LGBT rights in Northern Nigeria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ndị Lesbian, nwoke nwere mmasị nwoke, bisexual, na transgender (LGBT) nọ na Northern Nigeria na-eche ihe ịma aka iwu pụrụ iche na nke ọha mmadụ na-enwetaghị ndị na-abụghị ndị LGBT. Iwu gọọmenti etiti machibidoro ụdị omume idina ụdị onwe ọ bụla ma nye iwu ka a ga-anọ mkpọrọ afọ 14 maka ndị ahụ hụrụ na ha nwere ikike. Ọ bụ ezie na ụdị iwu Shari'a nke Maliki etinyere na steeti iri na abụọ nwere ntaramahụhụ dị nta maka ndị na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye, ọ na-edepụta ntaramahụhụ ọnwụ maka ndị lụrụ di na nwunye.

Naịjirịa akatọwo ya n'ọtụtụ ebe site n'aka ndị otu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, yana United Nations, maka ịghara ịkwado, na ọbụna imebi, ikike nke ndị LGBT.

Iwu nke mmekọahụ nwoke na nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

Boko Haram[dezie | dezie ebe o si]

 

Iwu Mpụ nke isi oche ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Nkeji narị abụọ na iri asatọ na anọ nke iwu Penal Code of Northern Nigeria, Federal Provisions Act, nke metụtara steeti niile dị na ugwu Naijiria, kwuru na:

Onye [1] bụla na nwoke, nwanyị ma ọ bụ anụmanụ ọ bụla nwere mmekọahụ n'ụzọ na-emegide usoro okike ga-enweta ntaramahụhụ site n'ịga mkpọrọ ruo afọ iri na anọ ma bụrụkwa onye a ga-akwụ ụgwọ.: page: 69 

Akụkụ nke 405 na-enye na nwoke nke na-eyi ma ọ bụ na-eyi uwe n'ụdị nwanyị n'ebe ọha na eze ma ọ bụ onye na-eme sodomy dị ka ụzọ isi nweta ihe ọ ga-eri ma ọ bụ dị ka ọrụ bụ "onye na-agagharị agagharị". [1]'okpuru Akụkụ nke 407, ntaramahụhụ bụ ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke otu afọ mkpọrọ ma ọ bụ ịkwụ ụgwọ, ma ọ bụ ha abụọ.: page: 127 

Akụkụ nke 405 [1]-enyekwa na "onye na-agagharị agagharị" bụ "onye ọ bụla mgbe a mara ya ikpe dị ka onye na-agafe agagharị na-eme mpụ ọ bụla nke ga-eme ka a maa ya ikpe ọzọ".[1]: peeji: 127 ntaramahụhụ n'okpuru Nkebi nke 408 bụ ihe ruru afọ abụọ n'ụlọ mkpọrọ ma ọ bụ ịkwụ ụgwọ, ma ọ bụ ha abụọ.: page: 128 

Iwu Shari'a e depụtara na steeti iri na abụọ[dezie | dezie ebe o si]

Twelve northern states have adopted some form of Shari'a into their criminal statutes: Bauchi, Borno, Gombe, Jigawa, Kaduna, Kano, Katsina, Kebbi, Niger, Sokoto, Yobe, and Zamfara. The Shari'a criminal laws apply to those who voluntarily consent to the jurisdiction of the Shari'a courts and to all Muslims.: page: 45 

Ihe sodomy pụtara[dezie | dezie ebe o si]

Na steeti Kaduna na Yobe, "sodomy" bụ nke "[onye] na nwoke ọ bụla nwere mmekọahụ n'afọ".

Na steeti Kano na Katsina, "sodomy" na-eme site na "[w] onye ọ bụla nwere mmekọ anụ ahụ megide usoro okike ya na nwoke ma ọ bụ nwanyị ọ bụla site na isi ike ya".

