Jump to content

Ikot Ukpong

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ikot Ukpong bụ obodo dị na Okon development ward II of Eket local government area, Akwa Ibom State, Nigeria .  [1] [2] Ikot Ukpong ike "Ezin pụtara Ukpong" ma ọ bụ "Ndị Ukpong".  Ikot Ukpong bụ ndị ọbịa dị iche na iche na ụmụ onye ngosi obodo ahụ.  A chikpọrọn nke Ikot Ukpong "Ukpong Idem", nke egwuregwu "ahụ ike".  Chi ndị ọzọ nke obodo a ma ama bụ Ekpo (nna nna) na Ndem Ikpa Isong (ndị iro nke ala).  Asụsụ mbụ ha bụ Ibibio n'agbanyeghị na ha na ndị Ekid bi na Eket nwere ike.  Ndi Ibibio bi na Ikot Ukpong . [1]

Ikot Ukpong so na mpaghara ahia ohu nkiri Atlantic na ike awụ nke iri na isii ruo na iri na rịa.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Onye mbụ bụ Ikot Ukpong bụ Chief Ukpong Nung Ese, onye nwere ihe ọmụmụ ọkara ala obodo ahụ ma ihe ya obong (eze).  Chief Ukpong, onye mbụ obong, nwere ike dị ukwuu ma tolite wee bụrụ onye a ma dịka nnukwu onye ndu n'ime ndị Ibibio na ndị Efik .  Ọ nwụrụ ka ọ chịchara ogologo oge, ma nwa mbụ aha ya bụ Ukpong Akpan (nwa mbụ) Ukpong bụ eze na-esote obodo.  Obodo a tolitere wee bụrụ nwata kacha kacha ike n'etiti ndị Ibibio ka eze ọhụrụ Ukpong Akpan Ukpong kwalitere ma, na-enwe udo n'ala ahụ..

Ná mmalite narị afọ nke 19, e chiri eze ọzọ okpueze mgbe Ukpong Akpan Ukpong, bụ́ onye ọchịchị nke abụọ nke obodo ahụ nwụsịrị. Moses Akpan Ukpong, bụ nwa mbụ Ukpong Akpan Ukpong, bụ eze na onye-achị nke atọ nke obodo; n'oge a Iso Ụzọ Kraịst abanyelarị na mpaghara ahụ ma na-agbasa ngwa ngwa.

Mgbe Ukpong Akpan Ukpong nwụsịrị, Obong Michael Ikott Ikoh nke Nung IKO - Nung Ese ngalaba nke Ikot Ukpong, onye ruo ọtụtụ afọ bụ Udiana'bong (osote eze), ghọrọ onye isi obodo (Obong Idung) ruo mgbe ọ nwụrụ na 1999. .

Ka Obong Michael Ikoh nwụsịrị, ọchịchị ahụ kwagara n'ezinaụlọ Samson Eshiet dịka iwu Rotational Laws of Kingship si dị n'obodo Ikot Ukpong. Uwe ahụ dakwasịrị Obong Udo Samson Eshiet, bụ onye ghọrọ onye isi obodo ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 2008, ọchịchị ahụ laghachiri n'ezinụlọ Moses Ukpong.

Moses Akpan Ukpong weghaara dị, o sokwa mee ka ndị obodo ahụ bụ ndị ka kweere n'ofufe omenala, Iso Ụzọ akwụkwọ.  Moses Akpan Ukpong na-akpa àgwà Onye nta akụkọ.

Moses Akpan Ukpong ka dị ndụ ma bụrụ eze Ikot Ukpong ugbu a. Mgbe ọ nwụsịrị, usoro nke ịnọchi anya ga-adaba n'ezinụlọ na-achị achị nke Ikot Ukpong.

