Mike Pentz

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mike Pentz
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereMike Dezie
aha ezinụlọ yaPentz Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Novemba 1924 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya29 Mee 1995 Dezie
Ebe ọ nwụrụBonnieux Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụọrịa ọbara Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysicist, peace activist Dezie
onye were ọrụThe Open University, Imperial College London Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town Dezie

Michael John Pentz (30 Nọvemba 1924 - 29 Mee 1995) bụ onye physics, onye na-eme ihe ike na udo, na onye ọsụ ụzọ nwere mmetụta nke ịkụzi sayensị nye ụmụ akwụkwọ mahadum site na agụmakwụkwọ dị anya. [1] mụrụ Pentz na Cape Town, South Africa, ma nwụọ na France.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Pentz gụrụ akwụkwọ na South Africa na St Aidan's College, Grahamstown, wee gaa Mahadum Cape Town. Ọ bịara Imperial College na London na 1948 ịrụ ọrụ na microwave spectrometry na physics nuklia. Afọ itoolu [2] e mesịrị, ọ sonyeere CERN [3] na Geneva, ebe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ndú nke otu nnukwu ìgwè ndị ọkà mmụta sayensị na-emepe ụlọ ọrụ ngwa ngwa CESAR.

N'oge ndụ ya niile, Pentz bụ onye otu a ma ama na onye na-eme ihe n'ọtụtụ òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị. [4]'afọ 1965, mgbe ọ na-arụ ọrụ na CERN, ọ ghọrọ onye isi oche mbụ nke Mouvement Anti-Apartheid Suisse e guzobere ọhụrụ. Site na 1981 ruo 1984, ọ bụ osote onye isi oche nke Campaign for Nuclear Disarmament (CND). [5] na onye nkuzi Open University Steven Rose, Pentz nyere aka n'ihe omume ndị ọkà mmụta sayensị megide ngwá agha nuklia (SANA), nke o guzobere na 1981; [1] SANA bụ otu n'ime òtù ndị bu ụzọ nke ndị ọkà mmụta mmụta sayensụ maka ọrụ ụwa (SGR). [1] A kọwara Pentz dị ka onye na-adọrọ mmasị, onye buru ibu karịa ndụ, onye raara onwe ya nye ihe kpatara nkwụsị nuklia.   [citation needed]

N'ihi ihe gbasara ahụike, Pentz lara ezumike nká na Bonnieux, nso Avignon, na France. Ọ nwụrụ n'afọ 1995 n'ọrịa leukemia.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Nwa akwụkwọ nke physics na injinia eletrik na Mahadum nke Cape Town na-enweta nzere BSc (Hons) (1944); nke a sochiri MSc na physics (1945).
  • 1948-49 Onye enyemaka nyocha; 1949 onye enyemaka nkuzi; 1949-57 onye nkuzi, Ngalaba Physics, Imperial College London
  • 1957-58 Onye nyocha; 1958-68 onye isi physics, CERN, Geneva
  • 1969-85 Onye guzobere Dean na onye nduzi nke ọmụmụ, Faculty of Science, Open UniversityMahadum Open
  • N'afọ 1987, Mahadum Open nyere Pentz utu aha prọfesọ emeritus.

Mahadum Open[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe ọ malitere na South Africa, ebe o nyere aka guzobe Adult African Night Schools Association na 1943, [6] ruo n'oge ya na CERN ebe ọ tụbara onwe ya n'ọrụ ndị ọzọ iji gbasaa ohere agụmakwụkwọ na ịgbasa ihe ọmụma sayensị, Pentz nwere mkpebi siri ike maka nghọta ọha na eze banyere sayensị. N'afọ 1969, Walter Perry, osote onye isi oche mbụ nke Open University, kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye guzobere Dean na onye nduzi ọmụmụ nke ngalaba sayensị. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ na nkuzi sayensị n'ebe dị anya, na-emeri ọ bụghị naanị ọtụtụ ihe isi ike, kamakwa ọtụtụ ajọ mbunobi megide echiche na enwere ike ịkụziri sayensị site na akwụkwọ ozi na telivishọn. N'ide akwụkwọ na 2006, Steven Rose[7] kọwara nnukwu ihe ịma aka ahụ:   [8]'ịbụ ndị nyocha kachasị ọhụrụ na teknụzụ agụmakwụkwọ duziri, ha meriri ihe isi ike ahụ site n'ịmepụta usoro mgbasa ozi dị iche iche, site na iji ederede e biri ebi, mgbasa ozi redio na telivishọn, nkwado sitere n'aka ndị nkuzi na nkuzi ihu na ihu, ụlọ akwụkwọ obibi, yana site na iji ihe nnwale ụlọ.

Pentz pụtara na mmemme telivishọn BBC dị iche iche n'onwe ya, dịka ọmụmaatụ na-agwa onye na-azụ nwamba okwu banyere mkpụrụ ndụ ihe nketa, [9] ma ọ bụ na-egosi, site na iji nnukwu pendulum bob kwụsịtụrụ na dome nke St. Paul's Cathedral na London, na ụgbọelu nke pendulum na-agbagharị n'ezie na-agba gburugburu na katidral, n'ihi ntụgharị ụwa kwa ụbọchị. [10]

Ebe [11] bụ na ọ na-arụ ọrụ na Pentz n'ịmepụta agụmakwụkwọ sayensị site na nkuzi dị anya, ngalaba sayensị nke OU taa na-akwado ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ọmụmụ sayensị niile na UK: ka ọ na-erule afọ 2012, e nwere ihe dị ka ụmụ akwụkwọ 48,000 (karịsịa na UK) na-amụ modulu sayensị OU. Mmasị Pentz nwere maka ịkọ ihe ọmụma [12] nkwenye ya na enwere ike ịkụziri onye ọ bụla chọrọ ịmụta ya sayensị kpaliri ọtụtụ ndị nkụzi nọ n'ebe dị anya na mba na kọntinent ndị ọzọ ịgbaso ihe nlereanya ya.

