal, Canada, n'afọ 1959, na nzere M.Sc bụ ọkachamma n'isi ọmụmụ Meteorology na Massachusetts Institute of Technology (MIT) n'afọ 1960. Ọ gara n'ihu nweta D.Sc n'isi ọmụmụ Meteorology site na MIT n'afọ 1963.[3][4] O nwetara ihe nrite Carl-Gustaf Rossby maka tesis ya.[5]

Ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Obasi laghachiri na Naijiria ka Ọbụrụ onye isi ndị na-agụ ihu igwe na-ahu maka nnyocha na ọzụzụ na Nigerian Meteorological Department site n'afọ 1963 ruo afọ 1967, ma burukwa onye isi ihu igwe na-ahu maka nlekọta nka n'isi ulo oru ha na Steeti Legọs site n'afọ 1966 ruo afọ 1967. Ọzọkwa, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị n'agụ ihu igwe na-ahụ maka ọrụ meteorological na Ọdụ Ụgbọelu Murtala Muhammed, Ikeja, Legos, site n'afọ 1964 ruo afọ 1965, na dịka onyeisi oche nke ndị ọrụ na-arụ ọrụ na tropical meteorology nakwa n'ụlọ ọrụ Òtù na-ahụ Maka Ihu Igwe Ụwa malite na 1965 ruo 1967.[6][2]

Site n'afọ 1967 ruo afọ 1974, Obasi bụ onye ọkachamara World Meteorological Organisation/United Nations Development Programme na onye isi nkuzi na Mahadum Nairobi na Kenya. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi oche ngalaba na-ahụ maka ihu igwe na Kenya site n'afọ 1972 ruo 1973, na dịka Ọkammụta na onyeisi oche nke ngalaba ahụ site n'afọ 1974 ruo 1976. Ọzọkwa, ọ bụ onye isi ngalaba sayensị na Mahadum Nairobi dị na Kenya site n'afọ 1967 ruo 1976. Obasi rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ n'ihe gbasara meteorology na osote onye ntụzi aka gọọmentị Naijiria site na 1976 ruo 1978.[2][7]

N'afọ 1973, ọ jere ozi dị ka onye nnyocha nleta na Mahadum Steeti Florida. N'afọ 1978, a họpụtara ya dị ka osote onye isi oche na onye òtù ndụmọdụ nke Commission for Atmospheric Science na World Meteorological Organisation. Na mgbakwunye, ọ jere ozi na bọọdụ ndị ndụmọdụ maka The Bower Award na Nrite maka Ihe Mmepụta na Sayensị na Franklin Institute.[6][2] Ọ bụ osote onye isi oche nke The Third World Academy of Science (TWAS).[2]

Obasi sonyeere WMO Secretariat n'afọ 1978 dika onye isi ntụziaka agụmakwụkwọ na ọzụzụ. United Nations Environment Programme na WMO tọrọ ntọala Intergovernmental Panel on Climate Change (ICPC) n'afọ 1988.Kpọpụta njehie: Closing </ref> missing for <ref> tag[6]

Obasi jere ozi dị ka onye odeakwụkwọ ukwu nke WMO site n'afọ 1984 ruo 2003.[8][9] Ọ bụ onye ọrụ odeakwụkwọ mbụ a kpọrọ odeakwụkwọ ukwu, na onye Afrịka mbụ jere ozi dịka onye isi òtù UN Agency[4][6]

Ebubo nke izu ohi na njikwa arụrụ arụ[dezie | dezie ebe o si]