Geography

[dezie | dezie ebe o si]

Ihu igwe

[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi mmetụta nke ụgbọ mmiri na oke ikuku okpomọkụ nke kọntinent, a na-eji oge abụọ mara ihu igwe nke Ikot Ukpong, ya bụ, oge mmiri ma ọ bụ mmiri ozuzo na oge ọkọchị. [2] Oge mmiri ma ọ bụ mmiri ozuzo na-ewe ihe dị ka ọnwa asatọ. Oge mmiri ozuzo na-amalite na March ma ọ bụ Eprel ma na-adịgide ruo etiti November.

Oge ọkọchị dị nro na-amalite n'etiti ọnwa Nọvemba wee ikike na Maachị.  N'ime oge dị ndị a, oke ikuku na-ekpo ọkụ na kọntinent, ifufe nke dị n'ụka ụmụaka na akọrọ akọrọ na uzuzu harmattan na-emetụta obodo ahụ.  foto, n'ihi egwu nso n'oké osimiri, uzuzu uzuzu harmattan, dị obere;  ọ nwere ike ikike ikike izu ole na ole n'etiti December na January.  Ndị ọrụ ugbo na-erite uru site na adịghị harmattan n'ihi na ha dị mma maka owuwe ihe ubi na ebe ihe ubi.

Ikot Ukpong na-edekọkarị okpomọkụ dị jụụ n'ime afọ na mmiri ozuzo n'afọ niile, ọbụlagodi n'oge akọrọ harmattan.

Akụrụngwa

[dezie | dezie ebe o si]

Obodo nwere otu ụlọ ọrụ ahụike, otu ụlọ akwụkwọ praịmarị na enweghị ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Akụrụngwa ndị a na-eje ozi karịa obodo 6 ndị ọzọ dị nso na mpaghara ahụ. [3] Ọrụ ụzọ a gbahapụrụ agbahapụ na-esi n'ime ime obodo gawa Ikot Obiota.

Omenala nke ndị mmadụ dị ka nke Ibibios ndị ọzọ nwere ike sitere na ndị Ekid dị nso.  N'ọgwụgwụ 1800s, ndị bi n' ahụ ngwaọrụ kwadoro ndị ozi ala ọzọ nke Europe .  Ọtụtụ ndị bi n'obodo ahụ bụ Ndị nta akụkọ a, emee na-emekarịkwa n'oge Krismas [4]

Na Ikot Ukpong, Yam, Garri, Cocoyam na Plantain bụ nri dị mkpa.  Enwere ụdị ụdị ofe dị iche iche a na-ahụ na mpaghara ahụ;  afang, atama, afia afere, afere nkoñ, abak, azu ofe wdg.

Akụ na ụba

[dezie | dezie ebe o si]

Obodo ndị a na-arụ arụ ọrụ ugbo (ọkachasị mmetụta osisi nkwụ, akpu, ugu -ubong. </link> na ji ) Ha na-azụkwa anụ ụlọ.  akwụkwọ ahụ dabarakwa n'okpuru mpaghara na-mpụtapụta na steeti ahụ na ọtụtụ ndị ọrụ na-arụ ọrụ dị ka ihe na ụlọ ọrụ Exxon-Mobil dị na Eket Town. [5] [6]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. (1985-01-01) Cross River and Akwa Ibom State Population Bulletin 1983-90: 1963 Population of Cross River and Akwa Ibom State (in en). Statistics Division, Ministry of Finance & Economic Planning. 
  2. Adams (2005-01-01). Handbook of World Families (in en). SAGE. ISBN 9780761927631. 
  3. Obotama (2013-06-17). The Beloved of the Creator: The Odyssey of Catechist Mark Bassey Obotama (in en). AuthorHouse. ISBN 9781481751292. 
  4. Baxter (1952-01-01). Preachers of Today: A Book of Brief Biographical Sketches and Pictures of Living Gospel Preachers (in en). Christian Press. 
  5. Unit (1975-01-01). Small-scale industries: South Eastern and Benue Plateau States of Nigeria (in en). Industrial Research Unit, Dept. of Economics, University of Nigeria. 
  6. (Nigeria) (1964-01-01). Laws, Eastern Nigeria: Containing the Ordinances of Eastern Nigeria and Subsidiary Legislation Made Thereunder (in en). Government Printer, South Africa.