Grace Akello

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Grace Akello
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịUganda Dezie
Aha enyereGrace Dezie
aha ezinụlọ yaAkello Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1950 Dezie
Ebe ọmụmụUganda Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụessayist, odee uri, folklorist, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, Odee akwụkwọ Dezie
ụdị ọrụ yaedemede Dezie
Ọkwá o jiMember of the Parliament of Uganda Dezie
ebe agụmakwụkwọMakerere University Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Dinah Grace Akello bụ Iteso, a mụrụ ya na nso Soroti, na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Uganda Protectorate. Ọ gụrụ Social Administration na Social Work na Mahadum Makerere dị na Kampala. N'afọ 1979, ọ biri na Tanzania mgbe ọ gbapụrụ n'aka ọchịchị Idi Amin dị ka onye gbara ọsọ ndụ.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ magazin na Kenya na Tanzania tupu ọ gaa England n'afọ 1980 iji bụrụ osote onye nchịkọta akụkọ maka Secretariat Commonwealth. Akello nọ n'ọkwa ahụ site na afo 1983 ruo na afo 1990.[1]

ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1990, Grace Akello laghachiri Uganda wee mepụta kọmitii iji nyere aka dozie nsogbu nke ịkwaga na igbu ndị Teso n'oge ọchịchị Amin. Ọrụ a dịgidere ruo na afo 1996.[1] N'afọ 1996, ọ ghọrọ onye otu ndị omeiwu nke Uganda, na afo 1999 a họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista na-ahụ maka Mmekọahụ, Ọrụ na Mmepe Ọha.[2]

Site na afo 1999 ruo afo 2006, ọ bụ onye otu Cabinet nke Uganda. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista nke Microfinance Initiatives site na afo 1999 ruo na afo 2003, na Minista nke Northern Uganda site na afo 2003 ruo mgbe ọ tụfuru oche ya na afo 2006. Grace Akello gara n'ihu bụrụ onye nnọchi anya Uganda na Ịtali, nke dị na Rom ma bụrụ onye nnọchiteanya Uganda na New Delhi, India, na-enye nkwado ndị nnọchi anya gafee mpaghara India dum.[3]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1992, e tinyere uri ya "Encounter" site na nchịkọta ya My Barren Song na Margaret Busby's Daughters of Africa, nhọrọ nke ọrụ sitere n'aka ndị edemede nwanyị n'Africa.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Iteso Thought Patterns in Tales, 1975[5][6][7][8]
  • Abụ m na-enweghị isi. Dar es Salaam, Tanzania: Eastern African Publications, 1979[9][10][11]
  • Self Twice-Removed: Ugandan Woman, London: Change International Reports, 1982[12][13]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Grace Akello lụrụ di ya, Hugh Mason, na afo 1983. Ha nwere ụmụ nwoke anọ ma nwee ụlọ ezinụlọ na Uganda dị nso na Kampala.[14]

Ebemsidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 "Sacrificial love helped bring peace to Uganda", Pompey Chimes, February 2007, pp. 8–9. Retrieved on 19 November 2016.
  2. 2020 Africa Conference - Assuring Food and Nutrition Security in Africa by 2020. conferences.ifpri.org. Retrieved on 19 November 2016.
  3. Ambassador Grace Akello. newdelhi.mofa.go.ug. Archived from the original on 2019-04-06. Retrieved on 2022-05-26.
  4. "Encounter", in (1992) in Busby: Daughters of Africa: An International Anthology of Words and Writings by Women of African Descent from the Ancient Egyptian to the Present, 1st, Jonathan Cape, 638–39. ISBN 9780224035927. 
  5. Iteso Thought Patterns in Tales (en). Goodreads. Retrieved on 2022-05-26.
  6. Akello (1981). Iteso thought patterns in tales (in English). Dar es Salaam [Tanzania: Dar es Salaam University Press. ISBN 9789976600032. OCLC 608844846. 
  7. Akello (1981). Iteso thought patterns in tales. Dar es Salaam: Dar es Salaam University Press. ISBN 978-9976-60-003-2. 
  8. 9789976600032: Iteso thought patterns in tales - AbeBooks - Akello, Grace: 9976600038 (en). www.abebooks.com. Retrieved on 2022-05-26.
  9. Akello (1979-01-01). My barren song. Eastern Africa Publications. 
  10. Akello (1979). My barren song (in English). Arusha; Dar es Salaam: Eastern Africa Publications. OCLC 7547266. 
  11. Akello. My Barren Song (en). discovered.ed.ac.uk. Retrieved on 2022-05-26.
  12. Akello (1982). Self twice-removed : Ugandan woman. London, England: CHANGE. ISBN 0-907236-08-1. OCLC 19271811. 
  13. Akello (1982). Self twice-removed: Ugandan woman, CHANGE international reports : women and society. London, England: CHANGE. ISBN 978-0-907236-08-5. 
  14. Umeh (2001). "Akello, Grace", in Miller: Who's Who in Contemporary Women's Writing, 1st, Routledge, 6–7. ISBN 0415159806.