Tunji Olurin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tunji Olurin
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoAdetunji Idowu Ishola Olurin Dezie
Aha ọmụmụAdetunji Idowu Ishola Olurin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Disemba 1944 Dezie
Ebe ọmụmụIlaro Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya21 Ọgọọst 2021 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Ekiti State, Governor of Oyo State Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria, Armed Forces Command and Staff College, Jaji Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
ọkwa aghaizugbe Dezie
na-esochiOladayo Popoola, Ayo Fayose Dezie
nọchiriSasaenia Oresanya, Tope Ademiluyi Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

 

Adetunji Idowu Ishola Olurin mni (Yoruba; 3 Disemba 1944 - 20 Ọgọst 2021) bụ onye ọchịagha Naijiria nke jere ozi dị ka Gọvanọ ndị agha nke Oyo Steeti site na 1985 ruo 1988 na Field Commander nke ECOMOG Peacekeeping Force na Liberia site na 1992 ruo 1993 n'oge Agha Obodo Mbụ nke Liberia.[1][2][3][4] Olurin lara ezumike nká n'ọrụ na 1993, ọ bụkwa onye otu Peoples Democratic Party (PDP). Ọ bụ onye nchịkwa nke Ekiti Steeti site na 8 Ọktoba 2006 ruo 27 Eprel 2007.

Ọmụmụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Tunji Olurin na Ilaro na Chief M. A. O. Olurin, Agoro nke Ilaro, na Madam Abigail Fola Olurin. Ọ gụrụ akwụkwọ na Egbado College (nke bụzi Yewa College), wee gaa Technical College, Ibadan (nke bụ ugbu a Ibadan Polytechnic) n'afọ 1966. Ọ ghọrọ onye a na-enye ọzụzụ na Times Press na Apapa, Lagos. N'afọ 1967, ọ banyere na Nigerian Defence Academy (NDA), Kaduna, ebe ọ nwetara asambodo NDA nke agụmakwụkwọ. Ọ gara ọtụtụ ọmụmụ ọkachamara n'oge ọrụ agha ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ na School of Infantry, Quetta, Pakistan, Command and Staff College, Jaji, Kaduna na National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru, Jos.[5]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Olurin debanyere aha na ndị agha Naijiria n'afọ 1967 dị ka onye isi cadet nke 3rd Regular Course ebe ọ nwetara NDACE (Nigerian Defence Academic of Education) ma nye ya ọrụ lieutenant nke abụọ na ndị agha na-achị Naijiria na Machị 1970. Ọ ghọrọ onye isi Brigade Battalion na Kainji n'afọ 1973, ọ bụkwa osote onye isi nchịkwa nke Nigerian Defence Academy, Kaduna.

Ọ bụ osote onye ndụmọdụ nchekwa na Kọmitii Ukwu Naịjirịa na India (1975-1978) na ọkwa nke onye isi. Mgbe ọ gachara Staff College na 1978, e zigara ya na United Nations Peace Keeping Operation na Lebanọn, ebe ọ nyere ndị agha Naijiria iwu na United Nations Interim Force na Lebanone (UNIFIL). E zigara ndị agha ya n'etiti ndị agha Palestine na ndị agha Israel. N'afọ 1981, dị ka General Staff Officer Operations na Army Headquarters, ọ kwadoro ndị agha na-ahụ maka udo nke OAU na Chad. Ndị agha a gụnyere ndị agha si Nigeria, Senegal, Kenya na Zaire. N'afọ 1981, ọ rụrụ ọrụ na Kano iji gbochie ndị nnupụisi nke ndị okpukpe na-eduga.[5]

N'oge nnupụisi nke August 1985, mgbe a chụpụrụ Major General Muhammadu Buhari ma jiri Major General Ibrahim Babangida dochie ya. Tunji Olurin bụ Commander nke 1st Mechanized Brigade, Minna. Ọ "maara" mana ọ bụghị "na-arụsi ọrụ ike" n'ọchịchị ahụ.[6] Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị, a họpụtara ya dịka Gọvanọ Ndị Agha nke Oyo Steeti (1985-1988). N'oge ọ bụ gọvanọ, ọ bụ onye otu National Council of States.[5] N'afọ 1987, o guzobere kọmitii nke na 1988 tụrụ aro ka e guzobe ihe ghọrọ Mahadum Teknụzụ Ladoke Akintola.[7]

N'afọ 1990, Olurin ghọrọ onye isi ndị agha na-achịkwa 3rd Armoured Division na Jos na onye otu Armed Forces Ruling Council.[5] Ọ rụrụ ọrụ dị ka Field Commander na ECOMOG Peacekeeping Force na Liberia site na Disemba 1992 ruo Septemba 1993, mgbe Brigadier General John Nanzip Shagaya wepụrụ ya. O jiri mmekọrịta a tụkwasịrị obi ya na onye isi ala Naijiria, General Ibrahim Babangida, nweta ndị agha ọzọ maka ọrụ ahụ, na Jenụwarị 1993 nwere ndị agha 16,000 n'okpuru ya nke 12,000 bụ ndị Naijiria. Olurin kpebisiri ike ịmanye Charles Taylor ka ọ gbachitere onwe ya. Atụmatụ ime ihe ike ya nwere ihe ịga nke ọma n'agha, na-amanye NPFL ịmalite mkparịta ụka na July 1993, ọ bụ ezie na a na-ebo ya ebubo na ọ na-egosi ihu ọma nye ụfọdụ òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị Liberia.[8]

