John Nanzip Shagaya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
John Nanzip Shagaya

John Nanzip Shagaya (Danburam Langtang II) (2 Septemba 1942 - 11 Febụwarị 2018) bụ onye omeiwu Naijiria na onye bụbu onye agha bụ https://en.m.wikipedia.org/wiki/Mabeloboh_Center_For_Save_Our_Stars na Eprel 2007 iji nọchite anya People's Democratic Party (PDP) na Plateau State dị ka onye otu Senate Naijiria maka Plateau South . [1][2] gbara ọsọ maka nhọpụta ọzọ n'ọnwa Eprel afọ 2011 na ikpo okwu Labour Party (LP), mana Victor Lar nke People's Democratic Party (PDP) meriri ya. Dị ka onye ọrụ na-abụghị onye ọrụ (NCO) na 2nd Reconnaissance Squadron na Abeokuta, o sonyere na nnupụisi nke Naijiria nke 1966.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ John Shagaya na Septemba 2, 1942, nke Mallam Sikji Miri Wazhi (nke a na-akpọ SHAGAYA) na Oriakụ Maryamu Zwancit. Ọ gara Junior Primary School na Nyer, na Sudan United Mission Primary School, Langtang (1952-1959).Ọ gụrụ akwụkwọ na Ụlọ Akwụkwọ Ndị Agha Naijiria Zaria 1960-1964. [3]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e zigara Shagaya na Ndị agha Naịjirịa, wee zigara ya na 3 Marine Commando mgbe ọ nwetara ọrụ ya dị ka onye isi nke abụọ. O sonyere na Marine Commando na Agha Obodo Naịjirịa (1967-1970).Nhọpụta ndị ọzọ gụnyere onye ọrụ Grade Three Nigeria Army School of Infantry, Jaji, Director of Cadets, Nigerian Defence Academy, Director of the Armed Forces Command and Staff College, Jaji, Brigade Commander, 9 Mechanised Infantry Brigade, Military Secretary, Army Headquarters, and General Officer Commanding; 1st Mechanised infantry Division [3]

N'okpuru ọchịchị ndị agha nke General Ibrahim Babangida, Shagaya bụ Minista Federal nke Internal Affairs, onye otu ndị agha na-achịkwa Council na onye otu ndị uwe ojii. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onyeisi oche nke kọmitii e guzobere na 1987 iji kpebie ndị otu Naịjirịa nke Organisation of the Islamic Conference. Shagaya tinyere aka n'ịdepụta usoro iwu maka Economic Community of West African States. [3] ka onye otu National Boundary Commission, o nyere aka dozie esemokwu ya na Benin na Chad.

họpụtara Shagaya ka ọ bụrụ Field Commander na ECOMOG Peacekeeping Force na Liberia na Septemba 1993, na-ewepụ Major General Tunji Olurin.Na Nọvemba 17, 1993, General Sani Abacha ghọrọ onye isi ala mgbe ndị agha wepụrụ ọchịchị. Abacha atụkwasịghị Brigadier John Shagaya [4] "ụmụ nwoke IBB" ndị ọzọ na-eguzosi ike n'ihe nye Babangida.[5]'ime ụbọchị ole na ole, a kpọghachiri Shagaya na Liberia, wepụ ya site na Major General ruo Brigadier General wee laa ezumike nká na ndị agha.

Ntinye aka na Nchịkọta Ọchịchị Naịjirịa nke July 1966[dezie | dezie ebe o si]

[6], mgbe ahụ Corporal na 2nd Reconnaissance Squadron na Abeokuta, bụ otu n'ime ọtụtụ ndị agha sitere n'ebe ugwu Naijiria (gụnyere 2nd Lieutenant Sani Abacha, Lieutenant Muhammadu Buhari, Lieutenant Ibrahim Bako, Major Theophilus Danjuma, Lieutenant Colonel Murtala Muhammed, na Lieutenant Ibrahim Babangida n'etiti ndị ọzọ), bụ ndị mere ihe a maara dị ka mmegide nke Naijiria nke 1966 n'ihi mkpesa ha nwere n'ebe gọọmentị General Aguiyi Ironsi nọ nke mere ka ọ kwụsịrị ọchịchị ahụ.

