Mohammed Arzika

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mohammed Arzika
Federal Minister of Communications
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byAir Vice Marshal Canice Umenwaliri
Succeeded byHaliru Mohammed Bello
Personal details
Born21 April 1943
Tambuwal, Sokoto State, Nigeria
Died9 June 2015
Sokoto State
Political partyPDP
AwardsOfficer of the Order of the Federal Republic (OFR) 1979

A họpụtara Mohammed Arzika ka ọ bụrụ Minista Naịjirịa nke nkwukọrịta site na June 1999 ruo June 2001 na kọmitii nke Onye isi ala Olusegun Obasanjo. Ọ nwụrụ mgbe ọ rịasịrị ọrịa nwa oge na 9 June 2015.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mohammed Arzika na Tambuwal, Tambuwal Local Government Area nke Sokoto State, Nigeria na 21 Eprel 1943 nye Alhaji Usman Nabungudu na Hajiya Bilikisu. Ọ gara Tambuwal Primary School site na 1951-1953, Sokoto Middle School site na 1953- 1955 na Provincial Secondary School (Nagarta College) site na 1955-1961. Ọ gakwara Barewa College site na 1962-1963 na Ahmadu Bello University Zaria, Institute of Administration ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Arts na Public Administration site na 1964-1967.

Arzika sonyeere Federal Civil Service na 1967 ma jee ozi na ngalaba na ọfịs dị iche iche nke Gọọmentị Federal. Ọ bụ osote odeakwụkwọ, Federal Ministry of Mines and Power 1967-1968, osote ode akwukwo, Federal Civil Service Commission 1968-1969, osote odeakụkọ Federal Ministry of Industry 1969-1971.

Ọ kwagara na NorthWestern State Civil Service na 1971 dị ka Onye isi enyemaka odeakwụkwọ wee laghachi na Federal Civil Service na 1972. E zigara ya n'ụlọ ọrụ nnọchi anya Naịjirịa na United States, Washington D.C. dị ka onye na-ahụ maka ndị ọrụ site na 1972-1975.

N'afọ 1975, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi odeakwụkwọ nke onye isi ala (General Murtala Muhammad) wee bụrụ onye isi edemede nke onye isi obodo (General Olusegun Obasanjo) site na 1976-1979. N'agbata afọ 1979 na afọ 1980, ọ bụ odeakwụkwọ na-ahụ maka ego mba ọzọ, Federal Ministry of Finance ma ghọọ General Manager, Sokoto-Rima River Basin Development Authority na 1980. Ọ lara ezumike nká n'ọrụ gọọmentị n'ọkwa a na 1984 iji banye na azụmaahịa onwe onye ma mesịa banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.

O guzobere azụmahịa ọrụ ugbo MAZ Agricultural Enterprises Ltd na 1984 nke lekwasịrị anya n'ọrụ ugbo na MAZ Global Ventures Ltd nke lekwasịrị uche na ahia ngwaahịa.

Ọkwá ndị ọzọ o nwere gụnyere onye otu, Board of Directors, Sokoto Investment Company ltd 1985-1987, onye isi oche, ụlọ ọrụ azụmahịa, ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ala na ọrụ ugbo 1986-1989, onye ndụmọdụ maka ọrụ ugbo na ihe onwunwe okike, Yabo Local Government Area Council 1986-1989, onyeisi oche, kansụl na-achịkwa, Federal Polytechnic, Kaura Namoda 1986-1989, odeakwụkwọ nhazi, kansụል ndị ọrụ ugbo Naịjirịa 1986-1989 na onye otu, kansụla steeti Sokoto State University 2011 -2017.

Minista nke nkwukọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Na June 1999 a họpụtara Arzika ka ọ bụrụ Minista nke nkwukọrịta na kansụl mbụ nke Obasanjo. [1] bipụtara iwu nkwukọrịta na Mee afọ 2000. [1]Tupu ntọhapụ iwu gọọmentị, Arzika kwuru na mgbanwe ndị ahụ ga-enyere Naịjirịa aka ịgbakwunye nde abụọ na nde 1.2 ekwentị mkpanaaka n'ime afọ abụọ sochirinụ. [2]'oge ahụ, Naịjirịa nwere ihe dị ka eriri ekwentị 500,000 ejikọrọ na ekwentị mkpanaaka maka ndị bi na ya karịrị nde 108.Iwu ahụ nọgidere [3]-arụ ọrụ maka afọ iri sochirinụ.

Ebe nkwurịta okwu n'oge ahụ bụ nke gọọmentị Naịjirịa Telecommunications (NITEL) na-achịkwa. Ọ bụ ezie na a hapụrụ ndị ọrụ Telecoms (PTO) ka ha nye ọrụ, na-ejikarị njikọ wireless, ndị PTO mere mkpesa na NITEL gbochiri ha ịbanye na netwọk ahụ, ma ọ bụ ghara inye akara ohere zuru ezu, ma kwụọ ụgwọ gabigara ókè maka njikọ.[4]'ikwu okwu na June 2000, onye isi nchịkwa NITEL Emmanuel Ojeba kwuru na NITEL ga-edozi nsogbu ndị a, ma mee atụmatụ ịgbasa ikike netwọk site na ihe dịka otu nde ahịrị kwa afọ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. OBASANJO HIRES & FIRES. NDM DEMOCRACY WATCH 1999/03. NIGERIAN DEMOCRATIC MOVEMENT (NDM) (1 July 1999). Retrieved on 2010-04-22.
  2. NIGERIA: IRIN News Briefs, 27 October. IRIN (27 October 1999). Retrieved on 2010-04-22.
  3. Nnamdi Ojiego (16 March 2010). Review NCC, NBC Acts to Conform with Convergence, Bolarinwa Charges Federal Govt. Vanguard. Retrieved on 2010-04-22.
  4. "Africa Telecom Monthly Newsletter". Retrieved on 2010-05-05.