Masresha Fetene

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Masresha Fetene
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEthiopia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Disemba 1954 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Geʽez script Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
ụdị ọrụ yaplant ecophysiologist Dezie
onye were ọrụEthiopian Academy of Sciences, Addis Ababa University Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaCatholicism Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ájá ájá Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Ethiopian Academy of Sciences Dezie

Masresha Fetene FAAS (Àtụ:Lang-amh, amụrụ 15 Disemba 1954) bu onye ọkammụta si mba Etiopia n'isi ọmụmụ Plant Ecophysiologist na Ngalaba Plant Biology and Eco diversity Management, Mahadum Addis Ababa.

Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Masresha Fetene na Mertolemariam, Gojjam, Ngalaba Amhara, Etiopia na 15 Disemba 1954.

Ọ nwetara nzere B.Sc ya na Biology site na ngalaba nke Biology, Mahadum Addis Ababa (1976-1982) bụ ọkachamma, nke nzere M.Sc ya sochiri site na otu ụlọ akwụkwọ ahụ (1983-1985). Ọ gụchara ma nweta nzere PhD ya n'isi ọmụmụ Plant Ecophysiology (1987 – 1990) site na Institute of Botany, Technische Universität Darmstadt, Germany, na German Academic Exchange Service ( DAAD) PhD Fellowship, [1]tupu ọ bụrụ onye enyemaka nnyocha ruo afọ 1992 na Mahadum Bayreuth[2] na Mmekọrịta Nchọpụta nke German research Foundation kwadoro. .[3][4][5]

Ọrụ na Ime Nnyocha Ya[dezie | dezie ebe o si]

Fetene laghachiri na Etiopia isonye na Ngalaba Biology, Mahadum Addis Ababa, dị ka onye ọkammụta enyemaka (1993-1996), tupu ebulie ya na ọkammụta nsonye nakwa onye isi ngalaba (1996-2002), na ọkammụta nke Ecophysiology n'afọ 2002.[4] Ọ bụ onye isi na onye isi nchịkọta akụkọ nke Addis Ababa University Press (2006-2011), na Associate Dean (2001-2004) na Vice President (2009-2013) nke Nchọpụta Nchọpụta na Ngụsị Akwụkwọ, Ngalaba Sayensị, Mahadum Addis Ababa.[4][6] N'agbata 1996 na 2004, Fetene bụ onye nchịkọta akụkọ nke SINET: Ethiopian Journal of Science, akwụkwọ akụkọ nke ngalaba Sayensị, Mahadum Addis Ababa bipụtara. kemgbe 1971.[7][4][8] Nnyocha na amụma Fetene gbadoro ụkwụ na Bidiversity,[9][10] Stress (biology),[6][11] photosynthesisna ecophysiology.[12][2][13][14] O nwetara Asambodo Ọkachamara Mba Nile nke STI Policy Management site na International Science, Technology and Innovation Center for South-South Cooperation, UNESCO. Fetene gara leta Board Advisory Scientific, Mahadum Umeå na mkpakọrịta nyocha oge okpomọkụ na 2006. Fetene bụ isi na nguzobe Ethiopian Academy of Sciences n'April 10, 2010,[15][16][17]na ọ na-ejekwa ozi dị ka onye isi oche kemgbe 2014. A họpụtara Fetene ka ọ bụrụ onye otu National Council for Science, Ethiopia, na 2015. O mebere onye Africa. Netwọk ọhịa, ụlọ ọrụ Etiopia Institute of Water Resources, na Biological Society of Ethiopia.[3][18][19]

Ndụ Ezi na Ulo Ya[dezie | dezie ebe o si]

Fetene lụrụ Selome Bekele, onye nkuzi na mahadum Addis Ababa,[20] na ha nwere ụmụ atọ.[21]

Onyinye na nkwanye Ugwu Ya[dezie | dezie ebe o si]

Fetene bụ onye tọrọ ntọala nke ụlọ akwụkwọ Ethiopian Academy of Science n'afọ 2010,[17][16] ewee họpụta ya onye òtù nke Ụlọ Akwụkwọ African Academy of Sciencesn'afọ 2015.[18] N'afọ 2016, Fetene nwetara UNESCO-ICRO - Short-term Research Fellowship Award, Alexander von Humboldt Foundation Research Fellowship n'afọ 2000,[22] Mmekọrịta nyocha nke oge okpomọkụ nke DAAD na 1994 na 2003.[18][4]

Akwụkwọ Ndị Ebipụtara Ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Scholia

Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. (2016-12-10) Progress in Botany Vol. 78 (in en). Springer. ISBN 978-3-319-49490-6. 
  2. 2.0 2.1 DFG - GEPRIS - Professor Dr. Masresha Fetene.
  3. 3.0 3.1 Masresha Fetene (en-GB).
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Masresha Fetene | College of Natural and Computational Sciences (en-US).
  5. {{Cite web |title=Masresha Fetene | Addis Ababa Mahadum {{!} 66 Mbipụta | 1644 Citations | Ndị ode akwụkwọ emetụtara |url=https://typeset.io/authors/masresha-fetene-2978hei1ll |access-date=2022-12-09 |website=SciSpace - Odee |asụsụ=en}}
  6. 6.0 6.1 Fetene, Masresha. [https ://books.google.com/books?id=FwZSAQAIAAAJ&q=%22Masresha+Fetene%22+-wikipedia Ohia Sheka: Ọmụmụ Okwu Multidisciplinary na mmetụta nke Landuse/landcover Changes, Southwest Ethiopia] (in en). 
  7. SINET: Akwụkwọ akụkọ Sayensị Etiopia (en-US).
  8. Àtụ:Cite akwụkwọ
  9. (2006-01-13) Land Use Change and Mountain Biodiversity (in en). CRC Press. ISBN 978-1-4200-0287-4. 
  10. Yeshitela, Kumelachew (2008). Effects of Anthropogenic Disturbance on the Diversity of Foliicolous Lichens in Tropical Rainforests of East Africa: Godere (Ethiopia), Budongo (Uganda) and Kakamega (Kenya) (in en). Cuvillier Verlag. ISBN 978-3-86727-706-8. 
  11. Wesche, Karsten (2003). "The Importance of Occasional Droughts for Afroalpine Landscape Ecology". Journal of Tropical Ecology 19 (2): 197–207. DOI:10.1017/S0266467403003225. ISSN 0266-4674. 
  12. Masresha Fetene.
  13. (2009) Small and Medium Forest Enterprises in Ethiopia (in en). IIED. ISBN 978-1-84369-720-6. 
  14. Universities welcome new national open access policy.
  15. {{Cite journal | last=Nordling |first=Linda |date=2010-04-09 |title=Ethiopia bidoro ụlọ akwụkwọ sayensị mbụ |url=https://www.nature.com/articles/news.2010.173 |journal=Nature |language=en |doi=10.1038/news.2010.173 |issn=1476-4687|doi-access=free} }
  16. 16.0 16.1 Iwebata ụlọ akwụkwọ sayensị Etiopia.
  17. 17.0 17.1 Ndị malitere nke Etiopia Academy of Sciences na Tadias Magazine (2014-07-08).
  18. 18.0 18.1 18.2 Fetene Masresha | The AAS. Archived from the original on 2022-12-09. Retrieved on 2023-12-14.
  19. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named : 1
  20. Selome Bekele - Academia.edu.
  21. .bdu.edu.et/sites/default/files/journal/MFetene_CV%20.pdf MFetene_CV.
  22. Prof. Dr. Masresha Fetene - Profile - Alexander von Humboldt.Àtụ:Dead link