Dịka akụkọ New York Times e bipụtara na 9 Febụwarị 2005 si kwuo, e nwere ebubo nke izu ohi na njikwa arụrụala na WMO. Akụkọ ahụ, nke Judith Miller dere, na-akọ na e boro ụlọ ọrụ ahụ ebubo iji ego ezubere maka enyemaka maka mkpamkpa ifufe ike iji kwụọ ụgwọ ịkwanye ngwongwo n'ụlọ ọrụ na mmefu ime njem. Ndị ọzọ kọwara na e boro Muhammad Hassan, onye isi ọzụzụ WMO na ezigbo enyi Obasi ebubo maka iripịa ego dị ǹdè francs anọ na ụma atọ [10] Nnyocha mkpata na mmefu e mere n'ime WMO, nke [[w:|Neue Zürcher Zeitung]] dere, gosiri na Muhammad Hassan gwara Godwin Obasi ụfọdụ n'ime ajọ omume ya.[10] Le Temps na-ebo ebubo na ọ gaara-abụ na a ga-eji obere ego n'ime ego ndị eripịara eripịa eme ihe dika iji tinye "mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ahụ ndị nnọchiteanya nke mba ụfọdụ"[10] Ọzọkwa, akwụkwọ akụkọ New York Times kwuru na e nwere ebubo ịghọ aghụghọ na igwu wayo na mmadụ imenyere naanị onye ikwu ya n'ime ụlọ ọrụ ahụ, yana mkpesa gbasara njikwa ụlọ ọrụ ahụ n'ozuzu ya.[11]

Ndụ onwe onye na ọnwụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Obasi lụrụ Winifred O. Akande na 1 Ọktoba 1976, ha amụta ụmụ isii. Ọ nwụrụ na 3 Maachị 2007, na Abuja, Naijiria.[1][2]

Ihe Nrite na Nkwanye ùgwù Ya[dezie | dezie ebe o si]

Obasi nwetara nkwanye ùgwù dị iche iche n'oge ndụ ya, gụnyere ịbụ onye a họpụtara ka ọ bụrụ onye òtù African Academy of Sciences n'afọ 1995,[3] onye òtù World Academy of Sciences n'afọ 1996,[12] na otu onye a na-akwanyere ùgwù nke ndi India, Cuban, na Burkina Faso meteorological societies.[1] A họpụtara ya ka onye mmụta nke International Academy of Sciences of Nature and Society(Armenia) na International Council for Science (ICSU).[13][2] Ọ bụ onye òtù asọpụụrụ na Academy of Agriculture and Forestry, Romania kemgbe 1995, na onye òtù International Energy Foundation kemgbe 1998, na American Meteorological Society, African Meteorological Society, Kenya , Nigerian, Dominican, Ecuadorian na Colombian meteorological societies.[1]

Enyere Obasi ọtụtụ nzere doctorate nsọpụrụ, gụnyere Dọkịta nke Physics sitere na Mahadum Bucharest n'afọ 1991, Romania, na Dọkịta nke Iwu sitere na Mahadum Philippines n'afọ 1992, Dọkịta nke Sayensị sitere na Federal University of Technology Akure n'afọ 1992, Dọkịta Sayensị si na Alpine Geophysical Research Institute n'afọ 1993, na Dọkịta Sayensị si na Mahadum Nairobi n'afọ 1998.[1][2]

Obasi nwetara ihe nrite Carl-Gustaf Rossby sitere na MIT n'afọ 1963 maka nnyocha PhD ya,[5] Ihe nrite ọla edo na nrite sitere na Czechoslovak Academy of Sciences n'afọ 1986, Institutelọ Ọrụ ahụ. nke Meteorology and Water Management's Medal, Poland, n'afọ 1989, Climate Institute's Award n'afọ 1990, Ogori Merit Award n'afọ 1991, Civil Honor of Merit Award sitere na Dirección Nacional de Aeronáutica Civil (Paraguay) n'afọ 1992, Gold Medal sitere na African Meteorological Society n'afọ 1993, Medal nke Merit sitere na Slovak Hydrometeorol Institute na 1994, Nrite ọla edo sitere na Balkan Physical Union na 1997, National Roll of Honor maka mmezu gburugburu ebe obibi, Nigeria, n'afọ 1999, Plaque of Appreciation sitere na Iran n'afọ 1999, onyinye ịja mma onye isi ala Kenya n'afọ 1999, Nrite International First on Water and Agriculture n'afọ 2002, TWAS Medal Lecture in Earth Sciences n'afọ 2002,[12] na ihw nrite Zayed International Award maka gburugburu ebe obibi maka Mmezu Sayensị na Nkà na ụzụ n'afọ 2003.[1]