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Na 9 Machị 2002, a họpụtara Tunji Olurin dị ka onye isi oche nke Yewa Group (YG), nke e guzobere iji zụlite Yewaland na Ogun State.[9]

N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Septemba n'afọ 2006, ụlọ omebe iwu nke Ekiti steeti chụpụrụ gọvanọ, Ayodele Fayose na osote ya Abiodun Christine Olujimi, na-ebo ebubo na ha mere ihe ọjọọ. N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2006, Onye isi ala Olusegun Obasanjo kwupụtara ọnọdụ mberede na Ekiti Steeti ma kwụsị gọvanọ, osote gọvanọ na ụlọ nzukọ nke steeti ahụ. Ọ họpụtara Tunji Olurin, dị ka "Onye nchịkwa" na Ekiti State. Nzukọ nke Mba kwadoro ọnọdụ mberede na 26 Ọktoba.[10][11] N'oge na-adịghị anya mgbe a họpụtara ya, Olurin gbasara kansụl gọọmentị ime obodo, ndị ụlọ ọrụ Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) na-enyocha maka ebubo na ha na-emebi ihe dị ka ijeri naira 7.3.[12]

N'ọnwa Machị afọ 2007, Tunji Olurin nyere iwu ka ụlọ ọrụ redio na telivishọn nke Ekiti State ghara ịgbasa mmemme nke onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke steeti, Kayode Fayemi, ka ọ na-enye ohere mgbasa ozi site na PDP.[13] Olurin nọgidere na-achị ruo mgbe Tope Ademiluyi nọchiri ya na 27 Eprel 2007.[14] Kemgbe ahụ, a na-echefu ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe e meriri ya na ntuli aka Gọvanọ Ogun Steeti na 2011.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Olurin akụziwo banyere idebe udo na International Peace Academy, National War College, na nzukọ ọmụmụ ihe nke United Nations na Ghana, Nigeria, na Senegal. N'afọ 2006, Gọvanọ Gbenga Daniel nke Ogun Steeti họpụtara ya ka ọ bụrụ Chancellor nke Mahadum Mbụ nke Mmụta na Naijiria, TASUED.[15]

Olurin abụwo onye natara ọtụtụ nsọpụrụ gụnyere United Nations Peace Medal na Knight Commander of the Humane Order of African Redemption (KCHOAR), ihe nrite nsọpụrụ kachasị elu nke mba Liberia. Ọ bụ onye isi nsọpụrụ nke Republic of Liberia.[16]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. NewsWatchngr – Explore news that is trending now (en-US). NewsWatchngr. Retrieved on 22 December 2017.
  2. Ex- MIlitary Governor Olurin dies at 76. The Nation (21 August 2021). Retrieved on 21 August 2021.
  3. OWNERS OF NIGERIA. Nigeriaworld website (15 November 2004). Retrieved on 27 February 2010.
  4. Nigerian states. rulers.org. Retrieved on 22 December 2017.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 PROFILE OF BRIGADIER-GENERAL ADETUNJI IDOWU OLURIN (RTD). Yewa Awori People's Website (13 December 2007). Archived from the original on 26 April 2010. Retrieved on 12 December 2009.
  6. Nowa Omoigui. NIGERIA: THE PALACE COUP OF AUGUST 27, 1985. Urhobo Historical Society. Archived from the original on 8 June 2021. Retrieved on 12 December 2009.
  7. Overview of LAUTECH. Ladoke Akintola University of Technology. Archived from the original on 27 November 2009. Retrieved on 12 December 2009.
  8. Adekeye Adebajo (2002). Liberia's civil war: Nigeria, ECOMOG, and regional security in West Africa. Lynne Rienner Publishers. ISBN 1-58826-052-6. 
  9. Sony Neme (29 March 2002). Olurin Advocates Self Sustenance. ThisDay. Archived from the original on 17 May 2005. Retrieved on 12 December 2009.
  10. Mobolaji E. Aluko, PhD (27 October 2006). Do Fayose And Olujimi Still Have Immunity?. Dawodu. Retrieved on 12 December 2009.
  11. Senan Murray (19 October 2006). Fears over Nigeria emergency rule. BBC News. Retrieved on 12 December 2009.
  12. Tunji Ola (25 February 2007). What Ekiti Elders Want. NewsWatch. Archived from the original on 27 July 2011. Retrieved on 12 December 2009.
  13. AC blasts Ekiti administrator for partisanship. Daily Triumph (12 March 2007). Retrieved on 12 December 2009.
  14. CONSTITUENCIES – EKITI STATE. Office of the Speaker, Nigeria House of Representatives. Archived from the original on 18 April 2010. Retrieved on 12 December 2009.
  15. Admin. ADETUNJI OLURIN, OGUN PDP GOVERNORSHIP CANDIDATE FLAGS OFF CAMPAIGN IN ILARO. Brandiconimage. Retrieved on 26 January 2019.
  16. Admin. ADETUNJI OLURIN, OGUN PDP GOVERNORSHIP CANDIDATE FLAGS OFF CAMPAIGN IN ILARO. Brandiconimage. Retrieved on 26 January 2019.

Àtụ:OyoStateGovernorsÀtụ:Nigeria Babangida GovernorsÀtụ:EkitiStateGovernors