Joseph Chike Edozien

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Joseph Chike Edozien
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereJoseph Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya28 Julaị 1924 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya7 Febụwarị 2024 Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician, pathologist Dezie
onye were ọrụMassachusetts Institute of Technology, Mahadum nke Ibadan, University of North Carolina at Chapel Hill, University of London Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity College Dublin Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

 

A mụrụ Joseph Chike Edozien, CFR, JP, Asagba[1] ma ọ bụ Eze ọdịnala nke Asaba, Delta State, Nigeria na 28 Julaị 1922 na Asaba.[2]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Nna ya bụ Nathaniel Okafor Edozien onye sitere n'agbụrụ Nnebisi onye guzobere Asaba, na otu n'ime ndị isi obodo kachasị elu nke Nigerian Coal Corporation na Enugu. Nne ya, Nwakuso Edozien née Odogwu, bụ nwa nwanyị nke onye isi Asaba a ma ama, na onye ahịa a ma ama.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Nna ya zigara ya mgbe ọ dị obere ka ya na nwanne nna ya bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ na Warri, Delta State mgbe ahụ Bendel State, Nigeria biri. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Katọlik dị na Warri site na 1933 ruo 1937. Ọ gara Christ the Kings College, Onitsha maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya site na 1938 ruo 1942. N'afọ 1942, ọ gara kọleji dị elu nke Yaba wee gaa Achimota School, Accra, Ghana.

Agụmakwụkwọ mahadum ya malitere site na nnabata na Mahadum College Dublin, Ireland na 1944. Ọ gụsịrị BSc ya na nsọpụrụ na Physiology site na National University of Ireland na 1948, MSc na Physiological na 1950, Bachelor of Medicine na Bachelor of Surgery (MBBCh) na 1954. O meriri ọtụtụ onyinye agụmakwụkwọ na usoro ahụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ agụmakwụkwọ ya malitere site na nhọpụta dị ka onye nkuzi na Clinical Biochemistry na Middlesex Hospital Medical School, Mahadum London na 1951. N'afọ 1952, a họpụtara ya dị ka onye nkuzi dị elu na Chemical Pathology na Mahadum College, Ibadan. Ọ laghachiri Ibadan mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Ireland.

N'afọ 1955, ọ lụrụ Modupe Smith onye radiographer na Mahadum nke Ibadan na-akụzi ụlọ ọgwụ. Nna ya bụ otu n'ime ndị isi mbụ nke United Africa Company na nna nna ya bụ Herbert Macaulay, onye nyocha mbụ nke Naijiria na otu n'etiti ndị isi na-eme ihe nkiri na nnwere onwe Naijiria.

Oge ikpeazụ nke ọchịchị na oge mbụ nke nnwere onwe bụ oge na-akpali akpali na Naịjirịa. Ndị Naijiria gụrụ akwụkwọ weghaara ọkwa dị elu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, azụmahịa na agụmakwụkwọ. Olileanya onye ọ bụla dị elu na n'oge dị mkpirikpi mba ahụ ga-edozi ọdịiche dị na mba ndị mepere emepe na Europe na North America. Obi ụtọ ahụ jupụtara na Mahadum Ibadan, na nyocha ọhụrụ nke Edozien na nri na-edozi ahụ nyeere ya aka inweta aha dị ka ebe agụmakwụkwọ na-eto eto. A họpụtara ya ka ọ bụrụ prọfesọ n'afọ 1961 wee bụrụ Dean nke Faculty of Medicine n'afọ 1962.

Ịgba ọsọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Edozien na Ibadan kwụsịrị na 1967, ihe kpatara nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke kwụsịrị ọṅụ nke ngwụcha afọ 1950 na mmalite afọ 1960 wee kpatara nnupụisi nke 1966 ma mesịa duga n'Agha Obodo Naijiria. N'afọ 1967, o nyere aka na mbọ ndị e mere iji guzobe Mahadum Benin na mpaghara Midwestern nke Naịjirịa. A na-etinye aka na atụmatụ ndị mere ka Biafra wakpoo mpaghara Midwestern na mbido agha obodo ma manye ya ịgbapụ na mba ahụ.

Mgbe oge dị ka onye gbara ọsọ ndụ na France gasịrị, a họpụtara ya dị ka prọfesọ nke Nutrition na Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA. N'afọ 1971 ọ ghọrọ prọfesọ na onye isi nke Ngalaba Nri, nke School of Public Health nke Mahadum North Carolina.

Naịjirịa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1990, a họpụtara Edozien ka ọ bụrụ onye isi oche nke Nigerian Institute of Medical Research. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Asagba nke 13 nke Asaba. N'afọ 2012, a họpụtara ya Eze Ndieze. Ọ lara ezumike nká dị ka Prọfesọ Emeritus nke Mahadum North Carolina wee laghachi Naịjirịa na 1991.

Oge Edozien dị ka Asagba nke Asaba dakọtara na mgbanwe dị egwu na àgwà obodo ahụ. Mgbe gọọmentị nke Onye isi ala Ibrahim Babangida mepụtara Delta State site na Bendel State ochie, a họọrọ Asaba dị ka isi obodo. Ọnọdụ ọhụrụ ya dị ka oche nke gọọmentị steeti ewetawo ọtụtụ n'ime ọgba aghara nke metụtara mmepe obodo Naijiria nke oge a. Ndị bi n'obodo ahụ amụbaala na mbata nke ndị na-abụghị ndị Asaba emeela ka ụlọ ọrụ ọdịnala nke obodo ahụ sie ike.

Isi okwu nke oge Edozien dị ka Asagba bụ ihe ịma aka iji dozie mmepe ngwa ngwa, mmelite nke ụkpụrụ ọdịnala na ụlọ ọrụ na nchekwa nke akụkụ dị mma na ime ka mmetụta nke ụkpụrụ ọdịbendị dị mma. Ọtụtụ atụmatụ na-aga n'ihu dị ka obí eze na-adịgide adịgide nke Asaba na ebe obodo na akwụkwọ nke iwu na omenala ọdịnala obodo ahụ achọwo ime ka nchegbu ndị a dị mma.

Edozien ka bụ onye dị mkpa n'ihe omume Naijiria nke oge a. Onye isi ala Olusegun Obasanjo nyere ya nsọpụrụ mba nke Commander of the Federal Republic na 2003.[3] Ọ nọgidekwara bụrụ otu n'ime ndị ọchịchị ọdịnala a na-akwanyere ùgwù nke na-agba ume ma na-akwalite ịdị n'otu, ọkachasị n'etiti ndị mmadụ nọ n'ebe ndịda na Northern Nigeria.[4]

Ọ bụkwa Chancellor nke Federal University of Agriculture, Abeokuta.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Gulloma. "Nigeria: ASUU Strike...chancellors Hit Brickwall", AllAfrica.com, 4 September 2009. Retrieved on 26 September 2011.
  2. Odiogor. "I was punished for defending the customs of my people – Prof. Chike Edozien", The Vanguard, 21 May 2010. Retrieved on 3 February 2022.
  3. CELEBRATING A ROYAL ICON AT 90: Obi (Prof) Joseph Chike Edozien [The Asagba of Asaba]. Asaba.com. Retrieved on 2016-05-31.
  4. Shuaib (2017-06-28). Between Nigerian Igbos and Biafran Agitators – A Northerner's Perspective. YAShuaib. Retrieved on 2017-06-28.