Michel Odent

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Michel Odent
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịFrance Dezie
aha n'asụsụ obodoMichel Odent Dezie
Aha enyereMichel Dezie
aha ezinụlọ yaOdent Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Julaị 1930 Dezie
Ebe ọmụmụOise Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language, Bekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụsurgeon, gynaecologist, obstetrician Dezie
ụdị ọrụ yacesarean section Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Paris Dezie
affiliationMedical Veritas Dezie
webụsaịtịhttp://www.wombecology.com Dezie

Michel Odent (amụrụ n'afọ 1930) bụ onye France na-ahụ maka ndụ nwere ịmụ nwa na ọkachamara n'ịmụ nwa.[1]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya n'obodo nta French na 1930, Odent gụrụ ọgwụ na Paris ma na ere ọgwụ nke dọkịta na eji ngwa ahịa nke ụwa họrọ gụọ akwụkwọ dị ka dọkịta na-awa ahụ n'afọ ndị 1950. E gosipụtara ya na Lancet dị ka "otu n'ime ezigbo ndị dọkịta na-awa ahụ".[2]

Ọrụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye na-ahụ maka ịwa ahụ na ịmụ nwa nke ụlọ ọgwụ Pithiviers (France) site na 1962 ruo 1985, Odent enweela mmasị pụrụ iche na ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi na-emetụta usoro ọmụmụ.[3] O webatara echiche nke ụlọ ọmụmụ, ọdọ mmiri ọmụmụ, na oge abụ maka ụmụ nwanyị dị ime. Mgbe ọ rụchara ọrụ n'ụlọ ọgwụ, o tinyere aka na ọmụmụ n'ụlọ, hiwere na London Primal Health Research Centre, ma mepụta nchekwa data (primalhealthhresearch.com) iji chịkọta ọmụmụ ọrịa na-efe efe na-enyocha njikọ dị n'etiti ọnọdụ n'oge ọmụmụ "oge mbụ" na ahụike ụmụaka na nne. Odent bụ Prọfesọ Nleta na Odessa National Medical University na Doctor Honoris Causa nke Mahadum Brasilia.[4]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Odent bụ onye dere isiokwu mbụ banyere mmalite nke inye ara n'ime awa na-esote ọmụmụ, isiokwu mbụ banyere iji ọdọ mmiri ịmụ nwa n'oge ịmụ nwa, na isiokwu mbụ na-etinye echiche Nchịkwa nri dị ka ndị ọzọ ụra mbụ Nile nke ihe mgbu na obstetrics.[5][6][7][8]

N'akwụkwọ e bipụtara na 1986 ("Primal Health") o nyere ihe akaebe na a na-eguzobe homeostasis n'oge "oge mbụ" (ndụ nwa, ọmụmụ na ọnwa ndị na-esote ọmụmụ): nke a bụ oge ndụ mgbe usoro mgbanwe na ụdị nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ ndị ogbi ozi ọma alaeze ahụ nke mmadụ na-agbanwe "ọnọdụ ntọala" ha. Odent na-elekwasị anya ugbu a na evolushọn nke Homo sapiens n'ihe gbasara ụzọ ọmụmụ nke oge a.[9][10]

Odent bụ onye dere akwụkwọ iri na ise e bipụtara n'asụsụ iri abụọ na abụọ. N'akwụkwọ ya, ọ na-ezo aka mgbe niile n'echiche nke mbelata ọrụ na enye ima mma kasị mkpa mere n'oge ochie nakwa n'oge kwesịrị neocortical dị ka isi ihe iji chọpụta mkpa ndị bụ isi nke ụmụ nwanyị na-arụsi ọrụ ike na ime ka o kwe omume ezigbo "fetus ejection reflex".[11]

Akwụkwọ ya gụnyere:

  • Ọmụmụ A mụrụ ya (1984, Pantheon, NY)
  • Ahụike mbụ (1986. Century Hutchinson London)
  • Mmiri na mmekọahụ (1990, Penguin Books)
  • Onye ọrụ ugbo na onye na-ahụ maka ịmụ nwa (Free Association Books)
  • The Caesarean (Akwụkwọ Njikọ N'efu)
  • The Scientification of Love (Free Association Books)
  • Ọrụ nke Orgasms: The Highways to Transcendence (2009, Pinter & Martin Ltd.)
  • Ịmụ nwa n'oge plastik (2011, Pinter & Martin Ltd.)
  • Childbirth and the Future of Homo sapiens (2013, Pinter & Martin Ltd.), nke e bipụtara ọzọ dị ka Childbirth na Evolution of Homo sapien na 2014
  • Anyị chọrọ ndị na-amụ nwa? (2015, Pinter & Martin Ltd.)
  • The Birth of Homo, the Marine Chimpanzee (2017, Pinter & Martin Ltd.)
  • Ọdịnihu nke Homo (2019, World Scientific Publishing Co. Ltd.)

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Campbell. "Men should 'stay away from childbirth'", The Observer, 2009-10-17. (in en-GB)
  2. Lifeline. About Michel Odent. Lancet 1999;353:764.
  3. Gillett J. Childbirth in Pithiviers, France. Lancet, October 27, 1979:894-896.
  4. UnB - Universidade de Brasília - Doutor Honoris Causa (pt-br). www.unb.br. Retrieved on 2017-06-05.
  5. Odent M. The early expression of the rooting reflex. Proceedings of the 5th International Congress of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology, Rome 1977. London: Academic Press, 1977: 1117-19.
  6. Odent M. L’expression précoce du réflexe de fouissement. In : Les cahiers du nouveau-né 1978 ; 1-2 : 169-185
  7. Odent M. Birth under water. Lancet 1983: pp1476-77.
  8. Odent M. La reflexotherapie lombaire. Efficacité dans le traitement de la colique néphrétique et en analgésie obstétricale. La Nouvelle Presse Médicale 1975 ; 4 (3) :188
  9. Odent M. Childbirth and the Future of Homo sapiens. Pinter & Martin. London 2013.
  10. Odent M. What about the future of Homo sapiens? Human Evolution 2013 (in Press).
  11. Odent M. The fetus ejection reflex. Birth 1987;14(2):104-105.