Kimberly Bryant (technologist)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kimberly Bryant
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereKimberly Dezie
aha ezinụlọ yaBryant Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Jenụwarị 1967 Dezie
Ebe ọmụmụMemphis Dezie
Ọrụ ọ na-arụinjinia Dezie
ụdị ọrụ yaelectrical engineering Dezie
ebe agụmakwụkwọVanderbilt University Dezie
Ihe nriteỤmụ nwanyị nọ n'Ụlọ Nzukọ nke Teknụzụ Dezie
Kimberly Bryan

Kimberly Bryant (amuru ya na abalị iri anọ na onwa nke mbu na afọ, 1967) o bu onye injinia eletriki nke America nke rụrụ ọrụ na ngalaba biotechnology na Genentech, Novartis Vaccines, Diagnostics, na Merck . Na 2011, Bryant turu ntuala Black Girls Code, otu ụlọ ọrụ anaghị akwụ ụgwọ nke n'elekwasị anya n'inye nkà na teknụzụ na mmemme kọmputa nye ụmụ agbọghọ Africa-American. Mgbe o guzobechara Black Girls Code, e depụtara Bryant dị ka otu n'ime "25 Most Influential African-Americans In Technology" site Business Insider .

Mmalite ndu na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ma zụlite Kimberly Bryant na Memphis, Tennessee na abalị iri anọ na onwa nke mbu na afọ, 1967, site n'aka otu nne naanị ya n'etiti Civil Rights Movement . Ọ kọwara onwe ya dị ka "nwa agbọghọ na-anụ ọkụ n'obi," na-eme nke ọma na mgbakọ na mwepụ na sayensị n'ụlọ akwụkwọ. [1] Ọ nwetara akwụkwọ mmụta ịga Mahadum Vanderbilt na 1985, ebe o mere atụmatụ ịghọ onye injinia obodo . N'ịbụ onye teknụzụ dị ka microchip, kọmputa nkeonwe na ekwentị mkpanaaka dọọrọ mmasị ya, ọ gbanwere isi ya wee nweta akara ugo mmụta na Electrical Engineering na ụmụntakịrị na sayensị Kọmputa na mgbakọ na mwepụ na 1989. [2] [3] [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ná mmalite ọrụ ya, Bryant nwere ọrụ na ụlọ ọrụ eletrik Westinghouse Electric na DuPont . [2] Mgbe e mesịrị, Bryant ga-akwaga na biotechnology na mgbe e mesịrị na ụlọ ọrụ ọgwụ, ebe ọ na-arụ ọrụ na Pfizer, Merck, na Genentech na Novartis . [5] [2]

Koodu ụmụ nwanyị ojii[dezie | dezie ebe o si]

Bryant tọrọ ntọala Black Girl Code na 2011 mgbe nwa ya nwanyị kwusịrị mmasị n'ịmụ mmemme kọmputa. N'ịchọ ihe ọmụmụ dị na mpaghara Bay, ọ chọpụtara na ọ dịghị nke dabara adaba maka nwa ya nwanyị. Ụmụ nwoke na-ewerekarị ha, ọ naghị adịkarị kwa ka ụmụ agbọghọ Africa ndị America ndị ọzọ bịara. [3] N'ịbụ onye e kewapụrụ onwe ya n'oge ọ na-amụ ihe na ịrụ ọrụ, ọ chọrọ ebe ka mma maka nwa ya nwanyị. Bryant na-atụ anya na mbọ a ga-eme ka ụmụ agbọghọ na-eto eto, karịsịa ndị si n'ọnụ ọgụgụ dị nta, nọgide na-etinye aka na STEM ma nwekwuo mmata n'ime ubi. Ụmụ nwanyị Africa-America na-erughị 3% nke ndị ọrụ na ụlọ ọrụ teknụzụ na Black Girls Code na-alụ ọgụ iji gbanwee ma melite pasent a ka mma. [6] [7]

