James Lesesne Wells

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
James Lesesne Wells
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereJames, Lesesne Dezie
aha ezinụlọ yaWells Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1902 Dezie
Ebe ọmụmụAtlanta Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya20 Jenụwarị 1993 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, osee ihe nkiri, onye nkuzi, printmaker Dezie
ebe agụmakwụkwọColumbia University Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library, Schomburg Center for Research in Black Culture Dezie

James Lesesne Wells (Ubochí abụọ n'ọnwa Novemba, 1902 rụo ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị, 1993) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe osise na onye na-ese onyinyo nké jikọtara ya na Harlem Renaissance. Ọ bụ prọfesọ nka nwéré mmetụta na Mahadum Howard site na 1929 ruo 1968 ma a na-ewere ya dị ka ónyé ọsụ ụzọ na agụmakwụkwọ nka nkè ógè a.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

"African Fantasy" - Woodcut,1929

A mụrụ Wells na Nọvemba 2, 1902, na Atlanta, Georgia. Nnà ya bụ ónyé ụkọchukwu Baptist na nne ya na-akụzi ụlọ akwụkwọ. Mgbè ọ dị obéré, ezinụlọ ya kwagara Florida.[1] Ahụmahụ mbụ Wells nwere na nka bụ inyere nné ya aka na klas nka ụlọ akwụkwọ ọta akara ya. Mgbe Wells dị afọ iri na atọ, ọ ritere ihe nrite abụọ na nka na Florida State Fair, ihe nrite mbụ na eserese na ihe nrite nke abụọ na ọrụ osisi. Wells gara n'ihu na-aga Mahadum Lincoln na Pennsylvania, ma mesịa gaa Mahadum Columbia na New York City, na-amụ ihe gbasara nka.[2] Wells mechara mụọ nka na National Academy of Design .[3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ugbo ala, kọmitii WPA, 1935-1943

Na mbido ọrụ ya, Wells bụ ónyé na-ese ihe osise. Ọ rụrụ ọrụ na blọk obibi akwụkwọ, lithography na etching. O mepụtara ihe osise màkà akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ, na akwụkwọ ndị ọzọ, gụnyere ihe osise iji nchịkọta uri nke Marianne Moore na akụkọ ihe méré eme nke Association for the Study of Afro-American Life and History.[3] N'afọ 1929, e wéré Wells n'ọrụ dị ka ónyé nkụzi ọrụ aka na Mahadum Howard dị na Washington D.C. Ọ kụziri obibi akwụkwọ, ite, ịkpụzi ụrọ na ihe ọkpụkpụ. Afọ abụọ ka e mesịrị, Well mere ka Mahadum College of Fine Arts kwenye inye klas na linoleum printmaking. A maara Wells maka ihe ọ na-emepụta na nke oge a.[4] Ọ bụ ónyé nkuzi nwere mmetụta na onye nduzi nye ndị na-eto eto na-ese ihe n'oge ọrụ ya, gụnyere ónyé a ma ama na-ese foto Elizabeth Catlett na onye na-ebi akwụkwọ Stephanie Pogue.[5][6]

Wells bụ onye omenkà ama ama na Washington D.C. ruo afọ iri isii. Ọ lara ezumike nká na nkuzi na 1968, mana ọ gàrà n'ihu na-arụ ọrụ ruo mgbe ọ dị afọ iri asatọ. na 1973, Mahadum Fisk mere ihe ngosi otu ónyé nke ọrụ Well.[1] N'afọ 1980, Onye isi ala Jimmy Carter nwèrè Wells ihe nrite Presidental Citation for Lifelong Contribution to American art.[4] N'afọ 1986, e mere ihe ngosi nke ọrụ ya na Washington Project for the Arts. Ihe ngosi ahụ akpọrọ "Afọ iri isii na nka".[7]

Wells nwụrụ na Washington D.C. n'ubochí irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị, 1993.[1]

Ihe Nríte[dezie | dezie ebe o si]

  • Harmon Foundation, Gold Medal, Flight into Egypt, 1931[4]
  • Smithsonian Institution, Ihe nrite Mbụ, Ihe ngosi nka okpukpe, 1958[4]
  • Nkwupụta Onye isi ala maka onyinye ndụ niile maka nka America, 1980[4]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Bearden (1993). A History of African-American Art: From 1792 to the Present. Pantheon Books. ISBN 978-0394570167.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "A History of African-American" defined multiple times with different content
  2. James Lesesne Wells, artist and teacher. African American Registry. Retrieved on October 2, 2018.
  3. 3.0 3.1 Lewis (2003). African American Art and Artists. University of California Press. ISBN 978-0520239357.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "African American Art and Artists" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Wells, James Lesesne. Enclyclopedia.com. Retrieved on October 27, 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Encylopedia.com" defined multiple times with different content
  5. Trescott (February 7, 1977). James Wells: Artist, Innovator, Teacher. Washington Post. Retrieved on October 27, 2018.
  6. Interview of Stephanie Pogue by Sharon Patton, October 18, 1987, written by Stephanie Pogue, 1944-2004 (1987); edited by James V. Hatch, 1928- and Leo Hamalian, 1920-2003; in Artist and Influence, Vol. 8, Artist and Influence, 8:1-127 (1989) (New York, NY: Hatch-Billops Collection, 1989), 79-86
  7. Forgey (December 6, 1986). Passion of the Decades. Washington Post. Retrieved on October 27, 2018.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]