[1] steeti Bauchi, Gombe, Jigawa, Sokoto, na Zamfara, "onye na-edina nwoke ibe ya" bụ "[onye] nwere mmekọahụ anụ ahụ megide usoro okike na nwoke ma ọ bụ nwanyị ọ bụla".: page: 69 

ntaramahụhụ maka mmebi iwu nke sodomy[dezie | dezie ebe o si]

Na steeti Gombe, Jigawa, na Zamfara, a ga-ata onye mejọrọ nwoke ibe ya ahụhụ:

(a) site n'ịkụ otu narị ụtarị ma ọ bụrụ na ọ lụbeghị di, ọ ga-enwekwa ntaramahụhụ maka otu afọ; ma ọ bụ

(b) ma ọ bụrụ na a na-atụ ya nkume ruo ọnwụ (rajm).[1]: page: 70 

Na steeti Kano, a ga-ata onye mere mpụ sodomy ahụhụ:

(a) site n'ịkụ otu narị ụtarị ma ọ bụrụ na ọ lụbeghị di, ọ ga-enwekwa ntaramahụhụ maka otu afọ; ma ọ bụ

(b) ma ọ bụrụ na ọ lụrụ di ma ọ bụ nwunye n'oge gara aga site na ịtụ nkume ruo ọnwụ (rajm). [1]: page: 70 

[1] steeti Bauchi, a ga-ata onye mebiri iwu sodomy ahụhụ site na ịtụ ya nkume ruo ọnwụ (rajm) ma ọ bụ site n'ụzọ ọ bụla ọzọ steeti kpebiri. ": page: 70  [1] steeti Kaduna, Katsina, Kebbi, na Yobe, onye na-eme mpụ nke sodomy "ga-ata ya ahụhụ site na ịtụ ya nkume ruo ọnwụ (rajm) ".: page: 70 

(a) site na ịtụ ya nkume ruo ọnwụ;

[1] (b) ọ bụrụ na onye na-eto eto mere omume ahụ na onye toro eto, a ga-ata onye toro eto ahụhụ site na ta'azir nke nwere ike ịgbasa 100 ụtarị na onye na'eto eto na ntaramahụhụ mgbazi.: page: 70 

[1] Sokoto, "ta'azir" pụtara " ntaramahụhụ maka mmejọ nke a na-akọwaghị ntaramahụjụ".: page: 53 

Ihe nwanyị nwere mmasị nwanyị putara[dezie | dezie ebe o si]

[1] steeti Bauchi, Gombe, Jigawa, Kaduna, Kano, Katsina, Kebbi, Sokoto, Yobe, na Zamfara, ụmụ nwanyị na-eme ya site na "[onye ọ bụla, n'ịbụ nwanyị, na-etinye nwanyị ọzọ na mmekọahụ anụ ahụ site na akụkụ ahụ ya ma ọ bụ site na mkpali ma ọ bụ mkpali mmekọahụ nke ibe ya. " Bauchi, Jiga, Katsinaina, Kebi, Sokoto na Zamfara na-eme ihe ndị a site na njikọta nke akụkụ ahụ nwanyị / / afọ ojuju: ": page: 71 

ntaramahụhụ maka mmejọ nwanyị nwere mmasị nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

[1] steeti Gombe, Jigawa, Kebbi, Sokoto, Yobe, na Zamfara, onye na-eme mpụ nke ụmụ nwanyị "ga-ata ya ahụhụ site na ịpịa ya ụtarị nke nwere ike iru iri ise ma tụọ ya ikpe ịga mkpọrọ nke nwere ike ịgbatị ọnwa isii".: page: 71 

[1] Na steeti Gombe, Jigawa, Kebbi, Sokoto, Yobe, na Zamfara, onye mejọrọ mmejọ nwanyị nwere mmasị nwanyị “a ga-eji mkpe were taa ụtarị iri ise na mgbakwunye na a ga-ama ya ikpe mkpọrọ nke nwere ike ịgbatị. ruo ọnwa isii