Koodu umunwanyi ojii na-akuziri ụmụ agbọghọ nọ n'afọ akwụkwọ mmemme kọmputa na mmemme ụlọ akwụkwọ ma n'oge okpomọkụ. Otu anaghị akwụ ụgwọ dabere na San Francisco nwere ebumnuche ịkụziri otu nde ụmụ agbọghọ ojii ka ha nweta koodu site na 2040. [3] Nzukọ a azụlarị ụmụ agbọghọ 3,000 n'isi iri na ise n'obodo ukwu dị na United States na mba ọzọ, gụnyere otu isi na Johannesburg, South Africa . [3] [8]

Na ọnwa asaá na afọr 2017 Bryant tinyere aka n'ịjụ onyinye Uber $ 125,000 nke ọ weere dị ka "ihe na-adịghị mma". Onyinye a sochiri ebubo nke iyi egwu mmekọahụ na Uber. Bryant kwukwara na ọjụjụ ya, na e nyere Girls Who Code ugboro iri ego enyere na koodu umunwanyi ojii. Na ọnwa nke abụọ na afor 2018 koodu umunwanyi ojii rukoro ọrụ ya na onye na asọmpi na Uber Lyft - ka Bryant tụlere ụkpụrụ ha ka ọ dabara nke ọma na nke ya. [9]

Bryant bụ onye na-eche echiche na mpaghara nsonye na teknụzụ, ma kwuo okwu na isiokwu na ihe omume ndị dị ka TedX Kansas City, TedX San Francisco, Platform Summit, Big Ideas Festival, na SXSW . [10] [11] [12]

Mgbe ọkụ arụkwaghịm n'ọrụ n'oge okpomọkụ 2021, ya na ndị ọrụ na-ezo aka na "okwu gbasara ọdịbendị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya [na nzukọ ahụ]" ndị isi oche maka Black Girls Code chụpụrụ Bryant na abalị iri abụo na atọ na ọnwa nke iri abuo na afọ, 2021 site n'ọkwa ya dị ka onye isi ma tinye ya nkwusioru, ebe "a na-enyocha ebubo siri ike nke adịghị mma n'ebe ọrụ.

Ndị isi oche[dezie | dezie ebe o si]

Bryant na-eje ozi na National Champions Board maka National Girls Collaborative Project, otu ọrụ ebere nke ọhụụ ya bụ ịkpọkọta òtù dị iche iche n'ofe United States na-agba mbọ ịkụziri na ịgba ụmụ agbọghọ ume ịchụso ọrụ na STEM. [13] Ọ na-ejekwa ozi na bọọdụ nke National Center for Women & Information Technology (NCWIT) K-12 Alliance, otu raara onwe ya nye ịmepụta ohere ịnweta agụmakwụkwọ mgbakọ na mwepụ maka ụmụ agbọghọ ebe niile. [14]

Nnabata[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, Bryant nwetara ihe nrite Jefferson a ma ama maka ọrụ obodo maka ọrụ ya iji kwado obodo Bay Area na Black Girls Code. [15]

Na afọ 2013, a matara Bryant dị ka onye mmeri nke White House maka mgbanwe na ntinye teknụzụ. [16] [17] N'otu afọ ahụ, a họpụtara ya dika otu n'ime mmadụ iri abụo na ise Kasị mma na Africa-American na teknụzụ site na Business Insider, nyere ya ihie nrite ana akpo 'Phara-Aspen Education Fellowship', ma gụọ ya aha bụ ' The Root 100 na <i id="mwbA">Ebony</i> Power 100 lists'. [11] [16] [18]

Na afọ 2014, Bryant bụ onye natara ihie nrite ana akpo '<i id="mwdQ">Smithsonian Magazine</i> 's American Ingenuity Award for Social Progress'. [19] Ọ bụkwa otu n'ime ndị meriri ihe nrite ụmụ nwanyị POLITICO na-achị. [20]

Na afọ 2019, Bryant bụ otu n'ime ndị ikpeazụ n'ime mmadụ iri isii na ise n'ofe iri na atọ iji gosipụta ọrụ ha na onyinye ihie ọhụrụ na mmekọrịta ihie ọhụrụ nke iri abụọ na abụọ nke KPMG wetara. Enyere ya ihe nrite SXSW Interactive 'Festival Hall of Fame'. [21] [22]

