Joseph Adebowale Atanda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Joseph Adebowale Atanda
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJoseph Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya2 Jenụwarị 1932 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya6 Disemba 1996 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London, Mahadum nke Ibadan Dezie

Joseph Adebowale Atanda (2 Jenụwarị 1932 - 6 Disemba 1996) bụ nwa afọ Naịjirịa nke Eruwa, na Oyo Steeti, Naijiria. O nwetara B.A. (Hons) ya na akụkọ ihe mere eme na 1964 na Mahadum London na PhD. na akụkọ ihe mere eme na 1967 site na Mahadum Ibadan.

Atanda jikọtara ya na Mahadum nke Ibadan site na 1967 ruo 1991 wee nweta aha Prọfesọ na akụkọ ihe mere eme. Ebe nchọpụta ya bụ akụkọ ihe mere eme nke Afrịka, ọkachamara na Naịjirịa na-ekwusi ike na Yorubaland na Western Nigeria na Buganda na East Africa. Mpaghara nke abụọ nke mmasị nyocha metụtara ndụ na ihe ndị Afrịka na ụmụ ha rụzuru na West Indian Islands na ndị America n'oge azụmahịa Atlantic Europe na West Africa. Na Mahadum nke Ibadan, ma e wezụga ịbụ onye nkuzi, ọ bụ onye nnọchi anya Faculty of Arts na Board of Studies na ngalaba Board of Education, Congregation Member of Senate, onye otu Senate Committee for The Institute of African Studies, Assistant Warden of Azikwe Hall and Ag. Onye isi, Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme. N'oge ọ na-arụ ọrụ, ọ kụzikwaara na Mahadum Ogun State, Ago-Iwoye, Mahadum Makere, Uganda, Mahadim Chicago, U.S.A, na Mahadim College of Belize, Belize.

Ọrụ ọha na eze / obodo nke Atanda gụnyere ịrụ ọrụ dị ka Kọmishọna maka Gọọmentị Obodo na Chieftaincy Affairs, Western State of Nigeria, November 1975- March 1976, Oyo State Commissioner for Health, April 1976- March 1977, Oyo State Commissioners for Finance and Economic Development, April 1977- September 1978, Oyo State Commissionor for Local Government, October 1978- September 1979. Ọ bụkwa Onye isi oche, Board of Governors, Obaseku High School, Eruwa Nigeria, 1972-1975, Member, 1973 National Census Sub-Committee on Historical Events, Western State of Nigeria 1983-84, Onye isi oche، Kọmitii Nchịkwa nke Ibarapa Local Council, Western State, Nigeria. 1973-1974, Onye isi oche, Ibadan Zonal Health Board na Onye otu Western State of Nigeria Health Council, 1975, Onye otu, Board of Governors, Baptist Theological Seminary, Ogbomoso, 1985-1988, na Onye isi oche.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

* Ọhụrụ nke Oyo: Ọchịchị Na-apụtaghị ìhè na Mgbanwe na Western Nigeria, 1894- 1934, Longman, London 1973[1]

* maka akụkọ ihe mere eme nke Yoruba, Ibadan University Press, 1980[2]

* (Ed.) Njem na Nnyocha na Yorubalaland, 1854- 1858 site na W.H. Clarke, Ibadan University Press 1972[3]

* (Ed.) Chọọchị Baptist na Naịjirịa: Akụkọ banyere ntọala na uto ha, 1850- 1950: University Press, Ibadan, 1988[4]

isiakwụkwọ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

*"The Changing of Status of the Alaafin of Oyo under Colonial Rule and Independence" na M. Crowder and O. Ikime (EDs) West African Chiefs: Their Changing Status under Coloniel rule and Independence, University of Ife Press & A.RC, New York, 1970, pp. 212-230. 

*"Nkwekọrịta na Njikọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọha mmadụ nke Western Nigeria na narị afọ nke 19" na J.F Ade Ajayi na B. Ikara (EDs) The Evolution of Political Culture in Nigeria, University Press, Ibadan, 1985, peeji nke 85-103. 

"Ideological Re-orientation for Government and Public Policy in Nigeria" na Tekena N.Tamuno na J.A Atanda (EDs) Nigeria Since Independence: The First 25 years, vol. IV: Gọọmentị na Iwu ọha, Heinemann, Ibadan, 1989, peeji nke 273-283 

"Towards Education for Self-Reliance and Nation Building in Nigeria" na Tekena N. Tamuno na J.A Atanda (EDs) Nigeria Since Independence: The First 25 years, vol. III: Education, Heinemann, Ibadan, 1989, peeji nke 227- 246 

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Rockefeller Foundation Travel Grant dị ka onye nkuzi nleta na Mahadum Makerere, Kampala, Uganda Jenụwarị-Ọgọst 1969.
  • Rockefeller Foundation Grant iji rụọ ọrụ na mmemme Exchange na Mahadum Chicago, Illinois, U.S.A 1969/70 afọ agụmakwụkwọ
  • Ndị otu nsọpụrụ, Frank London Brown Historical Association, Chicago U.S.A
  • J.F. Odunjo Memorial Lecturer, 1990
  • Onye nkuzi mmeghe na ngalaba nka, Mahadum Ibadan, 1989/1990,
  • Mahadum nke Belize, Central America, Prọfesọ Nleta n'okpuru The Nigerian technical Aid Corps Programme, 1991-1994

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. atanda (1973). The New Oyo Empire: Indirect Rule and Change in Western Nigeria, 1894- 1934. London: Longman, 334. ISBN 0582645379. 
  2. Atanda (1980). An introduction to Yoruba history. Ibadan: Ibadan University Press, 77. ISBN 9781210613. 
  3. Clarke (1972). Travels and explorations in Yorubaland, 1854-1858. Nigeria: Ibadan University Press, 292. 
  4. Atanda (1988). Baptist churches in Nigeria: Accounts of their Foundation and Growth. University Press, Ibadan, 318. ISBN 978154984X.