Jimmy Adegoke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jimmy Adegoke
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereJimmy Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1963 Dezie
Ọrụ ọ na-arụgeographer, climatologist Dezie
ụdị ọrụ yaEarth science Dezie
onye were ọrụUniversity of Missouri, University of Washington, Colorado State University Dezie
ebe agụmakwụkwọPennsylvania State University, Mahadum Ahmadu Bello, Mahadum nke Ibadan Dezie
James O. Adegoke
Nationality Nigerian
Citizenship United States
Alma mater Ahmadu Bello University



University of Ibadan



Pennsylvania State University
Known for Climate Change
Ọrụ sayensị
Ubi GeosciencesClimatology



Ụlọ ọrụ Joint Institute for the Study of the Atmosphere and Ocean, University of Missouri-Kansas CityFederal University of Technology MinnaColorado State UniversityCenter for Earth Resources Observation and ScienceCouncil for Scientific and Industrial Research South Africa Department of Science and Technology























James O. Adegoke bụ onye sayensị ihu igwe nke bụ onye Naijiria-America na ọkammụta na Mahadum Missouri-Kansas City (UMKC) ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Ngalaba Geosciences (2008-2010). Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye a họpụtara dị ka onye isi obodo nke Kansas City Missouri na Kọmitii Nchịkwa Environmental Management Committee nke obodo ahụ (EMC) ma gbaa akaebe n'ihu Kọmitii Naịjirịa na Kọmiti Naịjirị na-ahụ maka sayensị na teknụzụ na Kọmiti Mgbanwe Ihu igwe nke Ụlọ Ndị Nnọchiteanya Naịjiria. Na mba United States, ọ gbara akaebe na United States House of Representatives maka United States House Select Committee on Energy Independence and Global Warming.

Ọ na-arụ ọrụ na Technical Advisory Board nke ọtụtụ mmemme sayensị nke United Nations (UN), gụnyere ọrụ United Nations Educational Scientific and Cultural Organization (UNESCO) na itinye n'ọrụ mmetụta dịpụrụ adịpụ maka ihe onwunwe mmiri na njikwa gburugburu ebe obibi mba n'Africa. Na oku nke Gọọmentị Naijiria, ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Kọmitii ndụmọdụ nke Ministerial Advisory Committee on Agricultural Resilience in Nigeria (ACARN) nke mepụtara National Agricultural Resilience Framework (NARF) maka Naijiria n'afọ 2014.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Adegoke lebara anya agụmakwụkwọ ya na na ihe omúmú nke Geography, ya na obere ọmụmụ na Physics na Geology, dị ka onye na-agụsị akwụkwọ na Mahadum Ahmadu Bello. Ọ gara ma gụọ akwụkwọ n Mahadum Ibadan, nweta nzere M.S. na ihe ọmụmụ gbasara Geography, ọkachamara na Climatology, na nzere Ph.D. na Mahadum Pennsylvania State USA, na-elekwasị anya na satellite climatology. Ọ rụchara ọrụ nke mmecha nzere ọkammụta na Cooperative Institute for Research in the Atmosphere (CIRA) na Mahadum Colorado State, USA. Ọ bụkwa, na mbido afọ 1990, onye nyocha na-eleta na Joint Institute for the Study of the Atmosphere and Ocean (JISAO) na Mahadum Washington, na Seattle.

Prọfesọ Adegoke bụ onye ndú a ma ama n'ụwa niile na ngalaba pụrụ iche nke "mmekọrịta ala na ikuku" ebe o nyere aka dị mkpa na sayensị n'ime afọ iri abụọ (20) gara aga. Ọrụ ya ugbu a na-elekwasị anya na mmetụta ọha na eze nke mgbanwe gburugburu ebe obibi, gụnyere ọmụmụ mmetọ ikuku na mpaghara obodo ukwu na-agbanwe ngwa ngwa, mmetụta ihu igwe na ihe onwunwe mmiri na Lake Chad Basin, na usoro gburugburu ebe obibi dị n'ụsọ oké osimiri na mpaghara Niger Delta nke Naịjirịa. Ọ bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara nke gụnyere American Geophysical Union (AGU), Association of American Geographers (AAG), na American Meteorological Society (AMS). Ọ nọ na Kansụl ndụmọdụ ma ọ bụ bọọdụ nke ọtụtụ mmemme ma ọ bụ ebe ndị isi ụlọ ọrụ ego dị ka World Bank na UK Research and Innovation kwadoro.

O nweela nyocha na nkuzi na Federal University of Technology Minna na Nigeria, Colorado State University na Fort Collins, Colorado na Earth Resources Observation Systems (EROS) Data Center, na Sioux Falls, South Dakota. Site n'afọ 2010 ruo n'afọ 2012 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa nke Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) Natural Resources & Environment (NRE), na Pretoria, South Africa ebe o nwere nhọpụta n'otu oge dị ka onye nduzi nke Applied Center for Climate & Earth Systems Science (ACCESS), a Center of Excellence (CoE) nke South Africa Department of Science and Technology (DST) Global Change Grande Challenge (GCGC). N'afọ 2017, ọ rụchara ọrụ ndụmọdụ n'afọ 2017 (Eprel ruo Disemba) dị ka onye isi nchịkwa nke West African Science Service Center on Climate Change and Adapted Land Use (WASCAL). Tupu nke ahụ, ọ rụrụ ọrụ afọ abụọ (2) na WASCAL's Governing Board na dị ka Onye isi oche nke Kọmitii ndụmọdụ sayensị nke nzukọ ahụ. N'oge na-adịbeghị anya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndụmọdụ na African Development Bank Group (AfDB) Department of Climate Change and Green Growth mgbe ọ nọ ezumike na Mahadum Missouri-Kansas City.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]


Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]