Isi okwu[dezie | dezie ebe o si]

Bryant bụ onye isi okwu na afọ 2021 SXSW EDU. [23]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Rosenberg (November 2014). Could This Be the Answer to the Tech World's Diversity Problem? (en). Smithsonian Magazine. Retrieved on 2021-02-21.
  2. 2.0 2.1 2.2 Dubois (September 26, 2014). Kimberly Bryant, BE'89, Is Changing the Face of High-Tech with Black Girls Code. Vanderbilt Magazine. Vanderbilt University. Retrieved on 15 February 2018.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Rosenberg. "Could This Be the Answer to the Tech World's Diversity Problem?", Smithsonian Magazine, November 2014. Retrieved on 25 February 2015.
  4. Costa. Black Girls Code CEO Is Changing the Face of Tech (en). PCMAG. Retrieved on 2019-11-21.
  5. Gilpin. "Black Girls Code founder Kimberly Bryant: Engineer. Entrepreneur. Mother.", TechRepublic, April 7, 2014. Retrieved on 24 February 2015.
  6. Jackson. "Why Black Girls Code's founder wants to get 1 million girls of color to code", chicagotribune.com. Retrieved on 2017-03-10. (in en-US)
  7. Daley (March 13, 2020). Women in Tech Statistics for 2020 (and How We Can Do Better) (en). Built In. Retrieved on 2021-02-21.
  8. Kimberly Bryant's suspension surfaces ongoing tensions at Black Girls Code (en-US). TechCrunch. Retrieved on 2022-02-04.
  9. Black Girls Code Teams up with Lyft After Rejecting Offer from Uber (12 February 2018).
  10. TEDx Talks: Black Girls Code | Kimberly Brant | TEDxKC. YouTube (October 5, 2013).
  11. 11.0 11.1 sscheller (2015-01-26). Kimberly Bryant (en). U.S. Chamber of Commerce Foundation. Retrieved on 2021-02-22.
  12. When you want to change the face of technology, the risks of failure are not equitably distributed. TED (October 2019).
  13. Champions Board | National Girls Collaborative Project. ngcproject.org. Retrieved on 2021-02-22.
  14. K-12 Alliance (en). National Center for Women & Information Technology. Retrieved on 2021-02-22.
  15. Error on call to template:cite web: Parameters archiveurl and archivedate must be both specified or both omittedKimberly Bryant (en). The White House. Archived from the original on January 2017. Retrieved on 2021-02-21.
  16. 16.0 16.1 Johnson. "Black Girls Code: The Next Steve Jobs Will Be A Woman of Color", Forbes, August 15, 2016. Retrieved on 11 February 2017.
  17. Honoring Tech Inclusion Champions of Change at the White House (en). whitehouse.gov. United States of America (8 August 2013). Retrieved on 11 February 2017.
  18. Dickey. "The 25 Most Influential African-Americans In Technology", Business Insider, April 4, 2013. Retrieved on 24 February 2015.
  19. 2014 American Ingenuity Award Winners. Smithsonian Magazine. Smithsonian. Archived from the original on 24 January 2017. Retrieved on 12 October 2018.
  20. 2014 'Women Who Rule' award winners announced (en). POLITICO (December 2, 2014). Retrieved on 2021-02-22.
  21. Roth (January 22, 2019). 2019 SXSW Interactive Innovation Awards Finalists & Hall of Fame Inductee Kimberly Bryant. SXSW. Archived from the original on November 17, 2019. Alt URL
  22. Roth (January 22, 2019). 2019 SXSW Interactive Innovation Awards Finalists & Hall of Fame Inductee Kimberly Bryant. SXSW. Retrieved on November 21, 2019.
  23. Hogan (2021-03-05). How SXSW EDU Lives On, Online | MarketScale (en-US). MarketScale B2B Industry News. Retrieved on 2021-03-09.