Ọ natakwara Order of the Lithuanian Grand Duke Gediminas n'afọ 1998, Medal Presidential of Friendship si Vietnam n'afọ 1998, Order of Grand Warrior nke Kenya n'afọ 2000, na First Class of the Order of Saman de Aragua si Venezuela n'afọ 2001.[1]

N'afọ 2014, Obasi mechara nweta ihe nrite Centenary Nigeria.[14]

A matara Obasi maka nnukwu ntinye ya na sayensị ihu igwe na a na-ahụ ya dị ka “onyinye Africa nyere ụwa na sayensị ihu igwe”.[6]Kpọpụta njehie: Closing </ref> missing for <ref> tag Ọ bụ isiokwu ya. nke nkuzi ncheta na ọgbakọ nke asaa maka mgbanwe ihu igwe na mmepe n'Africa na Nairobi, Kenya, na 2018,[6][15] na nkuzi ncheta ọzọ emere n'aha ya na Septemba 2021 na ogbako nke itoolu na mgbanwe ihu igwe na mmepe n'Africa na Cabo Verde.[16]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 -28676 Obasi, Godwin Olu Patrick, (24 Dec. 1933– 3 Maachị 2007), Secretary-General, World Meteorological Organisation, 1984–2004, wee bụrụ Secretary General Emeritus.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 20Obasi%20Legacy%20Lecture%20EN.pdf AKỤTA PROF. GODWIN OLU PATRICK OBASI N'Ịsọmpi Ndị Ọsụ ụzọ Ihu igwe n'oge gara aga na nke ugbu a na AFRICA.
  3. 3.0 3.1 {{Citet] web |title=Obasi Godwin Olu Patrick | The AAS |url=https://www.aasciences.africa/fellow/obasi-godwin-olu-patrick |access-date=2023-04-04 |website= www.aasciences.africa | Archive-date=2023-04-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230404152840/https://www.aasciences.africa/fellow/obasi-godwin- olu-patrick |url-status=live }}
  4. 4.0 4.1 Godwin Olu Patrick Obasi (1933-2007) , Nigeria (2017-12-04). Archived from the original on 2023-04-04. Retrieved on 2023-12-10.
  5. 5.0 5.1 Àtụ:Cite webụ
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 Ndị ọkachamara tolitere nkwado Prọfesọ Obasi na sayensị ihu igwe na nkuzi ncheta mmalite (2016-10-29). Archived from the original on 2023-04-04. Retrieved on 2023-12-10.
  7. Science and International Governance: The Case nke nyocha mgbanwe ihu igwe.
  8. int/en/banyere-anyị/odeakwụkwọ/bụ-odeakwụkwọ-odeakwụkwọ-nke-wmo Onye bụbu Secretary General nke WMO (2015-12-08).
  9. Olson, Elizabeth. "Oge nke ise na-emegide onye isi ụlọ ọrụ Weather", 1999-05-13. (in en-US)
  10. 10.0 10.1 10.2 "Le scandale de l'OMM rebondit", 2007-01-22.
  11. Miller, Judith. "un-weather-agency.html Ebo ebubo izu ohi na njikwa arụrụala. na U.N. Weather Agency", 2005-02-09.
  12. 12.0 12.1 olu-patrick Obasi, Godwin Olu Patrick (en).
  13. Asembi.com (en-US). Archived from the original on 2023-04-04. Retrieved on 2023-12-10.
  14. premiumtimesng.com/news/155979-100-nigerians-get-centenary-awards-friday-tonight-full-list.html?tztc=1 100 Nigerians nwetara ihe nrite Centenary Friday (n'abalị taa) [Full List] (2014-02-28).
  15. (2018-10-11) "{{{title}}}" (in en-US). 
  16. 20Lecture%20%E2%80%93%20In%20Memory%20of%20Prof%20Laban%20Ayieko%20Ogallo%20-%20Joseph%20R%20Mukabana.pdf Prof. Godwin Olu Patrick Obasi Memorial Lecture – Na ebe nchekwa Prof Laban Ayieko Ogallo (2021).