Olagunsoye Oyinlola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olagunsoye Oyinlola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Febụwarị 1951 Dezie
Ebe ọmụmụOkuku, Cross River State Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiLagos State Governor, Governor of Osun State Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Madras, Mahadum Obafemi Awolowo, Ụlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria, Mahadum nke Ibadan, Armed Forces Command and Staff College, Jaji Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie

 

Ọlagunsoye Oyinlọla (amụrụ na 3 Febụwarị 1951) bụ onye ọchịagha Naijiria lara ezumike nká, ọ ghọrọ gọvanọ nke Osun Steeti, Naijiria na Mee 2003, a họpụtakwara ya ọzọ na 2007. Ọlagunsoye Oyinlọla Osun Steeti Nigeria Ọ bụ onye otu Peoples Democratic Party (PDP) na-achị. Òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị mmadụ[1] N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2010, ụlọ ikpe mkpegharị ikpe wepụrụ nhọpụta ya. O mechara banye na All Progressive Congress (APC) obere oge tupu ntuli aka gọvanọ nke Osun State na 2014. Nzukọ Ọganihu Nile Ọ bụbu onye nchịkwa ndị agha nke Lagos State. Lagos Steeti

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Omoba Ọlagunsoye Oyinlọla na 3 Febụwarị 1951 n'ime ezinụlọ eze na Okuku, na Odo Ọtin Local Government Area nke Ọṣun State. Omoba Okuku Odo Ọtin Obodo Gọọmentị Ọṣun Steeti Nna ya, Moses Oyewole Oyinlola, bụ onye ọchịchị ọdịnala (Ọba) nke Okuku, na-achị site na 1934 ruo 1960. Akụkọ[1]

Mgbe ọ hapụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, Ọlagunsoye Oyinlọla debanyere aha na ndị agha n'afọ 1969.[2] Mgbe ọ nọ n'ọrụ agha, Oyinlọla nwetara ezumike ịga Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo), ebe ọ nwetara diplọma na mmekọrịta mba ụwa na 1979. Mahadum nke Ife Obafemi Awolowo[3] O nwetakwara Master of Science in Defense Studies na 1988 na Mahadum Madras, India. Mahadum nke Madras N'afọ 1999, Oyinlọla nwetara nzere masta na Strategic Studies na Mahadum Ibadan. Mahadum nke Ibadan N'afọ 2003, ọ nwetara akara ugo mmụta n'iwu na Mahadum Buckingham, United Kingdom. Mahadum Buckingham N'ọnwa Eprel afọ 2004, Mahadum Teknụzụ Ladoke Akintola, Ogbomoso mere ya onye Doctor of Civil Law. Ladoke Akintola University of Technology Ogbomoso N'ọnwa Eprel afọ 2006, Mahadum Federal nke Teknụzụ, Minna, mere ya onye Doctor of Science.[1] E nyekwara ya Doctor of Laws (Osun State University, 2009), LL.D (Honoris Causa) Mahadum Buckingham - 2005; na Doctor of Civil Laws (Lead City University Ibadan - 2010) Mahadum nke Buckingham Lead City University __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala]

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

Ọlagunsoye Oyinlọla debanyere aha na ndị agha Naijiria dị ka ndị Signals corps onwe ha na 1969. Ndị agha Naijiria Ọ gara Nigerian Defence Academy, Kaduna ma nye ya ọrụ dị ka onye ọrụ na 1971, n'ime Armoured Corps nke ndị agha Naịjirịa. Ụlọ Akwụkwọ Nchebe Naịjirịa Kaduna O mechara zụọ na Armed Forces Command and Staff College, Jaji, National War College, Abuja na ụlọ ọrụ ndị agha na ụlọ akwụkwọ dị iche iche na India, United Kingdom na United States. Armed Forces Command and Staff College, Jaji National War College Abuja India United Kingdom United States Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndú ndị agha, onye ndú squadron, onye isi ndị agha, brigade commander, onye na-anọchite anya onye isi ndị isi na onye nchịkwa ndị agha. O sonyere na mmemme udo nke United Nations na Chad na 1983 na Somalia na 1993. Chad Somalia[4]

N'oge nchịkwa nke General Ibrahim Babangida (1985-1993), ọ bụ onye ọrụ ma ọ bụ onye isi nke otu ndị agha. Ibrahim Babangida[5] A họpụtara ya dịka onye nchịkwa agha nke Lagos State site na Disemba 1993 ruo Ọgọst 1996, n'oge nchịkwa nke General Sani Abacha. Lagos Steeti Sani Abacha[4] Na June 1996, e gburu Kudirat Abiola, nwunye onye mmeri a ma ama na ntuli aka onye isi ala nke 1993 Chief MKO Abiola, n'okporo ụzọ dị n'etiti ọfịs ya na nke Canadian High Commission. Kudirat Abiola MKO Abiola N'ọnwa Septemba afọ 2009, onye na-ekwuchitere United Action for Democracy (UAD) boro Oyinlola ebubo ịbụ 'onye isi na-agba izu' na ogbugbu ahụ. United Action for Democracy[6]

Ọ lara ezumike nká na ọkwa Brigadier-General na 1999.[4]