[1] steeti Kaduna, ntaramahụhụ maka ime mpụ nke ụmụ nwanyị bụ ta'azir, nke pụtara " ntaramahụjụ ọ bụla a na-enyeghị site na hadd ma ọ bụ qisas".[1]: peeji: 53 "Hadd" pụtara " ntaramahụhụ nke iwu Alakụba setịpụrụ".[1]: peeji: 54 "Qisas" gụnyere " ntaramahụhụ a na-enye ndị mebiri iwu site na mmegwara maka ịkpata ọnwụ / mmerụ ahụ nye mmadụ". : peeji nke: 54: page: 54 

[1] steeti Kano na Katsina, ntaramahụhụ maka ime mpụ nke ụmụ nwanyị bụ ịtụ nkume ruo ọnwụ.: page: 71 

Ihe omume rụrụ arụ pụtara[dezie | dezie ebe o si]

Na steeti Kaduna, mmadụ na-eme ajọ omume rụrụ arụ " n'ihu ọha, ikpughe ọtọ n'ihu ọha na ihe ndị ọzọ yiri ya nwere ike imebi omume ọha.

Nkwado maka mmekọrịta nwoke na nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Human rights in Nigeria

Nchebe megide ịkpa ókè[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na Iwu nke Federal Republic of Nigeria anaghị echebe ikike LGBT kpọmkwem, ọ nwere ndokwa dị iche iche na-ekwe nkwa ikike ụmụ amaala niile hà nhata (Nkebi 17 (2) (a)) yana ikike ndị ọzọ, gụnyere nlekọta ahụike na ahụike zuru oke (Nkeji 17 (3) (d)) na ohere hà nhata n'ebe ọrụ (Nkezi 17 (3) (a)). [2] Ọzọkwa, Federal Constitution kọwara dị ka iwu na-akwadoghị iwu ọ bụla nke megidere ikike okpukperechi ma ọ bụ ozizi nke okpukpere chi ọ bụla na Federation; Ndị Animists Hausa na-eme emume mmekọ nwoke na nwanyị.

Ka ọ dị ugbu a, ndị LGBT na-eche ịkpa ókè na mmekpa ahụ ihu.

Tebụl Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Mmekọahụ nwoke na nwanyị iwu No (Ruo ntaramahụhụ ọnwụ na steeti iri na abụọ)
Afọ nkwenye hà nhata No
Iwu mgbochi ịkpa ókè n'ọrụ naanị No
Iwu mgbochi ịkpa ókè n'inye ngwaahịa na ọrụ No
Iwu mgbochi ịkpa ókè na mpaghara ndị ọzọ niile (gụnyere ịkpa ókè n'ụzọ na-apụtaghị ìhè, okwu ịkpọasị) No
Alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị No
Nkwado maka di na nwunye na-enwe mmekọahụ No
Nkuchi nwa site n'aka di na nwunye nwoke na nwanyị No
Nkuchi nke di na nwunye na-enwe mmekọahụ No
A na-ekwe ka ndị na-edina nwoke ibe ha na ndị na-alụ nwanyị ibe ha rụọ ọrụ n'ihu ọha n'ọrụ agha No
Ikike ịgbanwe okike iwu No
Ịnweta IVF maka ụmụ nwanyị No
Ịmụ nwa maka ndị nwoke na-edina nwoke ibe ha No
  • LGBT rights in Africa
  • LGBT rights in Nigeria
  • Recognition of same-sex unions in Nigeria
  • Capital punishment for homosexuality
  • Capital punishment in Nigeria
  • Yan Daudu

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 1.16 1.17 Sharia Implementation in Northern Nigeria 1999-2006: A Sourcebook, authored by Philip Ostien, Spectrum Books Limited, Ibadan, Nigeria, 2007, volume IV, chapter 4, part III (republished on the Internet by the University of Bayreuth with permission of the author and publisher)
  2. Constitution of the Federal Republic of Nigeria. nigeria-law.org. Retrieved on 2019-03-29.