Ihe omume ndị nkịtị[dezie | dezie ebe o si]

John Shagaya bụ onye nduzi nke Lion Bank (Nigeria) n'etiti afọ 1998 na 2003. [3]Shagaya bụ onye guzobere United Nigeria People's Party (UNPP), na-agba ọsọ n'enweghị ihe ịga nke ọma maka oche Senatorial nke Plateau South na ntuli aka 1999. Tupu ntuli aka nke af[7] 2003 ọ sonyeere All Nigeria People's Party (ANPP), mana e meriri ya ọzọ.

Ọrụ Senate[dezie | dezie ebe o si]

Shagaya gbanwere site n'onye isi agha gaa n'onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nweta aha nke onye na-eme ihe n'ụzọ dị nro, [8] ma họpụta ya dị ka Senator maka Plateau South n'ọnwa Eprel afọ 2007, na-agba ọsọ na ikpo okwu nke PDP. [1] [9] mara nhọpụta ya aka, ma mee ka ụlọ ikpe mkpesa nke ntuli aka ghara ịdị irè, mana na Disemba 2008 ụlọ ikpe mkpegharị ikpe na Jos tụgharịrị mkpebi a ma nye iwu ka Independent National Electoral Commission (INEC) nye Shagaya asambodo nloghachi ozugbo.

Na June 2009, Shagaya dọrọ aka ná ntị na inye mgbaghara nye ndị agha Niger Delta nwere ike ọ gaghị akwụsị ime ihe ike ahụ. Ndị ag[10] ahụ nwere ike izochi ngwá agha ha kachasị mma, ma weghachite naanị ndị a na-ejighị eme ihe na ndị mebiri emebi.N'ajụjụ ọnụ n'ọnwa Ọktoba afọ 2009, ọ gbachitere ntinye aka ndị agha dị iche iche ebe ọ bụ na Naịjirịa nwetara nnwere onwe, ma kwuo na mmetụta nke ndị ọchịagha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị kemgbe afọ 1999 gosipụtara ọzụzụ na ịdọ aka ná ntị ha.

Ọnwụ

John Nanzip Shagaya tinyere aka n'ihe mberede ụgbọ ala n'ụbọchị iri na otu nke ọnwa Febụwarị n'afọ 2018 mgbe ọ na-alaghachi Jos site na Langtang, [11] n'oge ọ na-etinye aka n'ime ka esemokwu dị n'Ebe Ugwu Naịjirịa. [8]

BIBLIOGRAPHY

  • John Nanzip Shagaya (1990). The Internal Affairs Ministry: an overview. Alfa Communications. ISBN 978-30993-0-2. 
  • John Nanzip Shagaya (2003). Governance in Nigeria: the IBB era, an insider's view. Viewpoint Communications Ltd.. ISBN 978-33747-5-3. 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Sen. John Nanzip Shagaya. National Assembly of Nigeria. Archived from the original on 2016-03-03. Retrieved on 2009-12-12.
  2. Lar beats Useni, Shagaya to Senate...Dariye clinches ticket too. Daily Trust (29 April 2011). Archived from the original on 2011-05-02. Retrieved on 2011-05-10.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 PROFILE OF SENATOR DR. JOHN SHAGAYA OFR. Senator John Shagaya. Archived from the original on 2010-01-11. Retrieved on 2009-12-12. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "self" defined multiple times with different content
  4. Omoigui. Nigeria: The Palace Coup of November 17, 1993. Nowa Omoigui. Archived from the original on 2011-07-15. Retrieved on 2009-12-12.
  5. Still a Langtang Mafiosi. ThisDay (2002-10-20). Archived from the original on 2010-04-24. Retrieved on 2009-12-12.
  6. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966 - 1976). Algora. ISBN 9780875867090. 
  7. Yahaya (March 19, 2009). SHAGAYA:AN OFFICER UNGENTLEMANLY. NewsDiary. Archived from the original on July 14, 2011. Retrieved on 2009-12-12.
  8. 8.0 8.1 General Joshua Dogonyaro and Memories of a Disappearing Power Clan. Intervention. Retrieved on 2021-05-21.
  9. Adinoyi (16 December 2008). Appeal Court Affirms Shagaya's Election. ThisDay. Retrieved on 2009-12-12.
  10. Ume (June 28, 2009). Why Amnesty Won't Work – Gen. Shagaya. Nigeria Daily News. Archived from the original on July 14, 2011. Retrieved on 2009-12-12.
  11. Brig-General John Shagaya 1942-2018 (en). Daily Trust (2018-02-22). Retrieved on 2020-10-10.

Àtụ:Interior Ministers of NigeriaÀtụ:Nigerian Senators of the 6th National Assembly