Ọrụ udo[dezie | dezie ebe o si]

N'ime akwụkwọ akụkọ Pentz, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Labour Tam Dalyell dere, sị: "[...] ọ dịghị onye na-akwado ọrụ nyere nkwanye ùgwù sayensị ka ukwuu na, ma ọ bụ tinyekwuo ume na agha crusad.megide ngwá agha nuklia karịa Pentz. Ọ nweghị nnukwu ngwa agha mgbochi nuklia zuru oke na 1980 na-enweghị ọnụnọ Pentz buru ibu, nke nwere osisi, na-eduga ngagharị ma ọ bụ na-eme ihe n'elu ikpo okwu." N'ihi ya, Pentz ikpe onye na-akwado onye olu maka mwepu ngwá agha.nuklia, na-esonyere ọtụtụ njem udo dị ịrịba ama nke 1970s na 1980s. Dị ka onye mmegide nke mgbochi nuklia na ozizi NATO nke nzaghachi mgbanwe, Pentz kwenyere na agha nuklia enweghị ike ịnọgide na-ejedebe n'ụzọ ọ bụla, na ọ ga-eduga ná mbibi zuru ebe niile..[13] N'ihi ya, Pentz ghọrọ onye na-akwado ụda olu maka mwepu ngwá agha nuklia, na-esonyere ọtụtụ njem udo dị ịrịba ama nke 1970s na 1980s.

Pentz achọghị izochi njikọ esemokwu: [14] ọ bụ, dịka ọmụmaatụ, onye na-akwado aka Britain nke ndị isi Soviet, World Peace Council (WPC). [14]'ọnwa Mee afọ 1984, ọ gara Moscow na oku nke Kọmitii Udo Soviet iji guzobe njikọ na "Kọmitii Nnyocha Sayensị na Nsogbu nke Udo na Ịkwụsị".

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Pentz, Michael J., Towards a final abyss? The state of the nuclear arms race. J.D. Bernal Peace Library, 1981, 16 pp. ASIN B0007AWP4M.
  • Pentz, Michael J., Accelerator research at CERN 1956–1967, CERN 1967, Volume 68, Issue 9 of CERN (Series), 22 pp.
  • Pentz, Michael J., British Peace Committee, The nuclear arms race: new dangers, new possibilities of disarmament, 1976. Àtụ:ISBN, Àtụ:ISBN.
  • Mike Pentz, Milo Shott, Francis Aprahamian (editor), Handling Experimental Data. Open University Press, 1988, 96 pp. Àtụ:ISBN.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Dalyell. "Obituary: Professor Mike Pentz", The Independent, 31 May 1995. Retrieved on 24 November 2011.Dalyell, Tam (31 May 1995). "Obituary: Professor Mike Pentz". The Independent. Archived from the original on 14 May 2022. Retrieved 24 November 2011. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Dalyell" defined multiple times with different content
  2. Koziol. On the hunt with CESAR. CERN. Retrieved on 17 June 2014.
  3. Pentz. Mike Pentz (sitting, wearing sandals). CERN Document Server. CERN PhotoLab. Retrieved on 2 December 2022.
  4. 'Anti-Apartheid Bewegung der Schweiz, Mouvement Anti-Apartheid Suisse', Schweizerisches Sozialarchiv: Archivfindmittel (Swiss Social Archives) . Correct as at 7 February 2013; retrieved 17 June 2014 (in German).
  5. SGR. 20 years of Scientists for Global Responsibility. SGR. Retrieved on 2 December 2022.
  6. Rose, Steven. "The physicist who preached peace", The Guardian, 31 May 1995, Features, p. 14.
  7. Rose. "Starting with a piece of liver...and other classic introductions", Times Higher Education, 15 December 2006. Retrieved on 28 July 2012.
  8. Video clip from the Open University Archive on OpenLearn, The Open University 1971 - Home experiment kits - OpenLearn - Open University. Archived from the original on 10 December 2012. Retrieved on 2012-06-15.. Retrieved on 28 July 2012.
  9. Video clip from the Open University Archive on OpenLearn, The Open University 1971 - Early success - OpenLearn - Open University. Archived from the original on 12 December 2012. Retrieved on 2012-06-15.. Retrieved on 28 July 2012.
  10. Picture from the Open University Archive on OpenLearn, The Open University . Retrieved on 28 July 2012.
  11. 'About the faculty', Faculty of Science, The Open University . Retrieved 28 July 2012.
  12. Durham, Tony, "First chance for many, last chance for Earth", THE, 14 November 1997 . Retrieved 28 July 2012.
  13. Pentz. "Das nukleare Wettrüsten – eine neue Initiative ist jetzt dringend notwendig", Wissenschaft & Frieden, 1984-2 (in German). Retrieved on 17 June 2014.
  14. 14.0 14.1 Lewis, Julian. , The Independent, 12 June 1995. Retrieved 24 November 2011.