Gọvanọ[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Eprel afọ 2003, a họpụtara Ọlagunsoye Oyinlọla dịka gọvanọ nke Osun Steeti dị ka onye otu People's Democratic Party (PDP). Òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị mmadụ na steeti Osun A họpụtara ya ọzọ n'ọnwa Eprel afọ 2007.[1] Ọ họpụtara Fatai Akinade Akinbade dị ka odeakwụkwọ steeti n'afọ 2003. Fatai Akinade Akinbade Akinbade mechara bụrụ onye na-azọ ịnọchi Oyinlola dị ka gọvanọ.[7] N'ajụjụ ọnụ a gbara ya na Nọvemba 2003, Ọlagunsoye Oyinlọla kwuru maka mmụba agụmakwụkwọ na Yoruba, ọbụna ruo na mahadum. Yoruba Mgbe a jụrụ ya maka òtù Afenifere, o kwuru na ọ ga-esonye ma ọ bụrụ na ọ bụ naanị njikọ nke ndị Yoruba, mana ọ bụghị ma ọ bụrụ naanị aha ọzọ maka òtù Alliance for Democracy (AD). Afenifere Alliance for Democracy[8]

Mgbe ntuli aka nke afọ 2007 gasịrị, onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke Action Congress, Rauf Aregbesola tinyere akwụkwọ mkpesa na Independent National Electoral Commission (INEC) megide mmeri ya. Nzukọ Nzukọ Rauf Aregbesola Independent National Electoral Commission Ụlọ ikpe jụrụ arịrịọ ya. Aregbesola tinyere akwụkwọ mkpegharị ikpe maka mkpebi ahụ, nke dugara n'ikpe ọhụrụ na June 2009.[9]

N'ọnwa Eprel afọ 2009, magazin Next kọrọ na e jidere Olagunsoye Oyinlola na teepu na-agwa ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị PDP mpaghara na ọ ga-enye uwe agha, ngwá agha na mgbọ ka ha wee nwee ike imebi ntuli aka nke abụọ na Ekiti Steeti. Magazin ọzọ bụ Ekiti State[10]

N'ọnwa Julaị afọ 2009, Olagunsoye Oyinlola machibidoro ndị Igbo nọ na steeti Osun ka ha ghara ime onwe ha ka ha bụrụ Eze Ndigbo (eze Igbo), iji chebe ọdịbendị Igbo na ụlọ ọrụ ọdịnala site na ịkwa emo. Ndị Igbo N'otu oge ahụ, ọ chọrọ ọrụ iwu maka ndị ọchịchị ọdịnala na mba ahụ.[11] Na Septemba 2009, Oyinlola meghere emume nke e kpuwere onye ọchịchị ọdịnala Modakeke, Oba Francis Adedoyin, okpueze.[12] N'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2010, ụlọ ikpe mkpegharị ikpe dị na Ibadan nke onye ọka ikpe Clara Ogunbiyi duziri kpebiri na Oyinlola emerighị na ntuli aka 2007 nakwa na onye na-azọ ọkwa nke Action Congress bụ Rauf Aregbesola kwesịrị ịṅụ iyi dị ka gọvanọ. Rauf Aregbesola Ọ bụbu onye isi oche nke ụlọ ọrụ National Identity Management Commission (NIMC) ebe a họpụtara ya na 2017.[13]

Na 31 Jenụwarị 2018, ọ bụ akụkụ nke mmalite nke "Coalition for Nigeria" otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji lelee ọdịda nke APC.[14]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 FROM THE GORVERNOR'S DESK. Osun State. Archived from the original on 2010-02-02. Retrieved on 2009-11-20.
  2. ICONS: Olagunsoye Oyinlola (en-GB). Tribune Online (2022-02-16). Retrieved on 2022-03-07.
  3. Welcome. Centre for Black Culture and International Understanding (1951-02-03). Retrieved on 2023-06-03.
  4. 4.0 4.1 4.2 Past governors: Colonel Olagunsoye Oyinlola. Lagos State. Archived from the original on 2011-06-15. Retrieved on 2009-11-20.
  5. Oyinlola blasts Tony Nyiam. The Sun Publishing (23 June 2009). Archived from the original on 26 August 2009. Retrieved on 2009-11-20.
  6. Ayodele Samuel (4 September 2009). Kudirat Abiola's Murder - Group Accuses Oyinlola. Leadership. Retrieved on 2009-11-20.
  7. Ajagbe Yaya (4 May 2010). Fatai Akinbade: A man of the people. Nigerian Tribune. Archived from the original on 2 April 2012. Retrieved on 2011-09-20.
  8. We Need National Conference - Oyinlola. Punch Newspaper (4 November 2003). Retrieved on 6 May 2018.
  9. Michael Bamigbola (2 June 2009). Hearing re-opens in Osun appeal case. TIMBUKTU MEDIA. Archived from the original on 21 July 2011. Retrieved on 2009-11-20.
  10. Ifedayo Adebayo (19 April 2009). Governor caught on tape promising violent rigging of Ekiti poll. TIMBUKTU MEDIA. Archived from the original on 1 December 2009. Retrieved on 2009-11-20.
  11. Bunmi Awolusi (14 July 2009). Osun outlaws Eze Ndigbo title. The Guardian. Archived from the original on 1 February 2010. Retrieved on 2009-11-20.
  12. 100 Years after, Monarch gets beaded crown in Modakeke. Tribune (17 September 2009). Archived from the original on 21 February 2013. Retrieved on 2009-11-20.
  13. APC congratulates Oyinlola on appointment as NIMC chairman – Latest News (en-GB). Tribune Online (2017-09-17). Archived from the original on 2019-05-25. Retrieved on 2019-05-25.
  14. Innocent (3 August 2018). Oyinlola emerges coalition of political parties' leader. Guardian. Retrieved on 27 January 2019.